Rättsfall visar på okunskap

Publicerad:

Att placera ett elskåp på rätt höjd, så att det blir tillgängligt för en rullstolsburen person kan inte vara ett särkrav, skriver Monika Albertsson.

Mark- och miljödomstolen i Växjö och länsstyrelsen i Jönköping anser inte att ett elskåp behöver placeras tillgängligt för rullstolsburna personer eftersom det inte uttryckligen står i BBR!

Det framgår av en dom från den 9 april i år (P 1278-21, Växjö tingsrätt). Rättsfallet gäller ett enbostadshus, ett nyckelfärdigt typhus från Älvsborgshus, på fastigheten Sjöfall 1:117 i Nässjö kommun. Kommunen har bara gett ett interimistiskt slutbesked och vill inte ge familjen som ska bo där, byggherren, ett slutbesked innan elskåpet har flyttats. Kommunens beslut har överklagats till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har bifallit överklagandet med följande motivering:

”Övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga finns i PBL och plan- och byggförordningen (2011:338, PBF). Tillgänglighetskraven i PBL och PBF förtydligas i tillämpningsföreskrifter, bland annat i BBR. Vad gäller placering av elskåp/elcentral finns inga särskilda tillgänglighetskrav varken i PBL, PBF eller BBR. Placeringen av elskåpet kan enligt Länsstyrelsens bedömning inte heller anses strida mot plan- och bygglagstiftningens övergripande krav på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga.”

Kommunen har överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen i Växjö som inte gör någon annan bedömning än länsstyrelsen. Det trots att det i själva domen finns en mycket bra och utförlig redovisning och förklaring från kommunens sida hur bygglagstiftningen ska tolkas. Den har mark- och miljödomstolen inte tagit någon hänsyn till utan helt enkelt avslagit kommunens begäran utan kommentarer eller förklaringar, märkligt! Domen innebär att alla detaljkrav som inte står i BBR inte gäller trots att PBL är en ramlag som utrycker grundläggande värderingar, helhetsprinciper och riktlinjer och där lagstiftaren mer uppställer mål och i mindre utsträckning detaljreglerar vad som ska göras. Samma sak gäller för BBR som främst innehåller funktionskrav, inte detaljkrav. Det är funktionskraven som ska uppfyllas. Detaljkraven återfinns i standarder och handböcker och delvis i allmänna råd i BBR. Det mest övergripande funktionskravet när det gäller tillgänglighet är det som står i 8 kap, 1 § i PBL, nämligen att en byggnad ska vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

I det aktuella fallet har elcentralen placerats för högt för att den ska kunna nås av en person som använder rullstol. Huvudbrytaren, jordfelsbrytaren och säkringen för värmepumpen har placerats på 1,85 meter inte på 0,8–1,1 meter över färdigt golv, vilket anges i Bygg Ikapp. Att kunna nå elcentralen är en väsentlig funktion för att kunna använda byggnaden. Kommunens har ställt krav på elskåpets höjd tidigt i processen, dels i protokollet från det tekniska samrådet, dels i kontrollplanen, trots det har skåpet placerats för högt. Byggherrens juridiska ombud menar att kommunen har ställt ett särkrav och att det därför inte gäller. Denne hänvisar till den paragraf i PBL som infördes 2014, § 4a kap 8:

”En kommun får inte i andra fall än som följer av 4 kap. 12 och 16 §§ eller i fall där kommunen handlar som byggherre eller fastighetsägare, ställa egna krav på ett byggnadsverks tekniska egenskaper vid planläggning, i andra ärenden enligt denna lag eller i samband med genomförande av detaljplaner. Om en kommun ställer sådana egna krav, är dessa krav utan verkan.”

Men är en detaljutformning verkligen ett särkrav om kravet inte står i PBL och BBR. Så är inte grundtanken med den bygglagstiftning som vi har idag. Det är också vad byggnadsnämnden i Nässjö kommun framför i sitt yrkande. Det handlar snarare om en direkt tolkning och tillämpning av tillgänglighetskraven i PBL och BBR. Att placera ett elskåp på rätt höjd så att det blir tillgängligt och användbart för en rullstolsburen person kan därför inte vara ett särkrav. Det är en grundläggande funktion för att kunna använda en byggnad. Ett särkrav är ett krav som inte har stöd i PBL eller BBR. En domstol borde ha kunskap om och känna till hur bygglagstiftningen är uppbyggd. Om nu inte domstolar kan göra en riktig tolkning, vem ska då kunna göra det? Tyvärr är okunskapen och ibland kanske oviljan att förstå den bygglagstiftning vi har rätt utbredd i branschen. Såsom sakkunnig i tillgänglighet får jag ofta höra att detaljkrav som inte står i BBR inte gäller, inte heller handböcker och standarder som BBR inte hänvisar till. Men det som blir riktigt skrämmande är när inte ens domstolar förstår en ramlags uppbyggnad och funktion.

Hur verkligheten ser ut och vad som händer inom lagstiftningsområdet just nu känns därför väldigt motsägelsefullt. Kommittén för modernare byggregler, den statliga utredning (SOU 2019:68) som regeringen tillsatte 2017 och som kom med sitt slutbetänkande 2019 och Boverket som just nu gör en översyn av BBR, vill båda ta bort så många detaljkrav som möjligt och bara fokusera på funktionskrav. Det ska göra bygglagstiftningen enklare tror man. Rättsfallet med elskåpet visar på det motsatta tycker jag. För att kunna bygga behövs exakta mått och värden, någonstans måste detaljkraven stå om det som byggs ska uppfylla samhällets krav.

Mark- och miljödomstolens dom har överklagats av kommunen till mark- och miljööverdomstolen.

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
Alla behöver en rullstolskurs
Bloggar
Publicerad:

Alla behöver en rullstolskurs

Det är först när du själv testar att ta dig runt i rullstol som du verkligen förstår varför detaljutformningen av ett hus är så viktig. Monika Albertsson får nya insikter på en rullstolskurs.
Författare:
Monika Albertsson
Ett fall för trapparkitekten
Bloggar
Publicerad:

Ett fall för trapparkitekten

Man ska kunna förflytta sig säkert i trappor och ramper, står det i Boverkets byggregler. Men det uppfylls inte alltid, skriver Monika Albertsson. Hon berättar en historia som visar hur viktigt funktionskravet är och visar bilder på goda exempel.
Författare:
Monika Albertsson
Sinnenas och minnenas behov
Publicerad:

Sinnenas och minnenas behov

Vad minns man och varför? Det reflekterar Monika Albertsson över, med utgångspunkt i ett återbesök på en plats som hon flyttade ifrån när hon var sex år.
Författare:
Monika Albertsson