Fina idéer för arkitekturmuseer

Publicerad:
Arkitekturmuseet Cité de l’architecture. Foto: Robert Lavelid

 

Jag befinner mig i Paris för att studera Haussmanns stadsbyggnadsidéer och det moderna Paris framväxt. Bland de första saker jag gör att besöka Pavillon d´Arsenal nära Ile Saint Louis. Arsenal har utställningar om aktuella stadsbyggnadsfrågor och en debatterande funktion. Därifrån utgår en del av de fantastiskt lärorika ”Promenades urbaines” som är stadsvandringar ofta med arkitekter som guider.

Jag deltog en regnig lördag i en som tog sitt ursprung i Haussmann men slutade i ett nybyggt så kallat ZAC (Zone d´Aménagement Concerté, ungefär fördjupad översiktsplan/detaljplan). Detta fall i Batignolles i 16:e arrondissementet. En intressant upplevelse, även om man blir lite deprimerad över de nutida franska arkitekternas behov av att visa upp sig som unika. Den äldre bebyggelsens förmåga att bygga stad ter sig så mycket bättre.

På Arsenal visas bland annat en stor utställning om Paris stadsbyggnadshistoria och om tävlingen ”Reinventer Paris” (ungefär Återuppfinn Paris). Denna tävling som, inom parentes, presenterades av vice borgmästare Jean-Louis Missika och gjorde succé på Arkitekturgalan 2016. Häromdagen var jag med på ett möte med borgmästare Anne Hidalgo och Jean-Louis Missika där de presenterade en ny tävling, som handlar om olika tomter eller platser under mark som parkeringsgarage, tunnlar, stationer, med mera.

Sedan bär vägen till Cité de l´Architecture. Det ”riktiga” arkitekturmuseet vid Place Trocadero norr om Eiffeltornet. Som stockholmare blir jag lite avundsjuk på en stad som Paris som verkligen har ett arkitekturmuseum värt namnet – Cité de l´architecure.

Naturligtvis är Paris en större stad och har mer pengar till kultur. Men här förstår de hur man ställer ut arkitektur både för gemene man och för oss arkitekter. Allt visas – historien via enorma modeller och ritningar som ger en förståelse för plandispositioner, skalor och konstruktioner. Men också den riktigt moderna arkitekturen från 1900-talets början och framåt. Samtidigt pågår temporära utställningar, som just nu till exempel med en intressant utställning om yrket arkitekt, som visar allt från Corbusiers olika glasögonbågar och kläder till beskrivningar av rollen genom historien.

När jag sedan besöker på det nya museet Pavillon Louis Vuitton i Boulognerskogen av Frank Gehry får jag ännu fler idéer om vad ett arkitekturmuseum skulle kunna göra. Här visas på ett oerhört pedagogiskt sätt hur processen från skiss till verklighet var för detta märkliga hus. Även 1:1-detaljer på material visas. Detta borde kunna vara en del i ett Arkitekturmuseum värt namnet.

Nu när vi har fått en ny ledning för Arkdes i Sverige kanske det finns en chans att de studerar på vilket sätt de jobbar i Paris med dessa frågor. Vårt sömniga arkitekturmuseum med pepparkakshus som största dragplåster förtjänar en bättre framtid.

För övrigt anser jag att Sverige bör ha ett särskilt arkitekturmuseum. Design är något annat och förtjänar sitt eget. Men den diskussionen är väl avslutad för ett tag misstänker jag. Dessutom borde ett arkitekturmuseum ligga centralt i staden. Ska ett museum nå vanliga människor utanför den inre kretsen ska det inte befinna sig på en ö.

Robert Lavelid, arkitekt SAR/MSA

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
Stad tar tid
Bloggar
Publicerad:

Stad tar tid

Byggande ska vara beständigt över lång tid. Städer är trögrörliga organismer och behöver så vara. Precis som vår mänskliga hjärna tar staden tid på sig att ställa om, skriver Robert Lavelid.
Författare:
Robert Lavelid
En stad ska byggas utav blandning
Bloggar
Publicerad:

En stad ska byggas utav blandning

Om en stad eller stadsdel görs socialt ensidig, genom att rikta sig till en viss grupp eller en viss inriktning, leder det till segregation och motverkar mångfald. Robert Lavelid sjunger funktionsblandningens lov.
Författare:
Robert Lavelid
Ett smycke av elegans och enkelhet 
Bloggar
Publicerad:

Ett smycke av elegans och enkelhet 

Sommarminne: Besöket på Eileen Grays ikoniska villa E-1027 på franska Rivieran. Villan är nu åter öppen för besökare efter en renovering för att få fram ursprungsskicket.
Författare:
Robert Lavelid