Logga in

15 krav för en livskraftigare arkitektbransch

Under 2023 har arkitekternas arbetslöshet ökat kraftigt och byggandet av framför allt bostäder rasat. Byggbranschen är inne i en lågkonjunktur som det är svårt att se slutet på. I denna lågkonjunktur behöver hela branschen orka göra den helt nödvändiga klimatomställningen för att klara miljömålen.

Sveriges Arkitekter har tagit fram 15 krav och önskemål på politiska förändringar för en livskraftigare arkitektbransch och en vackrare, mer rättvis värld.

Förbundets fokus i rådande lågkonjunktur är på:

  • Att få ner arbetslösheten bland arkitekter
  • Transformation – klimatomställningen i byggbranschen

Låg arbetslöshet bland arkitekter är viktigt för våra medlemmar och för företagens affär, men också för hela samhällsbyggnadssektorn och vår byggda miljö. Utan arkitekterna som jobbar i tidiga skeden – på kommunerna med PBL för att skapa byggrätter och på företagen för att rita fram arkitektur åt byggherren – så har vi inget byggande att realisera när konjunkturen vänder. I högkonjunktur är det stor brist på arkitekter och en i princip helt obefintlig arbetslöshet, men nu har arbetslösheten ökat kraftigt i kåren. Inte minst bland de nyexaminerade som inte får möjlighet att jobba med det de är utbildade till när de går ut på arbetsmarknaden. Vi har inte råd att förlora en enda av dem – när konjunkturen vänder uppåt kommer vi att behöva varenda en.

Det finns en målkonflikt mellan att fortsätta bygga som vi har gjort hittills och att nå våra klimatmål. Arkitekterna är nyckeln i den målkonflikten.

Lösningen är heller inte att hitta en väg tillbaka till hur det var före lågkonjunkturen – vi har en helt överskuggande klimatkris. Det finns en målkonflikt mellan att fortsätta bygga som vi har gjort hittills och att nå våra klimatmål. Arkitekterna är nyckeln i den målkonflikten.

Att minska klimatpåverkan handlar om hur, och vad, vi bygger – och hur det utformas. Arkitekter jobbar med designdriven, hållbar innovation och problemlösning varje dag.

Vi måste hantera den här lågkonjunkturen som en möjlighet att proaktivt arbeta för en snabbare och mer kraftfull omställning genom kunskapsutveckling. Se förbundets 15 krav på regeringen som ett led i det:

