Beckers tidigare fabrik

Orden som döljer stadens utveckling

Publicerad:

Vi behöver förstå vad som döljer sig bakom de vägledande orden, vad som sägs mellan raderna, när begreppen är flytande och fria för tolkning. Detta för att förstå dagens stadsutveckling och dess konsekvenser, skriver Karin Andersson. Hon exemplifierar med Lövholmen i Stockholm, som ska exploateras. 

Dagens städer ska vara attraktiva, trygga och levande. Men vad innebär begreppen? Vad säger de – och framför allt – vad säger de inte? 

Nästan varje dag går jag till min kontorsplats i verksamhetsområdet Lövholmen i Stockholm. På andra sidan vattnet ligger Södermalm, och Liljeholmen med sina nybyggda bostadsområden är bara ett stenkast bort. Jag är ordförande i ateljéföreningen Plan 4 som huserar i Beckers gamla kontorsbyggnad. Vi har nästan 70 aktiva medlemmar, exakt hur många som sitter på de andra våningsplanen vet jag inte men huset är fullsatt av konstnärer, journalister, fotografer, dansare och koreografer, folk som jobbar med film, mode, arkitektur och en mängd andra skapande yrken. Med ett populärt ord skulle huset kallas för en kreativ hub. 

Alcro-Beckers tidigare fabrik hyser nu flera hundra företagare och andra verksamma inom kultursektorn. Foto: Karin Andersson

I startgroparna för rivning

Lövholmen står inför en stor omvandling och de privata markägarna ligger i startgropen för att få riva dagens byggnader och ersätta dem med ett nytt bostadsområde. På Stockholm stads webbplats för stadsutveckling i området ställs frågan Vad händer med de företag och verksamheter som finns i Lövholmen idag? 

Svaret lyder: Cementa kommer att flytta till Energihamnen och [konsthallen] Färgfabriken kommer att ligga kvar. 

På samma sida beskrivs Lövholmen som slutet, nedgånget och otryggt. Inte en gång nämns alla de verksamheter och människor som samlas i Beckershuset, som i stor utsträckning bidrar till både Stockholms och Sveriges konst- och kulturliv.

Retoriken känns igen från många andra stadsomvandlingsprojekt. Om ett område är tomt, förfallet och otryggt finns få argument för att det ska bevaras. Istället heter det att städer ska byggas om och förtätas för att bli levande, trygga och attraktiva. 

Ord som kan betyda allt eller inget

Jag har länge funderat över dessa begrepps innebörd. De skaver. För vad betyder de? På riktigt, i praktiken? Den här typen av ord, som inte har en överenskommen mening och kan betyda allt eller inget, som får den mening som passar sammanhangets agenda, kallas på diskursanalytiska för flytande signifikanter. De låter bra, de är en del av ett urbant narrativ som vill signalera en bättre framtid. Men deras innebörd är inte definierad. Och kanske just därför är de otroligt viktiga när vi vill förstå samtida stadsplanering. 

Forskarna Michael Gunder och Jean Hillier har skrivit en hel bok om tomma signifikanter inom dagens stadsplaneringsdiskurs. De menar att begreppen kan verka harmlösa men att de ger en illusion av konsensus – det är svårt att vara kritisk mot visionen om en trygg och attraktiv stad. De kallar begreppen som blir tomma modeord för comfort terms. Ord som används så ofta och så luddigt att vi nästan slutar tänka på dem. Men, menar forskarna, begreppen döljer ofta något. 

Dagens Lövholmen kommer att försvinna

När Lövholmen beskrivs som en sluten plats som i framtida planförslag ska öppnas och äntligen bli tillgänglig för alla, döljs det faktum att det existerande Lövholmen kommer att försvinna. Det enda som det nya bostadsområdet har gemensamt med dagens Lövholmen är det geografiska läget. Stadsrummen kommer att vara helt nya. När området beskrivs som nedgånget undanhålles att flera av byggnaderna som står och väntar på rivningslov skulle gå att rusta upp. På 1990-talet renoverades en nedlagd fabrik som inte var i mycket sämre skick än de byggnader som nu beskrivs som förfallna, och konsthallen Färgfabriken flyttade in. 

Och när Lövholmen framställs som otryggt, och beskrivningen av livet som finns här i dag utesluter hundratals yrkesverksamma personer, döljs att detta är en viktig plats både för många människor och för kulturlivet. 

Det är lätt att vifta bort de flyktiga begreppen och tänka att de inte spelar så stor roll. Men vad händer när vägledande ords innebörd är flytande och fritt för tolkning? Då behöver vi försöka förstå vad som döljer sig bakom orden, vad som sägs mellan raderna. Där finns en nyckel till att förstå dagens stadsutveckling och dess konsekvenser. 

Karin Andersson, ena halvan av designkollektivet Disorder

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
Stadsmord är ett krigsbrott
Bloggar
Publicerad:

Stadsmord är ett krigsbrott

Urbicid, stadsmord, är en brutal och irreversibel strategi som syftar till att erövra alla berättelser och minnen kopplade till den förstörda platsen, skriver Karin Andersson och Johanna Bratel.
Författare:
Disorder
Den urbana normen ger staden överläge
Bloggar
Publicerad:

Den urbana normen ger staden överläge

När vi pratar om staden som motor för utveckling och tillväxt, om städer som attraktiva kluster av kreativitet, blir landsbygden då det motsatta? Det blir en dikotomi där staden får överläge, skriver Karin Andersson.
Författare:
Disorder
”Du kan helt enkelt säga nej”
Bloggar
Publicerad:

”Du kan helt enkelt säga nej”

Alla vi borde ställa oss frågan: Hur kan jag som arkitekt bidra till ett bättre och mer rättvist samhälle? När politiker och beställare kommer med planer och projekt som inte respekterar mänskliga rättigheter kan vi helt enkelt säga nej, skriver landskapsarkitekt LAR/MSA Karin Andersson.
Författare:
Disorder