- Hem
- Om oss
- Akademier
- Akademin för landskapsarkitektur
- Cirkulär landskapsarkitektur – åtta exempel
- Cirkulär landskapsarkitektur – åtta exempel som driver förändring
Cirkulär landskapsarkitektur – åtta exempel som driver förändring
Projekten i den här publikationen ger en ögonblicksbild av var svensk landskapsarkitektur befinner sig under tidigt 2020-tal. De visar hur cirkulär landskapsarkitektur kan formas, vilka estetiska kvaliteter som finns inom den och vilka värden som kan uppstå.
Landskapsarkitekter vill och kan jobba cirkulärt. I publikationen framgår hur kåren – i samarbete med andra projektdeltagare – genom projekten driver en positiv utveckling. Det handlar om lokalt och platsanpassat byggsätt, bättre sätt att samla och förmedla varor samt system för förvaring.
Syftet med Cirkulär landskapsarkitektur är att sprida möjligheterna med cirkulärt byggande för bygg- och anläggningsbranschens aktörer. Bakom publikationen står en urvalsgrupp inom Sveriges Arkitekters akademi för landskapsarkitektur i samarbete med kansliet.
Urvalsgruppen har använt två kriterier när de valt ut exemplen: Gestaltning innebär att projektet visar prov på en väl gestaltad utemiljö med arkitektoniska värden. Förebildlighet står för att projektet är en förebild i fråga om genomförande som cirkulärt landskapsarkitekturprojekt.
De åtta konkreta exemplen visar den ekologiska, ekonomiska och sociala nyttan med att tänka och jobba cirkulärt. Varje projekt beskrivs i text och bild, samt genom en förklaringsmodell med parametrarna bevarande, återbruk och långsiktig flexibilitet.
Följande projekt ingår i exempelsamlingen
- Väg 140 mellan Västergarn och Klintehamn, Gotland
- Bostadsgårdarna till brf Viva, Göteborg
- Färjenäsparken, Göteborg
- Bostadsgårdar i rad- och parhusområdet Honungslyckan, Ulricehamn
- Gård till förskolan Hoppet, Göteborg
- Kvartersmark/offentlig plats Järnvägshyllan på Riddarholmen, Stockholm
- Ulriksdals slottspark, Solna
- Fyrspåret Malmö–Lund, mellan Arlöv och Lund
Urvalsgrupp
Johan Folkesson, Moa Hansson Broman, Laura-Kristine Bergman, Hildegun Varhelyi och Daniel Fried.
Innehåll och form
Åsa Bexelius – processledare, Elisabet Näslund –
redaktör, Johanna Strömbäck – grafisk form.