Nya byggregler öppnar för sämre lösningar

Boverkets förslag till nya föreskrifter, Möjligheternas byggregler, engagerar många. Totalt har 1 415 remissvar kommit in. Många är kritiska. Boverket skjuter därför upp tiden för ikraftträdandet till den 1 januari 2025 – verket behöver helt enkelt mer tid för att gå igenom synpunkterna.

Frågan är dock hur mycket remissvaren kommer att påverka, säger Per Jameson, ordförande i Tillgänglighetssakkunnigas riksförening (TILRF). Han deltog nyligen i Boverkets byggråd tillsammans med Linn Engman Ghshranian, medlem i TILRF:s styrelse, där de fick information om hur det fortsatta arbetet kommer att se ut.

Den omfattande kritik som framförts i många remissvar verkar Boverket ta lätt på. Lena Hagert Pilenås, Boverkets moderator på mötet, menade att det nu är dags att vända blad och blicka framåt och inte vara så negativ till förändringarna. Den kritik som framförts i remissvaren tolkades som missuppfattningar och att Boverket inte har informerat tillräckligt, inte att det var något fel på förslaget i sig.

Många remissinstanser, bland annat TILRF, tar upp att kravnivån blir otydlig när de allmänna råden försvinner. Det leder till fler och skilda tolkningar i kommunerna, det vill säga motsatsen till vad Boverket vill uppnå. Det innebär också att tolkningen av funktionskraven överlåts till branschen.

Eftersom byggbranschens aktörer ofta bara vill uppfylla lagstiftningens minimikrav kommer det innebära en sänkning av kraven. Avsaknad av verifierbara detaljkrav öppnar helt enkelt för sämre lösningar. Kunskapen och intresset i byggbranschen är dålig, inte minst när det gäller tillgänglighetsfrågor; man förstår helt enkelt inte varför en viss detaljutformning är så viktig. Kraven på tillgänglighet ses enbart som kostnadsdrivande.

Per Jameson frågade på mötet hur Boverket i sin konsekvensanalys kunde skriva att inga förändringar på tillgänglighetsområdet skulle bli följden av det nya regelverket. Detta eftersom det är så uppenbart att det kommer att bli så. Till svar fick han att han inte skulle vara orolig!

– Jag är inte orolig, kommenterar han, men när man är rullstolsbrukare som jag känns det nedsättande att ständigt bli utpekad som orsaken till problemet med svenskt byggande. En minskad tillgänglighet kommer inte förbättra eller förbilliga – men det kommer att utesluta mig och många andra.

I stället för att ta till sig remissvarens kritik funderar tjänstemännen på Boverket hur de ska förmedla rätt målbild, det vill säga försöka övertyga branschen om förslagets förträfflighet i stället för att ändra det. Genom webbutbildningar tänker verket ”utbilda” branschen bland annat i att ta fram standarder och branschöverenskommelser.

Det är dock inte vad som behövs. Standarder och branschöverenskommelser tas redan fram av branschen – den kunskapen finns. Det fundamentalt nödvändiga är att samhället sätter ribban för vad som är en rimlig nivå inom områden som tillgänglighet, bostadsutformning, buller och så vidare. Utifrån den nivån kan branschen sedan utarbeta standarder, branschöverenskommelser och handböcker.

Det är stor skillnad på att ta fram en teknisk standard eller branschöverenskommelse som till exempel Säkert vatten – vilken lyftes som ett bra exempel på mötet – och en standard för hur man ska bo och leva eller hur en tillgänglig lägenhet ska utformas. Det senare är en politisk och social fråga. Därför måste en sådan nivå beslutas av samhällets politiska aktörer, som regering och riksdag. Det är en demokratisk fråga som inte kan överlåtas till privata aktörer inom byggbranschen – den är helt enkelt inte deras ansvar och de saknar också intresse för att ta det ansvaret på ett bra sätt.

Om förslaget på nya byggföreskrifter går igenom ser Linn Engman Ghshranian ett gigantiskt utbildningsansvar för TILRF:

– Med det som redovisades på Boverkets byggråd blir det tydligt att vi står inför ett massivt arbete för att utbilda byggbranschen. Som certifierad sakkunnig av tillgänglighet möter vi tyvärr dagligen ett ifrågasättande av hur BBR:s funktionskrav ska tolkas, säger hon.

Min egen fråga är om utbildningsinsatser hjälper om intresset inte finns.

Monika Albertsson

P.S. Läs remisserna på Boverkets webb

P.S.1. Här hittar du Tillgänglighetssakkunnigas riksförenings webb