Studentundersökning våren 2023

Tuff arbetsmarknad väntar blivande arkitekter

Sveriges Arkitekters studentundersökning visar hur tufft nyexaminerade har det på arbetsmarknaden. Det är vanligare att de svarande är arbetslösa eller har jobb i andra sektorer än att de har anställning som arkitekt. Det gäller framför allt byggnads- och inredningsarkitekter. Framtidstron är dyster, en majoritet av de som svarar har låga förväntningar att få jobba med det de utbildade sig till.

Om enkäten

Enkäten gick ut i maj 2023 till de som tagit examen 2020–23, de som har börjat jobba under de åren utan att ha tagit examen och de som fortfarande studerar. Den gick att besvara genom en länk på Sveriges Arkitekters webb och kommunicerades brett, så att den skulle nå ut även till icke-medlemmar. Omkring 280 har svarat på samtliga frågor – stort tack till er!

Sammanfattning

En negativ trend är tydlig i Sveriges Arkitekters undersökning: de som tagit examen de senaste två åren har högre arbetslöshet, något som gäller alla utom de med planeringsarkitektexamen. Arkitektyrket är konjunkturkänsligt och nuvarande nedgång i byggandet slår hårt mot nyexaminerade 2020–23 och studenter.

Byggnads- och inredningsarkitekter är mest drabbade. De har svårast att få jobb som matchar deras utbildning. Följaktligen har de också de dystraste framtidsutsikterna. Även här syns ett brott i svaren, där de som tog examen 2020 och 2021 är mer positiva än de som gick ut 2022 och 2023.

Är du ny på arbetsmarknaden befinner du dig alltid i en Moment 22-situation, där arbetsgivare kräver erfarenhet, något som du inte har innan du får det där jobbet. För de svarande i undersökningen har denna situation förvärrats i och med coronapandemin. Förutom att byggandet tvärbromsade så minskade möjligheten till praktik, liksom anställning, kraftigt eftersom kontoren stod tomma. Utan den arbetslivserfarenhet och det nätverk praktiken ger har det blivit ännu svårare att få jobb.

Vad gör då de nyexaminerade som inte jobbar som arkitekter och inte är arbetslösa? De arbetar med annat, startar eget eller pluggar vidare. Känslan av övervintring är stark i frisvaren. De som deltar i undersökningen vill jobba med vad de utbildade sig till, under tiden drar de sig fram på olika kreativa vis.

De nyexaminerades situation i nuvarande lågkonjunktur är högt prioriterad hos Sveriges Arkitekter. Förbundet arbetar vidare med frågan och har bland annat anställt ytterligare en samordnare på kansliet för detta.

Om de svarande

När tog du Masterexamen?

Vad är din kandidatutbildning inom?

Huvudsaklig sysselsättning

Vilken är din huvudsakliga sysselsättning?

På frågan ”Vilken är din huvudsakliga sysselsättning?” svarar den största kategorin, 85 personer, att de har fått jobb som arkitekt. Men 71 svarande söker jobb och 38 jobbar med annat än som arkitekt. Det är alltså fler som inte har arkitektanställning än som har det av de svarande.

Fler byggnadsarkitekter är arbetslösa, 57 svarande, än har fått jobb som arkitekt, 48 personer. Ytterligare 29 svarar att de jobbar med annat än som byggnadsarkitekt. Av jobbsökarna är fem inredningsarkitekter, av sammanlagt elva svarande med den utbildningen – alltså nästan hälften.

För landskaps- och planeringsarkitekter är arbetsmarknaden bättre, där har den absoluta majoriteten fått jobb som arkitekt. För alla professioner gäller att de som tog examen 2022 och 2023 har den högsta arbetslösheten, följt av examensår 2020 – det första pandemiåret.

Frisvaren visar att många jobbar i egen firma som frilansare, både med arkitekttjänster och annat. Vissa jobbar deltid som arkitekt, deltid med annat yrke. Någon pluggar i brist på anställning. Läs mer i bilaga 1.

Sektorer där de svarande har fått jobb

Inom vilken sektor har du fått jobb?

67 svarande har fått jobb på privat arkitektkontor eller liknande, av totalt 84 som svarat att de fått jobb. 16 har fått jobb inom kommunen och en (byggnadsarkitekt) i en byggherreorganisation. Noteras kan att planarkitekter är eftertraktade även i privat sektor – fyra av dem har fått jobb där och fem i någon kommun. Statlig sektor har däremot inte anställt någon alls av de svarande.

