- Hem
- Bloggar
- Veronica Hejdelind
- Marknadens bostadspolitiska upprop
Marknadens bostadspolitiska upprop
Sverige är sämst i klassen! Jag är på morgonseminarium i Almedalen och Stefan Attefall presenterar bostadsbolaget Veidekkes inventering av bostadspolitiken i tolv med Sverige jämförbara länder. Rapporten hävdar att svensk bostadspolitik i internationell jämförelse är unikt svag när det gäller politiska ambitioner för ekonomiskt utsatta grupper och föreslår en ny bostadspolitik 2.0 i sex punkter.
På Västsvenska Arenan i Almedalen berättar fastighetsbolaget BoTrygg om sin affärsmodell som kortfattat går ut på att finansiera billigare hyresrätter genom att tillföra bostadsrätter i samma område och differentiera hyressättningarna beroende på läge och standard. BoTrygg inför även inkomsttak för hyrestagaren av de billigare hyresrätterna.
Såväl Fastighetsägarna som Hyresgästföreningen är kritiska till modellen, eftersom den utmanar idén om marknadsmässig prissättning respektive bruksvärde. Andra menar att BoTrygg tar det sociala ansvar som svenska politiker satt sitt hopp till. Från podiet avslutar företagets vd Joachim Arcari med att uppmana kommunalpolitikerna att ta sitt ansvar och skapa en social bostadspolitik som gör nya Älvstaden till den blandstad som man lovat medborgarna i Göteborg.
Sverige sågs en gång som ett bostadspolitiskt föregångsland med ambitionen att alla, oavsett ekonomiska förutsättningar, skulle kunna efterfråga en god bostad. Men under de senaste decennierna har vi mer eller mindre lämnat över ansvaret för bostadsförsörjningen till marknaden. Lite hårdraget kan man säga att politiken skjutit över ansvaret för produktion av billiga hyresrätter till marknaden. Ett ansvar marknaden aldrig bett om och inte vill ta.
Samtidigt verkar social bostadspolitik och begrepp som ”social housing” som utställda varningstrianglar för politikerna. Oviljan att, trots nationell bostadskris, diskutera och agera i frågan har skapat låsningar som lett till okunskap och politisk osäkerhet. Ironin i att det nu är marknaden som genom att ställa politiken vid skampålen och ropa sämst i klassen kräver en social bostadspolitik är svår att undgå.
Det kan finnas anledning att reflektera över varför detta sker just nu. Förutom det uppenbara, att marknaden undviker att själv få skulden för bostadskris, segregation och utanförskap, tar den en aktiv roll i att forma framtidens bostadspolitik. Veidekkes vd Lennart Weiss blev i våras utsedd att, tillsammans med företrädare för Riksbyggen, Einar Mattson, Hyresgästföreningen och Sabo, leda Socialdemokraternas expertråd med uppgift att ta fram en rapport med olika handlingsalternativ för en social bostadspolitik som ska presenteras efter sommaren.
Bostadsbolagen har så klart mycket att vinna på att forma bostadspolitiken och i avsaknad av politiska initiativ är det förståeligt att de agerar. Men bolagens ansvar och primära intresse är inte nationens och invånarnas väl och ve. Snart, om inte redan nu, är marknaden för bostads- och hyresrätter som producerats med vinstmarginaler som marknaden anser sig kunna leva på mättad. Det vet både marknaden och regeringen. Bostadsförsörjning för dem som inte kan konkurrera på den bostadsmarknaden, de ekonomiskt svaga, kvarstår att lösa.
Marknaden kräver en social bostadspolitik för att bygga för den målgruppen. Politiken låter dem skapa förutsättningarna. Staten och kapitalet i samma båt.
Veronica Hejdelind är chef på Arwidssonstiftelsen
P.S. Veidekkes rapport kan du läsa här