Kyrktak blev pionjärprojekt inom datorgenererad design

I 1970-talets början fick arkitekt Wolfgang Huebner uppdraget att gestalta ett nytt tak till Lomma kyrka. Den nygotiska kyrkobyggnaden från sent 1800-tal är uppförd i gult tegel. Taket måste läggas om, de ursprungliga franska skifferplattorna är för tunna. De fryser sönder. Riksantikvarieämbetet har föreskrivit ett mönstrat tak, helst i skiffer. – Kunde arkitekten göra ett förslag med de villkoren?

En bläckstråleskrivare och ett datorprogram har stor del i hur takets mönster formades. På Lunds Tekniska Högskola fanns en avancerad plotter. Färgutskrifterna nyttjades främst till statistiska och medicinska ändamål men även av konstnärer och arkitekter.

I dag befinner vi oss i ett formidabelt digitalt ösregn men för 50 år sedan var datortekniken i sin linda, de tidigaste dropparna hade börjat falla men knappt landat på marken. Berättelsen om kyrktaket i Skåne är en berättelse om ett tidigt exempel där datorgenererad design är starkt bidragande till det färdiga resultatet.

Ursprungstankarna kring takets tillblivelseprocess fram till dess invigning finns beskrivet i Wolfgang Huebners dagbok, skriven till Lomma församlingsblad. Här följer ett kortare utdrag med de viktigaste hållpunkterna:

1971 07 05 måndag:             
Lomma kyrktak måste läggas om. Riksantikvarieämbetet har föreskrivit ett mönstrat tak, helst i skiffer. Enligt uppgift finns bara svarta plattor att tillgå.

1971 07 15 torsdag:             
På resa genom Normandie. Ser på avstånd ett märkvärdigt vackert kyrktak i skiffer. Två olika färger på skifferplattorna. Levande mönster. Två färger måste man ha!

1971 07 23 fredag:               
Frankfurt am Main. Hittar en bok om grafik och datorer i en boklåda i centrum. Läser den från pärm till pärm. Jag tror jag har en idé.

1971 08 02 måndag:             
Hemma i Lomma. Ser på kyrkan från olika upplevelseavstånd. Börjar tro på idén.  

1971 09 09 torsdag:             
Datacentralen i Lund. Träffar Mikael Jern som programmerar mina villkor.

1971 09 20 måndag:             
Första lyckade försöket med plotter. Höga kostnader kompenseras förhoppningsvis av en avsevärd tidsvinst och en förbluffande urvalsmöjlighet. Maskinen ritar otroligt snabbt – 20 gånger snabbare än vi klarar manuellt på kontoret.

1971 09 24 fredag:               
Ett av förslagen utväljes och tillstyrkes av kyrkorådet i Lomma.

1972 01 12 onsdag:              
Får orderbekräftelse om skifferleverans från Norge och England.

1972 06 07 onsdag:              
Ser på den första leveransen plattor. De kunde inte vara finare. Återstår att se hur mönstret blir. Dess tillblivelsemönster har varit en glädjekälla!

1972 06 28 fredag:               
Det valda skiffermaterialet har avlagrats för c:a 500 miljoner år sedan. Naturen har avundsvärt gott om tid på sig!

1972 08 17 torsdag:             
Ett gott taktäckararbete slutbesiktigas i Lomma och ett stimulerande arkitektuppdrag är därmed avslutat.               

Bläckstråleskrivaren utvecklades av bland andra elektroteknikern Hellmuth Hertz i Lund. Sprutan gav ifrån sig en miljon droppar i sekunden.

Mikael Jern på Lunds datacentral tillverkade egen programvara i sin dator, berättar han i en intervju med Anna Orrghen 2007. De digitala skifferplattorna skapades enligt Wolfgangs villkor. De sexsidiga plattorna fick två olika färger. Hexagonerna slumpades ut av programmet och så uppstod ett mönster. Därefter upprepades mönstret några gånger och till slut blev det en form. Dåtidens datorgrafik bestod av rasterbilder. Datorerna hade ganska lite minne, men det var komplexa bilder.

Det fanns inga bildskärmar att tillgå, så interaktionen med bilden skedde på det utskrivna pappret. Skärmarna kom betydligt senare. Det var ingen interaktiv visualisering som i dag utan en slags produktionsgrafik. Du måste kunna läsa bortom programkoderna för att föreställa dig det färdiga resultatet.

En utskrift på plottern tog 30 minuter för ett A4-blad, medan en kartritare behövde tio timmar för samma arbete. Kyrkorådet fick 36 mönsterförslag på sitt bord och tre kom till användning. De olika takfallen krävde olika mönster. Den utskrift som finns tillgänglig är daterad 1972 07 25, alltså ett knappt år efter de tidigaste lyckade utskrifterna som i dagboken bär datumet 1971 09 20.

Kyrkogårdsföreståndare Peter Andersson och arkitekt Bo Svensson, Huebners före detta medarbetare, möter mig på plats i korskyrkan i Lomma. Det är en regnig dag i februari 2023. De berättar om sina erfarenheter av kyrktaket.

Peter håller de två olikfärgade skifferplattorna i det inbördes läge som de monteras på. Det är en färgvariation mellan den grågröna plattan från Voss skifferbruk i Norge och den engelska brunsvarta plattan.  

– Lägg märke till att den norska plattan är några millimeter tjockare. Takläggarna uppskattade inte det då det var svårlagt. Men takytan får ett liv av ojämnheten, plattorna dansar på ytan. Tanken var att takytorna skulle möta varandra, att de skulle gå ihop utan några förmedlande ränndalar för att uppnå skärpa.  Du kan se det på det svartvita fotot av takmodellen som Wolfgang håller fram. Det utfördes så men vi fick senare ändå skapa ränndalar av plåt. Det sömlösa mötet gjorde tyvärr taket svårskött då fukt trängde ned där plattorna inte överlappade varandra. Taket kräver sitt årliga underhåll, säger Peter Andersson.

– Arkitektarbetet omfattade kyrkorummens tak. Tornet var något annat, där ligger ett skånskt skiffer. Wolfgang gick i bräschen inom arkitekturen. Han var väldigt framåt, även avseende datorns användande som del i designen. Det här lär vara ett av de tidigaste exemplen i den byggda arkitekturen. Det är datorn som har slumpat fram skiffermönstret, avslutar Bo Svensson.

Lars Gezelius