Anställningsform

Vilken sorts anställning har du?

En klar majoritet, 65 av 84 svarande, har en tillsvidareanställning (inklusive provanställning). 15 svarande har en tidsbegränsad anställning såsom vikariat eller projektanställning. Det går att skönja bland byggnads- och landskapsarkitekter att tidsbegränsade anställningsformer har ökat något. Fyra svarade ”annat” på anställningsform.

Praktik under studietiden

Har du haft praktik under studietiden?

Omkring två tredjedelar, 197 svarande, har haft praktik under studietiden. 141 studenter ordnade det själva och 56 praktiserade inom ramen för utbildningen – 41 av dem på landskapsarkitektutbildningar, som har arbetsplatsförlagd utbildning.

Där återfinns också endast en av de 75 svarande som hade velat ha men inte gjorde praktik, att jämföra med 59 av byggnadsarkitekterna, åtta av planeringsarkitekterna och sju (av totalt elva) av inredningsarkitekterna.

Upplever du att det är svårt att komma ut på arbetsmarknaden utan att ha gjort praktik?

Upplever du att det är svårt att komma ut på arbetsmarknaden utan att ha gjort praktik?

Av de 81 som svarade uppgav 68 att det är svårt att få jobb om man inte har praktik i ryggsäcken. De visar också frtextisvaren, liksom att det var svårare att få praktikplats under pandemiåren. Läs mer i bilaga 2.

Det känns som att branschen är baserad på kontakter och vem man känner när det kommer till att söka sitt första jobb eller praktik. Covid-19 gjorde praktiken i princip omöjlig.

Svårt att få riktig kontakt med arbetsplatser, särskilt kommuner.

Huruvida en gjort praktik eller ej är en av de första frågorna jag får

Inga annonser ute, de som finns har över 200 sökande. Extremt tuff konkurrens och väldigt få jobb ute.

Sökt 50+ jobb, fått en intervju.

Ur fritextsvaren

Jobben de svarande söker

Vilka typer av jobb söker du?

Flest, 208 stycken, söker arkitektjobb i privat sektor. Tätt efter kommer offentlig sektor med 182 svar. 145 personer söker ”andra jobb som känns relevanta för min utbildning” och 43 jobb de hade tidigare/under studierna.

Praktiserande arkitekt är alltså nyexaminerades karriärdröm. Om de inte får jobb på arkitektkontor är de beredda att ta andra anställningar hellre än att vara arbetslösa.

Framtidsutsikter

Hur ser du på dina utsikter att få jobb inom ramen för din utbildning?

På frågan om utsikten att få jobb inom ramen för utbildningen är 69 svarande positiva eller ganska positiva. Betydligt fler, 114 personer, svarar att de är negativa eller ganska negativa. 65 svarar att de varken är positiva eller negativa.

Mest positiva är landskapsarkitekter och mest negativa är byggnads- och inredningsarkitekter. Det speglar svaren under rubriken ”Huvudsaklig sysselsättning” där de senare kategorierna är utan jobb i högre utsträckning än landskaps- och planeringsarkitekter.

Fritextsvaren på frågan ”Vad upplever du att du saknar – om något – för att få ett första jobb?” visar klart hur lågkonjunkturen i byggbranschen och pandemin slår mot nyexaminerades möjligheter att få anställning. Att vara utan arbetslivserfarenhet minskar alltid anställningsbarheten, men det blir ännu tuffare i nuvarande konjunktur. Har man inte kunnat göra praktik på grund av pandemin blir det ännu svårare.

Arbetsgivare som är i behov av juniora tjänster samt obligatorisk praktik under utbildningen.

Kompetens gällande diverse 3D program så som Revit, rihno etc.

Bra fråga – jag skulle önska mer utbildning inom program som arkitektbyråer faktiskt använder (revit, archicad m.m.) och att faktiskt göra saker som man gör på en arbetsplats. Kanske traineeprogram inom t.ex. kommun?

Kontakter! Man måste alltid känner någon för att få speciellt det första jobb. Din portfölj kan vara utmärkt, men utan kontakter får du inget.

Mer erfarenhet inom yrket och kunskap kring fler digitala verktyg.

Ur fritextsvaren

Är du medlem i Sveriges Arkitekter?

