Omöjligheternas byggregler

Kan byggbranschen bygga billigare och bättre genom kraftigt reducerade byggregler och nya innovativa lösningar? Det verkar i alla fall Boverket och regeringen tro. En översyn av Boverkets byggregler har pågått sedan 2019 – Möjligheternas byggregler kallar man arbetet inspirerande nog.

Nu finns resultatet ute på remiss. I fredags, den 16 juni, var sista dag för att lämna in svar för två av dem: föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö och föreskrifter om säkerhet vid användning.  För de flesta övriga kapitlen gäller sista svarsdatum den 25 augusti.

Syftet är enligt regeringsuppdraget att bidra till ett snabbare och billigare byggande genom ett förenklat och konsekvent regelverk. Ett krångligt regelverk är nämligen det som fördyrar byggandet enligt byggbranschen.

Det Boverket föreslår är att de allmänna råden och hänvisningar till standarder tas bort. Kvar blir bara funktionskraven, vilket ska förenkla tolkningen av BBR och samtidigt gynna innovativa lösningar. Kravnivån ska inte förändras är det tänkt, men frågan är om det blir så i praktiken. Jag tvivlar.

Byggherrens innovationskraft verkar vara universallösningen, men hur innovativ går det att vara när det gäller till exempel en trappa? Människan har ju de mått hon har. Så varför krångla till det? I Svensk Byggnorm (SBN), företrädaren till BBR,  beskrivs en trappas utformning med några enkla mått på plansteg, sättsteg och att det inte ska vara mer än 18 steg i ett och samma trapplöp. Svårare än så behöver det inte vara.

Så varför krångla till det? Alla vet vad som gäller och bedömningen blir lika i alla kommuner, vilket är en av de saker Boverket ville uppnå med regelförändringen. Nu blir det tvärtom. Funktionskrav som ”en säker trappa” kan tolkas på olika sätt och tolkningarna kommer att bli mer diskrepanta. Risken för innovativa reglertolkning som innebär en sämre lösning för att minska byggkostnaderna är reell. Frågan är bara, minskade byggkostnader för vem? Att något kostar mindre att bygga innebär inte automatiskt att det blir billigare för slutkunden.  

Jag har också börjat kika på remissen om bostadsutformning – den ska vara inne den 25 augusti. Här blir jag riktigt mörkrädd. I föreskriften ställs till exempel inget krav på att varje rum ska ha fönster mot det fria eller utblickar, vilket det görs nu. Kravet har dessutom flyttats från föreskriften om bostäder till föreskriften om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö. Här ställs dock bara krav på dagsljus, inte fönster mot det fria.

Kravet är också generellt för lägenheten, inte för varje enskilt vistelserum. Boverket konstaterar själv i sin beskrivning att det kan innebära en risk för att rum utformas utan fönster, dock menar man att det övergripande kravet i 3kap. 9§ Planförordningen (PBF) skulle förhindra det. I PBF-paragrafen står det inget om fönster, bara att ett byggnadsverk ska vara utfört på ett sådant sätt att det inte medför en oacceptabel risk för användarnas hälsa.

Hänger ni med? En enklare föreskrift eller?  Omöjligheternas byggregler känns som ett mer passande namn. Jag ser framför mig många innovativa lösningar med djupa hus och bara indirekt dagsljus i vissa rum – men kostnadseffektivt för byggherren blir det i alla fall!

Det största problemet i de nya föreskrifterna är att enbart funktionskrav ställs. Ett funktionskrav säger ju inget om när man har uppfyllt kravet: en trappa kan ju göras mer eller mindre säker. För att kunna verifiera ett funktionskrav behövs detaljkrav som talar om vilken nivå som gäller. Utan det kommer projektörer, kommuner och även domstolar att ha svårt att veta när en föreskrift är uppfylld.

Hur ett funktionskrav kan uppfyllas på detaljnivå är tänkt att finnas i branschöverenskommelser, standarder och handböcker. Men om BBR inte hänvisar till relevanta sådana, hur vet man då vilka som finns? Och om de säger olika saker, vilken gäller främst?

Boverket egen vägledning, PBL kunskapsbanken, kommer att finnas kvar. Den blir i realiteten överordnad och styrande. Tyvärr innehåller den redan i dag en del felaktigheter. Det krävs en enorm kunskap för att omfatta hela bygglagstiftningen på detaljnivå och den kunskapen har inte Boverket. En styrande vägledning som kan ändras över tid utan reglerade övergångsbestämmelser eller historisk dokumentering blir också rättsosäker.  Det som gällde när man började projektera gäller kanske inte när slutbeskedet ska ges.

Genomgående lämnas mycket över till byggherren i de nya föreskrifterna, till och med att avgöra om en mindre avvikelse kan accepteras. I dag är det kommunen som godkänner det. Visserligen kan kommunen även i framtiden neka startbesked/slutbesked om man tycker att bedömningen är felaktig, men det kan vara för sent i processen och svårt eller omöjligt att ändra på utan stora konsekvenser och kostnader.  

Förändringarna innebär en klar försämring i samhällets kravställande eftersom nivån på funktionskraven tas bort – även om Boverket säger att så inte är fallet. Vissa krav kan vara viktiga ur ett samhällsperspektiv men inte intressanta för en byggherre, som därför vill åsidosätta dem av kostnadsskäl. Kravet på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga är ett sådant, men också buller, ljus och så vidare.

Sammanfattningsvis kan man säga om Boverkets förslag till nya byggregler: får bara byggherren bestämma så blir det så bra så!

Monika Albertsson

P.S. Du som liksom jag inte tycker att regelförändring är till det bättre, pausa badstranden och ta dig tid att läsa remisserna och svara på dem! Det kan nämligen alla göra. Den 25 augusti ska remissvaren för översiktsplaner, brand, bärförmåga, tillgänglighet, bostäder och tomtmark vara inne.