Skapar Architects Declare förändring på riktigt?

Att den svenska arkitektkåren nu, med det internationella initiativet Architects Declare Climate and Biodiversity Emergency, tillsammans mobiliserar för klimatet är viktigt och bra. Initiativet ger uttryck för en vilja att bidra till förändring av en byggbransch som står för 20–25 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Det visar också att det finns en förståelse för att det också krävs att arkitektföretagen själva tar ansvar och verkar för en radikal omställning  om klimatmålen ska uppnås. I skrivande stund har omkring 270 svenska arkitektkontor skrivit under uppropet.

Initiativet Architects Declare lanserades i somras av 17 brittiska kontor som alla vunnit det prestigefyllda Stirlingpriset. Debatten som följt i Storbritannien är på många sätt intressant. Arkitekturkritiker Rowan Moore menar i en artikel i The Guardian att uppropet pekar på en medvetenhet och vilja från kåren att minimera klimatpåverkan så långt det är möjligt inom ramen för varje uppdrag och projekt. Moore kallar det en slags medelväg. Det kommer att göra skillnad men initiativet är egentligen långt ifrån så radikalt som klimatkrisen egentligen kräver. Zaha Hadid Architects, en av initiativtagna till Architects Declare, har till exempel ritat världens största flygplats Daxing, utanför Bejing som invigdes i september 2019. Den sjöstjärneformade byggnaden är designad för att kunna hantera 72 miljoner passagerare och två ton gods per dygn! För Moore är det ett exempel på arkitekternas begränsade makt. De kan inte påverka själva flygtrafiken, valet står snarare emellan att vägra ta uppdraget eller försöka skapa en så koldioxidneutral byggnad som möjligt.

En annan byggnadstyp som hamnat i hetluften i den brittiska debatten är skyskrapan med glasfasad. Flera ledande arkitekter och ingenjörer i Storbritannien gick i juli ut med ett upprop att förbjuda byggandet av fler skrapor främst för att de med sina glasade fasader, i ett allt varmare klimat, kräver så mycket energi att kyla.

IEA (The International Energy Agency) rapporterar att den globala energiförbrukningen för att kyla byggnader har fördubblats sedan år 2000. Idag står luftkonditionering för närmare 14 procent av all världens totala energiförbrukning. I april meddelade New Yorks borgmästare Bill di Blasio att staden skulle förbjuda alla glasade fasader, ett uttalande som han sedan tvingades att nyansera till att New York nu ska ställa ”krav på miljövänliga byggnader”. Simon Sturgis, expert på klimatneutralt byggande, ordförande i RIBA:s råd för hållbart byggande och rådgivare till bland annat den brittiska regeringen, anser att klimatmedvetenheten hos företag som bygger nya huvudkontor ökar och att ingen idag vill riskera epitetet ”Mr Climate-Dirty building”. Om detta innebär att vi nu sett peak-glasskyskrapa i London återstår att se.

Jag hoppas att Architects Declare Sverige skapar en bred offentlig diskussion om hur arkitekternas initiativ kan öka takten i hållbarhetsarbetet hos fastighets- och byggbransch och beställarna i offentlig sektor, vilket kommer krävas om verklig omställning ska bli möjlig.  Det vore också intressant att se hur/om de svenska kontor som skrivit på förändrar sitt sätt att arbeta för en mer klimatsmart och hållbar arkitektur. Vad finns det för strategier? Hur långt är de villiga att gå? Det mest klimatsmarta huset är trots all det som inte byggs överhuvudtaget, vilket bland annat påpekats i en artikel av KOD arkitekter. Kommer svenska arkitektkontor att tacka nej till att bygga flygplatser och AC-slukande skyskrapor i glas? Kommer de att rata stål och betong? Eller kommer de efter bästa förmåga försöka minska klimatpåverkan där det går? Räcker det i så fall? Jag hoppas att branschens uttryckta vilja nu resulterar i modig handlingskraftighet, motstånd mot det mest miljövidriga av byggnader och nya former av branschöverskridande samarbeten för en verkligt hållbar gestaltad livsmiljö.

Veronica Hejdelind är chef för Arwidssonstiftelsen