Är du medlem i Sveriges Arkitekter?

Ja

Är du medlem i A-kassan?

Är du medlem i a-kassan?

Bilaga 1 – fritextsvar sysselsättning

Vilken är din huvudsakliga sysselsättning?

Här följer en sammanfattning av de huvudsakliga sysselsättningarna som respondenterna rapporterade i enkäten under rubriken frisvar.

Sammanfattningsvis visar svaren på en stor mångfald av sysselsättningar bland respondenterna, med betoning på försök att hitta anställning inom arkitektur, eget företagande och kombinationer av olika arbetsformer.

  • Arbete som arkitekt: En del har anställningar som arkitekter eller inredningsarkitekter, antingen på arkitektkontor eller som konsulter.
  • Deltidsarbete: Vissa arbetar deltid inom arkitektur och kombinerar det med andra deltidsjobb.
  • Egenföretagare: Flera av respondenterna har startat egna företag inom arkitektur eller relaterade områden, som redovisning och trädgårdsdesign.
  • Arbetslösa och arbetssökande: Många är i aktiv jobbsökning och tar tillfälliga jobb i egen firma eller andra arbeten, medan de letar efter anställning inom arkitektur.
  • Studerar: En del respondenter studerar fortfarande och har inte påbörjat sin arbetskarriär ännu.
  • Masterexamen: En respondent planerar att påbörja en masterexamen på grund av brist på jobb.
  • Annat: Några av respondenterna har andra sysselsättningar, såsom föräldraledighet eller arbete utomlands. Det finns också de som arbetar med marknadsföring eller musik på frilansbasis.

Bilaga 2 – fritextsvar praktik

Upplever du att det är svårt att komma ut på arbetsmarknaden utan att ha gjort praktik?

Här följer en sammanfattning av de svarandes erfarenheter i enkäten under rubriken frisvar. Det är tydligt att många av respondenterna upplever att det är svårt att komma ut på arbetsmarknaden inom arkitektur utan att ha gjort praktik.

  • Erfarenhet efterfrågas: Många arbetsgivare efterfrågar arbetslivserfarenhet, och det är svårt för nyexaminerade att konkurrera med kandidater som har praktik eller arbetslivserfarenhet.
  • Svår konkurrens: Det finns en hög konkurrens om de få jobb som finns tillgängliga. Många annonser har många sökande, vilket gör det svårt att sticka ut.
  • Praktikens betydelse: Praktik verkar vara en viktig ingång till branschen. Respondenterna noterar att många som har gjort praktik får jobb på de kontor där de praktiserade, ofta genom informella processer.
  • Svårt att få praktik: Vissa respondenter upplever det som svårt att få praktikplatser, och en del klagar på bristen på handledning och stöd under praktikperioden.
  • Pandemins påverkan: Covid-19-pandemin har komplicerat praktiksökandet och arbetsmarknaden ytterligare, och vissa har haft svårt att hitta praktikplatser eller jobb på grund av osäkerheten.
  • Brist på kontakter: Att ha ett nätverk och kontakter inom branschen verkar vara avgörande, och de som inte har detta nätverk känner sig ofta i nackdel.
  • Utbildning och praktik: Många respondenter föreslår att praktik borde inkluderas som en obligatorisk del av arkitekturutbildningen för att bättre förbereda studenter för arbetsmarknaden.
  • Kommunikation med arbetsplatser: En del respondenter har haft svårt att få svar från arbetsplatser när de har sökt jobb eller praktik, vilket skapar frustration och osäkerhet.

Sammanfattningsvis indikerar svaren att det finns en tydlig klyfta mellan kraven på arbetslivserfarenhet och tillgängliga möjligheter för nyexaminerade arkitekter. Att ha gjort praktik verkar vara ett starkt fördelaktigt steg för att komma in i branschen, men även att hitta praktikplatser kan vara en utmaning. Det finns en stark oro över hur nyexaminerade ska kunna konkurrera på arbetsmarknaden utan möjligheten att få praktisk erfarenhet.

Det är också viktigt att notera att situationen kan variera över tid och i olika regioner, och att arbetsmarknadens förutsättningar kan påverkas av olika faktorer, inklusive ekonomin och arbetsgivarnas krav.

Bilaga 3 – fritextsvar första jobbet

Vad upplever du att du saknar – om något – för att få ett första jobb?

