Bortom Ivö – Ön som metod

Bortom Ivö är ett utforskande av ön Ivö och dess omgärdande vatten Ivösjön i Skåne. Genom att anlägga ett djuphis­toriskt tidsperspektiv och samtidigt blicka framåt, mot den geolo­giska tid som enligt en linjär tidräkning kommer efter Antropoce­ne, synliggörs ön (Ivö) som en metod att undersöka rummets föränderlighet bortom mänsklig påverkan.

Samtidigt som Ivösjöns vatten ständigt byts ut så är det också mycket gammalt, kanske miljontals år. Då, när vattnet var varmare och dinosaurier simmade i det som nu är Ivösjön, var sjön en del av det stora Kritahavet. Med tiden rörde sig de tektoniska plattorna och vatten strömma­de till för att sedan dra sig tillbaka. Till slut uppstod Ivösjön och i mitten av den Ivö. Denna storskaliga och mkt långsamma omformning av landskapet pågår ständigt. Så länge solen håller jorden på plats kommer landformer och strandlinjer förändras in i oändligheten.

Förutom landformer och vatten finns också en ständigt närvaran­de dimma kring Ivösjön. På ett välmenat sätt suddar den ut gränsen mel­lan sjö och land, saga och verklighet. Vertikalt är dimmans effekt som störst, en skön gradient som fluktuerar i takt med landskapets elevation. Ute på Ivö reser sig plötsligt udden Ivöklack upp över dimman. Samtidigt som udden markerar slutet på Ivö är den också en del av något nytt bortom Ivös fysiska gränser.