Ett moral-orakel för byggandet

Publicerad:

Vilka av de byggnader vi uppför i dag skulle en app, baserat på en AI, ge tummen upp till ur hållbarhetssynpunkt? Petra Jenning väger för- mot nackdelar ifråga om ett moral-orakel för byggandet.

Jag sitter med Media Evolutions senaste publikation ”If only the lake could talk – futures for AI and sustainability” i handen. I en av essäerna utforskar Nikolaj Möller idén om en app som, baserat på en AI, hjälper till att ta svåra moraliska beslut utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Möller låter ett ungt par ställa frågan till den artificiella intelligensen om det utifrån deras förutsättningar är moraliskt mest rätt att skaffa barn, adoptera eller inte skaffa barn. 

Medan jag läser funderar jag på vilka av de byggnader vi uppför i dag som appen skulle ge tummen upp till. Vad behöver en byggnad, eller byggd miljö, vara för att en utopisk moral-AI skulle tycka att den var en bra idé? Vilka kriterier skulle den utvärderas mot? 

Minskad framtida frihet

Förenklat antar jag att byggnadens för- och nackdelar behöver utvärderas och ställas mot varandra. På minuskontot finns troligtvis saker som kostnad, arbetsinsats och klimatavtryck. Men kanske också minskad framtida frihet: På just den här platsen kan inget annat byggas, som potentiellt hade kunnat vara ännu bättre. Och så finns det antagligen faktorer som inte bidrar till ökad jämlikhet i världen och behöver registreras som en minuspost, även om samma faktor ur en annan vinkel kanske till och med kan bidra och då hamnar på pluskontot istället. 

Där hamnar också allt som våra byggnader kan möjliggöra. Från det mest grundläggande, att skapa skydd och trygghet, till att ge plats för livet; att laga mat med familj och vänner, att bli kär, att utveckla ett företag, att uppleva de vardagliga ögonblicken och tänka de riktigt stora tankarna. Det som får människor att leva gott och göra gott, som stöttar liv och utveckling, och inte bara för mänskligheten utan för allt liv. Arkitektur som kan vara ett hem och skapa livsutrymme för många olika arter kan få extra plus. 

Har vi råd att slösa med byggandet?

Kanske skulle appen resonera att själva byggandet i sig är en resurs som vi behöver hushålla med för att klara av klimatmålen. Och ska vi använda oss av den resursen så måste det verkligen vara till det bästa tänkbara, där den gör absolut mest nytta. Har vi råd att slösa med byggandet? Att bygga mediokert? 

Här blir det också intressant att fundera över systemgränserna; har vi rätt att endast tänka och verka i ett lokalt perspektiv eller behöver vi alltid ta hänsyn till de globala effekterna? Omöjligt för den mänskliga hjärnan, men kanske något detta framtida moral-orakel skulle klara av? 

Våra byggda miljöer har både en direkt och en indirekt inverkan på omställningen till ett hållbart samhälle. Det direkta är det som strukturen i sig själv bidrar med, som en byggnads egna koldioxidavtryck eller energikonsumtion. Det indirekta är hur den påverkar de människor och system som interagerar med byggnaden, som lever och verkar där. 

Här får byggnaden potentiellt en mycket större inverkan, som ringar på vattnet. Får den oss att bli bättre? Hjälper den oss att välja en hållbar livsstil? Får den andra byggnader att bli bättre? Byggnaderna som lyckas med detta är de som jag föreställer mig kommer få ett rungande ”ja” i moral-appen.  

lIlustrationer av ett AI-orakel genererad av en AI. Bilderna är skapade av Filip Loguin och Petra Jenning med hjälp av Midjourney.Midjourney är en plattform som genom artificiell intelligens genererar bilder från text. Här användes bland orden ”portrait”, ”AI oracle” och ”artificial brain”.

Nu är ju den här appen fiktiv och jag kan inte riktigt avgöra om jag önskar att den fanns på riktigt eller inte. Å ena sidan är det många vardagliga beslut som är knasigt svåra att förstå vad som är det rätta, och en app som kan sammanställa mängder av data och evidens samt syntetisera och komma med förslag hade ju underlättat vartenda besök i en mataffär. 

Samtidigt är det ju en obehaglig tanke att vi ska ta hjälp av artificiell intelligens med det mest mänskliga, med själva etiken och moralen. Det är väl just det här som mänsklig intelligens ska vara bra på.

Arkitekt SAR/MSA Petra Jenning

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
Bortom beprövade alternativ
Bloggar
Publicerad:

Bortom beprövade alternativ

Ett hållbart samhälle kräver en radikal omställning av hur vi lever våra liv. Då kan inte den byggda miljön se likadan ut som tidigare. Vi arkitekter måste gå bortom de beprövade alternativen för att skapa bra miljölösningar – vi måste tillsammans flytta vårt design space, skriver Petra Jenning.
Författare:
Petra Jenning
Fysiska rum skapar ordning i hjärnan
Bloggar
Publicerad:

Fysiska rum skapar ordning i hjärnan

Hjärnan behöver detaljer, akustik och rumslighet för minnena att fästa i. Petra Jenning slår ett slag för det fysiska rummets betydelse efter två år av hemmaarbete och digitala möten under coronapandemin.
Författare:
Petra Jenning
Arkitekturens paradox
Bloggar
Publicerad:

Arkitekturens paradox

Klimatkrisen driver fram en förändring som vi ännu inte vet hur den ska te sig. Står vi inför en paradox, undrar Petra Jenning, när vi ritar byggnader som ska hålla länge i en föränderlig värld? Är kontinuiteten i den fysiska miljön en förutsättning för att andra aspekter i livet ska kunna förnyas, eller borde vi vara mer försiktiga med ambitionen att skapa långsiktighet?
Författare:
Petra Jenning