Gatans betydelse

Publicerad:

Gatan som rum är en grundläggande aspekt i arkitekturen. Robert Lavelid visar, med stöd i forskning, hur viktig gatan är för människors välbefinnande.

Stadens skelett utgörs av gator. Tänk ”stad”, och vad är det första du kommer att tänka på? Gatan.

Om de är intressanta är staden också intressant. Kvarter är inte något som läggs som ett mönster – det är gatunätet  som är stommen, som i sin tur styr hur kvarteren formas, inte tvärtom. I stort sett alla stadsbildningar i historien bygger på en gata, en gränd, eller – som i Venedig – ett vattendrag, som utgör den offentliga, publika sidan av ett hus eller ett kvarter.

Det är på gatan man möts, det är på den man går på väg till bussen eller tunnelbanan, det är där man går till affären eller caféet, det är där man cyklar. Det är där man möter de okända, som kanske blir ens vänner eller ens käresta i framtiden.

Gatan viktig stadsbyggnadsuppgift

Att främja levande och intressanta gator är en av stadsbyggandets viktigaste uppgifter. Gatorna ska helst bilda ett sammanhängande nätverk i en stadsdel med många och tätt liggande korsningar. Till dessa gator kopplas parker och torg som knyter ihop stadsväven och ger en naturlig rytm. Erfarenheten från väl fungerande städer pekar på vikten av tätt liggande gatukorsningar, som ger goda förutsättningar för mångfald och porositet i stadsväven.

Redan Jane Jacobs tog upp vikten av tata gatukorsningar i sin stadsbyggnadsbibel ”The death and life of great American cities ” 1961.

Breda trottoarer (3–6 meter) ger förutsättningar för ett aktivt folkliv på våra gator. Människor befolkar trottoarerna och gör därmed gatorna intressanta att vistas på. Trottoarernas funktion är att skapa kontaktmöjligheter, att vara en informell plats för möten och samtal. Trottoaren är gemenskap utan att man måste bjuda in någon i det privata livet. Där man saknar bra trottoarer och en naturlig mötesplats på gatan isolerar man sig från varandra.

Träd ger gatan liv

Träd är ett synnerligen viktigt element på våra gator. De ger förutom sundare luft och rumslighet liv åt gaturummen, skänker skugga soliga dagar och är ett skydd för gående och uteserveringar. Fem  meter mellan varje träd är ett bra mått för att få trädkronorna att bilda en sammanhängande helhet. Trädplanteringen ska vara i proportion med storleken på gatorna.

UN-Habitat pekar också på vikten av att ha tillräckligt med ytor för gator och ett effektivt gatunät. Gatunätet ska åtminstone täcka 30 procent av marken enligt UN-Habitat. Det betyder relativt tätt med gator. Dessutom anser organisationen att det ska finnas 18 kilometer gatulängd per kvadratkilometer. Enligt forskning om stadens ogenomsläppliga ytor så kräver komplexa funktioner och hög invånartäthet en stor andel gatumark. Jämnheten i tillgänglighet till gator är också en intressant faktor som går att mäta. Mindre kvarter med därmed följande ökat antal gator och porositet i stadsstrukturen ger invånarna god och nära tillgång till gatorna.

En stad med många gator och därmed tätt med gatukorsningar blir paradoxalt nog mer fotgängarvänlig. Genom ett finmaskigt nät av gator blir tillgängligheten till butiker och annan service, kollektivtrafik och arbetsplatser hög för de gående. Och det är just utifrån de gåendes perspektiv som vi ska  bygga staden – det är den mänskliga skalan som skapar ”livet  mellan husen” som stadsbyggnadsforskaren och arkitekten Jan Gehl talar om.

Ett tätt gatusystem med blandning av verksamheter, som i Paris, ger en hög andel gående. Tabellen från Ageing cities Systematica & ARUP 2015 nedan visar fördelningen mellan olika transportsätt i fyra europeiska städer.

För smala trottoarer i Sverige

En mångfald i befolkning, och med olika användningssätt av husen, får människor att komma ut på gatorna vid olika tidpunkter. Därmed lever gatorna dygnet runt. Ett tätt gatusystem ger dessutom ett betydligt mindre bilberoende. Enligt en fransk studie är ett riktvärde för antalet gatukorsningar 200 per kvadratkilometer. Ett tätt tunnelbanesystem som till stor del följer gatorna och därmed blir lättorienterat, bidrar också till ett stort kollektivresande.

Svenska storstäder som Stockholm har relativt smala trottoarer och få träd. I modern stadsplanering är gatorna ofta för breda i förhållande till hushöjden. Så mycket biltrafik har vi faktiskt normalt inte. Det märks tydligt i dagens nordiska stadsplanering, där gatorna blir en suboptimering av en mängd delkrav, som snöplogning, utrymmen för att parkera bilar och annat. Bilarna ges större utrymme än de ofta behöver, på gång- och cykeltrafikanternas bekostnad.

Proportionerna mellan gatans bredd och hushöjden är oerhört väsentliga för upplevelsen av gatan som rum – en av de mest grundläggande aspekterna i arkitekturen. Vi bör därför vara medvetna om relationer och proportioner mellan gatubredd och hushöjd när vi planerar nytt.

Robert Lavelid, oberoende arkitekt SAR/MSA

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
Varför staden ska vara tät
Publicerad:

Varför staden ska vara tät

En hög befolkningstäthet genererar tillräcklig efterfrågan på service samtidigt som det minskar behovet av transporter. En tät stad är därför en mer hållbar stad, skriver Robert Lavelid.
Författare:
Robert Lavelid
Det lilla är bättre än det stora
Bloggar
Publicerad:

Det lilla är bättre än det stora

Ju mindre kvarter desto högre täthet i stadsväven, men också ökad porositet. Ska man få en levande stad är en fysisk förutsättning att man bygger små kvarter.
Författare:
Robert Lavelid
Det allmänna vs. det privata
Bloggar
Publicerad:

Det allmänna vs. det privata

Ingen stor stad har blivit vackrare av att låta fastighetsägarna få full frihet, skriver Robert Lavelid. I bloggen argumenterar han för att det allmänna ska ta ett ökat ansvar för stadsbyggandet.
Författare:
Robert Lavelid