Vår klimatpolitik

I Sverige har vi kommit ganska långt vad gäller miljöpåverkan under nya byggnaders driftsfas så nu är fokus på att minska miljöpåverkan under själva byggnadsfasen – i processer, transport och material. Vi ser också tyvärr kvalitets- och hållbarhetsbrister i en hel del av det som byggs och planeras idag.

Städer, byggnader och platser mellan husen måste uppföras med mer högkvalitativ arkitektur och ekologiskt hållbar design för att kunna fungera som goda livsmiljöer under lång tid, tåla och motverka klimatförändringar. Det behövs också ett mer hållbart förhållningssätt till det redan byggda. Det är klimatsmart att skapa goda livsmiljöer som håller länge.

Klimatdeklarationskrav för byggbranschen

Vi har visserligen ett ambitiöst klimatpolitiskt ramverk med målet att nå noll nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045, men det får ingen effekt om det inte följs av konkret politik och konkreta åtgärder. Bygg- och fastighetssektorn står för ungefär en femtedel av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Det behövs regler för implementering av livscykelperspektiv i hela byggprocessen och hela vår bebyggda miljö. Det behövs också mer cirkulära affärsmodeller och incitament för gröna investeringar. Det krävs också snara åtgärder inom EU för höjda gemensamma ambitioner generellt och exempelvis innehållsförteckningar i byggprodukter specifikt.

Från 1 januari 2022 ska byggherrar redovisa vilken påverkan en ny byggnad har på klimatet enligt den nya Lagen om Klimatdeklaration för byggnader. Boverket har tagit fram en vägledning för hur du gör en klimatdeklaration för byggnader. Det är nödvändigt men inte tillräckligt för att uppnå en mer resurseffektiv och mindre klimatbelastande byggsektor. Hela branschen måste sätta igång redan nu med livscykelanalyser (LCA) om vi ska kunna nå det nationella klimatmålet. Kompetensen kring LCA måste öka i alla delar av sektorn. Arkitekter har en oerhört viktig roll i detta.

Sveriges Arkitekter anser att det är nödvändigt, men inte tillräckligt för att uppnå en mer resurseffektiv och mindre klimatbelastande byggsektor. Lagen omfattar ännu inga specifika krav på nivåer. Specifika kravnivåer är aviserade till 2027, men redan nu kan arkitekterna bidra till att få ner utsläppen genom att visa på möjliga klimatsmarta lösningar.

Hela branschen måste även sätta igång redan nu med livscykelanalyser (LCA) om vi ska kunna nå det nationella klimatmålet. Kompetensen kring LCA måste öka i alla delar av sektorn. Arkitekter har en oerhört viktig roll i detta.

Arkitekter ställer om

Arkitekter har i sin yrkesroll avgörande möjligheter att verka för minskad klimat- och miljöpåverkan från samhällsbyggnadssektorn. Det är ytterst byggherrens, beställarens eller kundens hållbarhetsambition som avgör, men varje samhällsbyggnadsprojekt kan göras mer klimatsmart med hjälp av arkitektoniska parametrar.

Sveriges Arkitekters fokus är därför att stärka arkitekten i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle. Genom att erbjuda mer klimatsmart och cirkulär design, föreskriva så hållbara material som möjligt samt arbeta med livscykelperspektiv kan varje arkitekt göra stor skillnad.

I skriften Vägen framåt har Sveriges Arkitekter samlat argumenten för omställningen och en handlingsplan med några av de viktiga strategiska val och möjligheter som arkitekter står inför när det gäller de ekologiska utmaningarna. Det handlar både om nya kunskaper, om en ny affär och en förändrad yrkesroll.

Sveriges Arkitekter står också värd för klimatuppropet Swedish Architects Declare Climate & Biodiversity Emergency där drygt 300 arkitektkontor åtar sig att verka för kraftigt minskad klimatpåverkan. Vi har undertecknat Färdplanen för fossilfri konkurrenskraft för bygg- och anläggningssektorn.