Här följer en sammanfattning av respondenternas frisvar. Det går att identifiera flera gemensamma teman och utmaningar som nyexaminerade arkitekter upplever när de söker sitt första jobb.

Sammanfattningsvis behöver nyexaminerade arkitekter oftast övervinna bristen på arbetslivserfarenhet och bygga upp sina kontakter och nätverk för att öka sina chanser att få sitt första jobb. Förbättrad kunskap om branschen och möjligheter till praktik och traineeprogram kan också vara till hjälp. Samtidigt är ekonomiska faktorer och konjunkturläge utmanande faktorer som påverkar möjligheterna för nyexaminerade att få jobb.

  • Erfarenhet och konkurrens: Många respondenter nämner behovet av arbetslivserfarenhet som en viktig faktor för att få sitt första jobb. De känner sig ofta i en ”moment 22”-situation där de behöver erfarenhet för att få jobb, men kan inte få erfarenhet utan ett jobb. Många känner att kraven på arbetslivserfarenhet är höga.
  • Praktikmöjligheter: Många respondenter betonar vikten av praktikmöjligheter efter examen. De ser praktik som ett sätt att få erfarenhet och komma in på arbetsmarknaden. Vissa föreslår även juniorpositioner med lägre ingångslöner för nyexaminerade för att göra det mer attraktivt för arbetsgivare att anställa dem.
  • Kontakter och nätverk: Många betonar vikten av att ha kontakter inom branschen för att få jobb. De som har kontakter eller nätverk har ofta lättare att hitta möjligheter.
  • Konjunktur och brist på arkitektjobb: Respondenterna pekar på bristen på jobb på grund av en tuff arbetsmarknad som en utmaning de står inför. En bättre konjunktur skulle öppna fler möjligheter. De nämner även att praktikplatser kan vara svåra att få, och vissa känner sig fast mellan att söka praktik eller en tjänst som kräver mer erfarenhet.
  • Kunskap och färdigheter: Vissa respondenters nämner brist på vissa specifika kunskaper eller färdigheter som efterfrågas av arbetsgivare, såsom programvarukunskap och praktiska färdigheter.
  • Datorprogram och digitala färdigheter: Respondenterna betonar att arbetsgivare värderar färdigheter i olika datorprogram och digitala verktyg, som Revit och ArchiCAD, högt. Många studenter upplever att de måste lära sig dessa program vid sidan av sina studier. De skulle uppskatta möjligheten att genomgå kurser till ett förmånligt pris.
  • Utbildning och förberedelse: Vissa respondenter önskar att deras utbildning hade inkluderat mer praktisk förberedelse och information om arbetsmarknaden.
  • Pandemin: Coronapandemin skapade ytterligare utmaningar för nyexaminerade arkitekter, med minskad efterfrågan på jobb och osäkerhet på arbetsmarknaden.
  • Svårigheter med jobbannonser: Respondenterna påpekar att det är svårt att hitta lediga jobb, eftersom få företag publicerar sina lediga tjänster via branschorganisationer eller andra förmedlingar. De föreslår att kostnaderna för att annonsera kan vara en hindrande faktor och att gratisalternativ kan göra fler jobb tillgängliga.
  • Möjligheter utanför traditionella arkitektkontor: Respondenterna är intresserade av att veta mer om alternativa karriärvägar för arkitekter, såsom arbete inom fastighetsbranschen, kommunikation eller produktförsäljning. De efterlyser mer information om dessa möjligheter från utbildningsinstitut och branschorganisationer.
  • Språkkunskaper: Internationella studenter nämner språkbarriären som en utmaning. De jobbar på att förbättra sina svenska språkkunskaper.
  • Sveriges Arkitekters stöd: Det framkommer också en viss frustration över bristande stöd och information från intresseorganisationen och fackförbundet Sveriges Arkitekter, särskilt när det gäller att hantera arbetslöshet och karriärmöjligheter.

Sammanfattningsvis indikerar svaren på enkäten att övergången från utbildning till arbetsmarknaden inom arkitektur kan vara utmanande på grund av faktorer som krav på erfarenhet, brist på praktikmöjligheter och behovet av att bygga upp kontakter. Det finns också en önskan om mer information och stöd från utbildningsinstitut och branschorganisationer för att underlätta för nyutexaminerade att hitta sina första jobb, vilket Sveriges Arkitekter arbetar för att möta.