- Hem
- Bloggar
- Veronica Hejdelind
- Stadsplanering recept för bättre folkhälsa
Stadsplanering recept för bättre folkhälsa
Svenskarna rör sig för lite, väger för mycket och mår allt sämre psykiskt. Att fler ser stadsplanering och arkitektur som viktiga verktyg i kampen för en bättre folkhälsa. Här finns stora samhällsekonomiska vinster att göra. Vem tar bollen?
Enligt en nyligen publicerad studie från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) sitter vuxna svenskar i snitt nio timmar om dagen! Och Folkhälsomyndighets statistik från 2018 visar att 51 procent av den svenska befolkningen mellan 18 och 84 år överviktiga eller lider av fetma. Det innebär en ökad risk för typ 2-diabetes, högt blodtryck samt hjärt- och kärlsjukdom hos över hälften av den vuxna befolkningen.
En av de främsta orsakerna till den ökande ohälsan är att vi rör för lite på oss. Det påverkar även hjärnans funktioner, främst minne och koncentration men stillasittandet ökar också risken för depression och demens. Den ökade passiviteten i vår livsstil orsakar samma hälsoproblem runt om i världen, med skenande vårdkostnader, ökade sjukdomstal och förkortade liv som följd. Samhällskostnaderna för ohälsan är enorma. Att vända den här trenden blir mer och mer akut. I en värld där urbaniseringen ökar inser alltfler att stadsplanering och arkitektur spelar en central roll i kampen för en bättre folkhälsa.
2018 lanserade till exempel Världshälsoorganisationen (WHO) en global plan och kampanj för ökad fysisk aktivitet, kallad Let’s be active. Där definieras ”urban and environmental policies” som att ha stor potential att öka nivån på fysisk aktivitet. I kampanjen finns handfasta råd och riktlinjer i stadsutveckling för ökad fysisk aktivitet, allt från större möjligheter för fotgängare att röra sig, säkra cykelvägar, allmän tillgång till rekreationsområden och utveckling av anläggningar. Också Unicef lanserar för första gången i sin historia ett program som fokuserar på stadsplaneringens betydelse för barns hälsa, kallad Shaping urbanization for children.
I början av november höll IAKS (International Association for Sports and Leisure Facilites) sin biennala kongress i Köln. Organisationen samlar information och kunskap om planering, utformning och drift av idrotts- och rekreationsanläggningar. I samband med kongressen delar den också ut ett arkitekturpris för bästa anläggningar i sex olika kategorier. Organisationen har en naturlig koppling till idrottsrörelsen men programmet i årets kongress hade ett breddat stadsutvecklingsperspektiv och rubriken var Facilitating an active world.
Flera städer presenterade sitt strategiska arbete, bland andra Liverpool som står inför en rad folkhälsoutmaningar; växande äldre befolkning, en stagnerad medellivslängd för både män och kvinnor, en förväntad hälsosam livslängd (Healthy Life Expectancy, HALE) på 57 år (sju år under det nationella genomsnittet) och en av fyra invånare som lider av mental ohälsa. 2014 lanserade staden en strategi för ökad fysisk aktivitet som går på tvärs genom den kommunala organisationen. En projektledare utsågs för att samordna kommunala förvaltningar, närings- och föreningsliv samt investeringar för att få fler i rörelse med målet att Liverpool ska bli ”the most active city in England” år 2026. Ur ett stadsutvecklingsperspektiv är säkra gång- och cykelvägar prioriterade, investeringar som Liverpool räknar med att få tillbaka med råge när folkhälsoläget för medborgarna förbättras.
Global Active Cities Label (GAC) är ett internationellt certifieringssystem och stöd för städer som vill arbeta strategiskt med att öka rörelsemängden hos sina invånare. Liksom strategin i Liverpool är GAC omfattande vilket visar på problemens komplexitet. Programmet innehåller olika steg där samverkan mellan flera olika samhällsfunktioner, information och kunskap och ökad tillgänglighet är några av nycklarna.
I oktober publicerade Sundhedsstyrelsen, den danska motsvarigheten till vår Folkhälsomyndighet, studien Omgivelsernes betydning for fysisk aktivitet. Publikationen riktar sig till tjänstemän och politiker i kommuner och utgör ett kunskapsunderlag för beslut om stadsutveckling för ökad fysisk aktivitet. Den fokuserar på tre områden: stadsutveckling och infrastruktur, parker och grönområden samt skolor. I Danmark finns sedan år 1994 Lokale og Anlaegsfonden (LoA-fonden). Den finansieras med pengar från Danmarks spelbolag och delar ut 80–90 miljoner DKK per år i stöd för innovation och utveckling av kultur-, fritids- och idrottsanläggningar. Fonden är även ett viktigt kunskapscenter i frågor som rör stadsutveckling, anläggningar och folkhälsa liksom en katalysator för förnyelse och utveckling inom området.
Hur arbetar vi med frågorna i Sverige? Hur bra är vi på att bygga städer som främjar fysisk aktivitet och rörelse i vardagen? Hur lyckas vi med att ge alla medborgare, oavsett ekonomi, tillgång till idrotts- och rekreationsfaciliteter?
2013 gav Boverket ut vägledningen Planera för rörelse – en vägledning om byggd miljö som stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen. Där presenteras liknande analyser och slutsatser som hos danska Sundhedsstyrelsen. Vi har även sett strategier för promenad- och cykelstaden hos flertal kommuner, vilka om de faktiskt blir byggda borde gynna folkhälsan. På anläggningssidan ser det kanske lite sämre ut, flera kommuner dignar under den investeringsbörda som krävs för att renovera, uppgradera, utveckla och bygga nya idrotts- och rekreationsfaciliteter.
Sverige saknar ett nationellt kunskapscenter som kan vara ett stöd för det komplexa folkhälsoarbete som krävs för att vända det negativa folkhälsoläget. Pengar till idrottsanläggningar fördelas idag av Riksidrottsförbundet, men vi saknar ett nationellt investeringsstöd för innovation och utvecklingen av anläggningar, så att de anpassas till fler än de som redan är aktiva i idrottsrörelsen.
Det finns stora ekonomiska samhällsvinster att göra genom att bättre samordna insatser för ökad rörlighet och fysisk aktivet hos medborgarna. Stadsplanering och arkitektur är nödvändiga verktyg i resan mot ett hälsosammare samhälle, vilket så väl Unicef som WHO, Sundhetsstyrelsen och idrottsrörelserna i Sverige och internationellt inser. I en marknadsdriven stadsutveckling bir ytorna för rekreation, idrott och fritidsaktiviteter allt mindre. Vem tar ansvar för den utvecklingen? Vem samordnar utvecklingen av en hälsosammare stad för alla?
Veronica Hejdelind är chef för Arwidssonsstiftelsen