”Kan selv” – förödande för arkitekter

Publicerad:

Sverige är ett relativt sent urbaniserat land. Vi är inte så vana att leva i storstäder utan flyr vid första bästa tillfälle ut på landet för att snickra på vår sommarstuga. Bildning och kultur har en svag ställning. Vi är ett land fyllt av ”kan selv”-byggare, påhejade av populära gör-det-själv-program i TV.

I inget annat land lägger sig beställarna därför i arkitekters jobb så mycket som i Sverige. Många beställare ”kan selv” och vill bestämma i detalj vad vi ritar. Det svenska folkets tradition av akademikerförakt har lett fram till denna mentalitet. Lägg sedan till att den sponsras av det heliga ROT-avdraget och att expertsamhällets fall har förvärrat tillståndet ytterligare. Alla ”vet” hur ett kök ska utformas, alla ”vet” vad som är en vacker fasad, alla ”vet” vilka färger vi ska ha ….

Den svenska inställningen bygger på att allt helst ska vara utfört tidigare, medan den franske eller danske beställaren snarare förväntar sig att arkitekten kommer med något som är unikt och ännu inte genomfört.

Och vi arkitekter säger oftast ingenting utan rättar in oss i ledet. Vi accepterar gladeligen alla ”plattformar” och regler som övriga branschen ställer upp. Vi är ju så glada att få in ett jobb – trots att högkonjunkturen gör att vi går på knäna.

Visa i stället lite egen åsikt och förklara varför du ritar som du ritar. Den svenska arkitektkåren är för flat, trots att vi befinner oss i en av våra bästa högkonjunkturer. Jag vet att det inte är lätt – det har hänt att jag böjt mig själv. En del av ansvaret faller alltså tillbaka på oss själva. Också ifråga om den byggtekniska kunskapsnivån och projekteringskompetensen, som sakta har försämrats. Det sistnämnda märker våra beställare och det bekräftas av Sveriges Arkitekters undersökningar.

Men ändå bör vi nog fundera på hur kuvade vi ska vara och börja kaxa upp oss lite. Många av oss kan faktiskt en hel del.

Låt oss stå upp och vara stolta. Arkitektur är viktigt och kräver kunskap om samhällets funktion, estetik och teknik. Detta måste vi kommunicera till våra beställare.

Brukarna av husen har råd med att vi tar en mer aktiv roll. Och entreprenörerna och andra byggherrar har sannerligen råd med det också, även om de klagar över att det inte går runt när de träffar exploateringskontoret och andra myndigheter. (Sanningen är ju att man inte direkt tjänar dåligt när man bygger bostadsrätter i Sverige idag.) Dessutom är arkitektarvodet en liten del av den totala produktionskostnaden. Självklart finns det undantag bland våra byggherrar, de som förstått värdet av god arkitektur. Men de är tyvärr få.

Robert Lavelid arkitekt SAR/MSA

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
Drömmen om en människovänlig arkitektur
”Jag önskar ett hus i mänsklig skala (...) där man känner livsglädje, kanske som i ett näste”, säger Antti Lovag.
Bloggar
Publicerad:

Drömmen om en människovänlig arkitektur

Är det arkitektur eller en avancerad konstinstallation? Robert Lavelid besöker La Maison Bernard i Sydfrankrike och ser en förverkligad dröm om en arkitektur som förenar naturens former med människokroppens rörelser.
Författare:
Robert Lavelid
Den upplysta staden kan mätas
Bloggar
Publicerad:

Den upplysta staden kan mätas

Tätt mellan gatukorsningarna, hög bebyggelsegrad och tillgänglighet för gående samt gott om service. Det är de mätbara faktorerna bakom en stad som ger förutsättningar för ett gott liv. En medveten stads- och miljöpolitik förvaltar arvet väl, skriver Robert Lavelid.
Författare:
Robert Lavelid
Korta hus ger trivsamma städer
Bloggar
Publicerad:

Korta hus ger trivsamma städer

Korta hus ger småskalighet, vilket gynnar levande bottenvåningar. Att satsa på den mänskliga dimensionen i stadsbyggandet kostar inga stora summor, men skapar städer där människor trivs.
Författare:
Robert Lavelid