  1. Inför ett RITA-avdrag för klimatförbättrande arkitekttjänster. RITA-avdraget är den enskilda människans reform och en motpol till kommersiella aktörer. Det kan användas av privatpersoner för att optimera sitt boende genom att bygga en hyresbostad, flera rum eller på andra sätt utnyttja den befintliga boytan effektivare. En arkitekt kan hjälpa till att på bästa möjliga sätt, kostnadseffektivt och estetiskt, utveckla och öka det arkitektoniska och ekonomiska värdet på ett hem. Det behövs fler bostäder för att lösa bostadsbristen. Då är det befintliga byggnadsbeståndet en pusselbit för att skapa fler bostäder, och arkitekten är den konsult som kan hitta lösningarna.
  2. Investera i offentligt planerande, byggande och renovering. Att stat, kommuner och regioner fortsätter planera, bygga och renovera när de privata aktörerna är en nödvändig konjunkturåtgärd. Men den behöver kombineras med högt ställda krav på cirkulära, klimatsmarta och hållbara metoder och lösningar för att underlätta transformationen till ett hållbart samhälle.
  3. Bredda a-kassan till att omfatta nyexaminerade studenter. Genomför Sacos förslag om examensvillkor i a-kassan, som ger högskolestudenter rätt till 100 dagars grundersättning efter examen. (Precis som vid annan arbetslöshet förutsätter det medlemskap i a-kassa och aktivt arbetssökande.)
  4. Mer utbildningsresurser till ekologiskt hållbart byggande. Vi vill se nya påbyggnadsutbildningar för yrkesverksamma arkitekter och andra yrkesgrupper i samhällsbyggnadssektorn; kunskapsutvecklingen går snabbt och kompetenspåfyllning är nödvändigt för att fler ska kunna driva på utvecklingen. Högskolornas arkitekt- och samhällsbyggnadsutbildningar behöver också kraftfulla förstärkningar i ämnet.
  5. Säkra utbetalning av och resurser till omställningsstudiestödet. Tillför samtidigt mer resurser till påbyggnadsutbildningar för ekologiskt hållbart byggande för arkitekter och andra yrkesgrupper. Det här är en viktig reform som måste fungera – i dag är handläggningstiderna för långa, regelverket för krångligt och utbudet av påbyggnadsutbildningar otillräckligt. Omställningsstudier blir ännu viktigare när arbetslösheten ökar.
  6. Praktikplatser för arkitekter på myndigheter och inom andra offentliga verksamheter. Att göra praktik är extra viktigt i lågkonjunkturen, eftersom studenter med arbetslivserfarenhet har lättare att få jobb. Genom att ta emot en arkitektpraktikant stöttar verksamheten inte bara denna, utan får nya perspektiv på sin egen arbetsplats. Skapa därför rutiner i stat och region för att ta emot arkitektpraktikanter.
  7. Skärp och utveckla klimatdeklarationerna och inför gränsvärden. Nuvarande lag kräver ingen begränsning av utsläppen och riskerar därför att bli verkningslös – tuffa gränsvärden måste införas omgående. Lagen bör också omfatta hela byggnaden och hela dess livscykel, markarbeten, ombyggnader och renoveringar. Den bör dessutom utgå från fastighetens befintliga byggnader, så att rivningar belastar klimatdeklarationens koldioxidbudget.
  8. Inför styrmedel för att gynna cirkularitet, återbruk och transformering av det redan byggda. Ta fram bättre regler och incitament för återbruk i byggandet. Vi behöver en cirkulär ekonomi där återbruk får ett värde, och avfall och utsläpp en prislapp. Låt hållbarhetspionjärernas lösningar bli det nya normala och höj tröskeln så att resten av branschen följer efter.
  9. Gör om, gör rätt med Boverkets byggregler. Byggregler är till för att skydda privatpersoner, inte byggare. När Boverket i sitt förslag ”Möjligheternas byggregler” släpper ansvaret till byggsektorn backar det offentliga från att företräda allmänintresset: att garantera en god, hållbar bostad. Ge ett förnyat uppdrag till Boverket att omarbeta sitt förslag utifrån kvalitets-, cirkularitets- och hållbarhetsperspektiv, där arkitektoniska hänsyn är styrande i processen. Kravet på omtag gäller även uppdraget att sänka kraven på studentbostäder.
  10. Inför ett stöd för att anställa fler stads- eller kommunarkitekter, för att säkra goda livsmiljöer och hållbara planprojekt. Att inte ha en egen arkitekt innebär risker för kommunernas förmåga att planera och förvalta sin byggda miljö på ett hållbart sätt. Arkitekternas kunskap och lösningar är nödvändiga för kommunernas omställning till hållbart byggda livsmiljöer, där grönska och biologisk mångfald är av stor vikt. Inför ett riktat stöd till kommunerna för denna satsning.
  11. Kräv bygglovshandlingar, kvalitetssäkrade av arkitekter, i lagstiftningen. Detta för att säkerställa skönhet, funktionalitet, hållbarhet och kvalitet i våra gemensamma livsmiljöer. I dag finns inget krav på att en expert tar fram ritningar för bygglov, men det behövs om vi menar allvar med ambitionen för goda, hållbara livsmiljöer. Krav på arkitektlösningar minskar risken för förvanskning, liksom förstörelse av befintliga byggnader, kulturvärden och miljöer liksom estetiska värden, och bidrar till en hållbar utveckling av byggda miljöer.
  12. Stöd kommunerna med att ta fram arkitekturpolicyer. Kommunernas ambitioner och strategiska arbete är avgörande för kvaliteten i det byggda. En arkitekturpolicy är det viktigaste strategiska verktyget för kommunens arkitektur-, hållbarhets- och kvalitetsarbete. I vår undersökning 2021 var det hälften av alla kommuner som hade, eller var på gång, att ta fram en arkitekturpolicy.
  13. Gör det möjligt för fler enskilda att gå ihop för att själva beställa och uppföra sin bostad. Skapa förutsättningar för privatpersoner att i större utsträckning själva realisera sina bostadsdrömmar – underlätta för byggemenskaper. Bostadsbyggande ska kunna ske på de boendes villkor, inte som i dag enbart på byggföretagens.
  14. Satsa på export. Köpläge på svenska arkitekter – vi vill ha tillbaka Designprogrammet.
  15. Satsa mer på praktiknära samhällsbyggnadsforskning och innovation om hållbarhet. Det är nu, i lågkonjunkturen, som vi har tid att kraftsamla för en snabbare och mer kraftfull omställning i hela byggbranschen. Satsa på forskningsmöjligheter för nytänkande arkitekter och andra samhällsbyggnadsaktörer att hitta lösningar inom planetens gränser.

Säkerställ också att EU-kommissionens satsning på New European Bauhaus Academy också ska komma Sverige till del. Satsningar på kunskapsutveckling i byggsektorn, förslagsvis med RISE som huvudaktör, skapar beredskap för att fler börjar bygga på ett hållbarare sätt när konjunkturen vänder. Arkitekterna har viljan till och kompetens inom hållbart byggande, men behöver fler verktyg och stöd i fortsatt kunskapsutveckling. Förbundet ordnar kurser bland annat med RISE, men det behövs kompetenssatsningar i mycket större utsträckning.