Det är i kommunerna det händer

Publicerad: 2022-04-20

Krönika i tidningen Arkitekten nummer 3–2022, av Tobias Olsson.

Efter att den nationella politiken för gestaltad livsmiljö äntligen klubbats av riksdagen 2018 har det hänt en hel del på både regerings- och myndighetsnivå. Det är bra, förstås, men politiken måste ju också göra skillnad för era förutsättningar som arkitekter och därmed för arkitekturen. Och det är ju förstås i kommunerna det händer. Därför började vi kartlägga gestaltad livsmiljö-politiken i kommunerna redan från start. Vi kan till vår stora glädje konstatera att kommunpolitiker och -arkitekter runt om i landet jobbar hårt för att höja ambitionerna för arkitekturen och den byggda miljön.

Endast 6 av 10 kommuner har en anställd arkitekt för att uppfylla arkitektkravet i PBL. Och endast cirka hälften av kommunerna har en stadsarkitekt. Det behövs fler!

Vid halvårsskiftet 2021 hade 44 kommuner en färdig arkitekturpolicy enligt Sveriges Arkitekters definition. Det innebär att var sjunde kommuner nu har en färdig arkitekturpolicy – en 50-procentig ökning sedan vår förra undersökning 2019, då 29 kommuner hade en färdig arkitekturpolicy. Totalt sett visar undersökningen att hälften av alla kommuner nu antingen har eller är på gång att ta fram en arkitekturpolicy. Inom två år kan hela 100 kommuner ha en arkitekturpolicy. Siffrorna är en glädjande temperaturmätare på hur kommunerna just nu flyttar fram arkitekturens position.

Undersökningen visar tyvärr också att tidsbrist hos tjänstepersoner är det vanligaste skälet till att kommunerna inte tar fram en arkitekturpolicy. Endast 6 av 10 kommuner har en anställd arkitekt för att uppfylla arkitektkravet i PBL. Och endast cirka hälften av kommunerna har en stadsarkitekt. Det behövs fler! Det krävs nämligen både en arkitekturpolicy och en arkitekt i en nyckelroll för ett framgångsrikt strategiskt arkitekturarbete.

Varför gör vi den här undersökningen? Arkitekturpolicyn är kommunens viktigaste strategiska verktyg för en bättre byggd miljö med god arkitektur, långsiktig hållbarhet och hög kvalitet. Kommunernas ambitioner är helt avgörande för vad som byggs. För det vi bygger och anlägger idag måste hålla i hundra år eller gärna mycket längre. Klimatet kräver dessutom ett helt nytt förhållningssätt till befintliga byggnader och livsmiljöer. En arkitekturpolicy kan göra stor skillnad – därför vill vi att fler kommuner tar fram en policy.

Tobias Olsson
Förbundsdirektör

Relaterade artiklar

Visa alla nyheter
Facket behövs i oroliga tider
Krönika

Facket behövs i oroliga tider

Krönika i tidningen Arkitekten nummer 7–2022, av Emina Kovacic.
Publicerad:
Det handlar inte om stil
Krönika

Det handlar inte om stil

Krönika i tidningen Arkitekten nummer 5–2022, av Tobias Olsson.
Publicerad: