Alla behöver en rullstolskurs

Publicerad:

Det är först när du själv testar att ta dig runt i rullstol som du verkligen förstår varför detaljutformningen av ett hus är så viktig. Monika Albertsson får nya insikter på en rullstolskurs.

Att ta sig över en aldrig så låg tröskel innebär svårigheter. Det märker deltagarna på TILRF:s rullstolskurs. Per Jameson, längst fram i bild, instruerar. Samtliga foton: Monika Albertsson

– Tricket är att först ta sats och lyfta upp rullstolens små främre hjulen i luften – de fastnar annars lätt på tröskelns kant – och samtidigt luta dig framåt så att resten av kroppen kommer över, berättar Per Jameson. 

Det är en eftermiddag i slutet av september och Per, som är ordförande i TILRF (Tillgänglighetssakkunnigas riksförening) och några till av oss TILRF:are har träffats i Riksidrottsförbundets utvecklingscentrum på Bosön, Lidingö, för att testköra rullstol samt ta del av Per och Andreas Liljas erfarenheter. Båda är aktiva i RG Aktiv Rehabilitering, en ideell förening med träningslokaler på Bosön. Den arbetar med att inspirera personer med ryggmärgsskada och liknande till ett självständigt och aktivt liv, genom bland annat träning. 

Köra rullstol kräver teknik och armstyrka

Och träning behövs för att köra rullstol. Bara det att kunna hantera den utan att ramla bakåt är en konst och kräver bra teknik. För oss ovana behöver någon hela tiden gå bakom och säkra, så att det inte händer. Och det finns många hinder som skapar svårigheter för en rullstolsburen person, det märker vi, inte bara trösklar. Hur gör du för att öppna en dörr med dörrstängare, förflytta dig till toalettstolen, sätta dig i en bil eller klara av en ramp?  

Det krävs teknik både för att ta sig upp- och nedför en ramp.

Det krävs bra armstyrka för att ta sig uppför en ramp. Men även nedför kan det vara svårt, om rampen lutar för mycket eller saknar vilplan. Vilplanet behövs efter en höjdskillnad på 0,5 meter enligt BBR, men kravet följs inte alltid. 

– Det är svårt att bromsa när det lutar för mycket, säger Per Jameson. Du bränner dig lätt i händerna även om du har handskar. Det bränner igenom. Ledstången som ska finnas vid alla ramper är jätteviktig, för då kan man bromsa genom att hålla i den i nedlut eller dra sig upp uppför rampen. Ledstången är också viktig som stöd för personer som har svårt att gå.

Felplacering hindrar passage

Felplacerade armbågskontakter och andra manöverdon är ett annat vanligt förekommande problem, även i nybyggda hus. Det är näst intill omöjligt att stå i en ramp och trycka på en armbågskontakt, vittnar Per Jameson om. Speciellt när du kämpat dig upp för rampen – och är ganska mör – för att sedan trycka på en armbågskontakt i lutningen och dessutom hinna igenom dörren. 

Dörrstängare kan göra det snudd på omöjligt för rullstolsburna med svag armstyrka att ta sig in på en toalett.

Dörren hinner slå igen om du inte är väldigt snabb.  Det är mycket viktigt att det finns ett tillräckligt stor vilplan som är plant framför dörren.

– Den som kan förklara för mig varför det sitter dörrstängare på toalettdörrar får en guldstjärna säger Per Jameson.

Och förklara det kan jag faktiskt. Det är för att folk inte kan stänga dörrar; men onödigt är det ju och försvårar för personer med rörelsenedsättning. Per, som är stark i överkroppen, kan med hjälp av bra teknik och viss möda öppna en dörr som har dörrstängare. Betydligt svårare eller näst intill omöjligt är det för Andreas Lilja, eftersom han inte har samma styrka i armar och händer. (Hur de gör kan du se i videon nedan.)

Lätt att slå sig på toaletten

Mått i en handikapptoalett är viktiga, speciellt runt toalettstolen. Både personen med rörelsenedsättning, och om så behövs, en medhjälpare ska få plats. Kravet enligt Arbetsmiljöverket är minst 0,8 meter för medhjälparen. Måttet framför toalettstolen och i framkant vid sidan är viktig för den som kan förflytta sig själv.  

Papperskorgar brukar sitta i vägen, berättar Per Jameson, sådana har han rivit ned ett antal gånger. Armstöden får inte heller vara för klena och de måste vara ordentligt förankrade i väggen. Bäst är de som även har stöd på golvet.

– De som sitter på toalettstolen litar jag inte en sekund på, säger han. Dem bryter jag loss. Du vet, när jag kommer med 100 pannor och är på väg… Även de som sitter på väggen har jag slitit loss massor av gånger. Man slår sig något så fruktansvärt. 

BBR-kraven ger rörelsefrihet

Parkeringsplats för personer med rörelsenedsättning måste också vara rätt utformad för att fungera. Enligt BBR (Boverkets byggregler) ska den vara fem meter bred. Då är det möjligt att komma in från sidan även om du behöver ramp. Det går att minska breddmått till 3,6 meter men det förutsätter en fri yta bredvid där det går att stå och att fälla ut rampen.  

Kraven finns där i BBR men det är först när du testar själv som du verkligen förstår varför detaljutformningen är så viktig och vad regelverkets krav står för. 

Ta till exempel det här med trösklar. Grundkravet i BBR är att dörrar inte ska ha några trösklar, men måste det finnas en så ska den vara så låg som möjligt och avfasad. Måste det finnas en tröskel och den är rätt utformad så kan många fortfarande ta sig över den, men ju högre den blir desto svårare blir det. Det är också därför det inte finns något exakt höjdmått i BBR; kravet är att tröskeln ska vara så låg som det bara är möjligt i det enskilda fallet.  

Heterogen grupp som har olika krav

Personer med en rörelsenedsättning är en mycket heterogen grupp och har olika funktionsförmågor; det som fungerar för en person fungerar inte för en annan. Per är till exempel paraplegiker, vilket innebär att han har god rörlighet i armarna men inte i ben och bål. Han har därför ingen bålstabilitet och ramla lätt ur rullstolen om han lutar sig fram för mycket.  Andreas har en variant av MS och har därför nedsatt handfunktion: att öppna dörrar med dörrstängare är väldigt svårt för honom. 

Är den fysiska utformningen rätt så blir hindren mindre. Det går att göra mycket mer än vad många tror, även om man använder rullstol. Per har till exempel varit elitidrottare och spelat rullstolsbasket i EM, VM och OS. Motorsport av alla de slag är det stora intresset i dag men också utförsåkning, skridskoåkning och segling. Andreas har tidigare spelat rullstolsrugby i AIK. 

Alla i byggbranschen skulle behöva en rullstolskurs!

Vi som jobbar som certifierade sakkunniga i byggprojekt märker hur svårt det är för dem som ritar och bygger hus att förstå hur viktig detaljutformningen är för att den ska fungera för alla. En vanlig föreställning i byggbranschen är att rullstolsanvändare inte kan göra vare sig det ena eller det andra: något som tas till intäkt för att inte bygga tillgängligt. En insiktsutbildning likt den ovan beskrivna skulle därför alla i byggbranschen behöva gå. 

Monika Albertsson

Filmer från kursen som visar olika moment

Filmerna är mellan 1 och 8 minuter långa. De är gjorda av Monika Albertsson.

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
Ett fall för trapparkitekten
Bloggar
Publicerad:

Ett fall för trapparkitekten

Man ska kunna förflytta sig säkert i trappor och ramper, står det i Boverkets byggregler. Men det uppfylls inte alltid, skriver Monika Albertsson. Hon berättar en historia som visar hur viktigt funktionskravet är och visar bilder på goda exempel.
Författare:
Monika Albertsson
Sinnenas och minnenas behov
Publicerad:

Sinnenas och minnenas behov

Vad minns man och varför? Det reflekterar Monika Albertsson över, med utgångspunkt i ett återbesök på en plats som hon flyttade ifrån när hon var sex år.
Författare:
Monika Albertsson
Svårt vara innovativ kring människans mått
Publicerad:

Svårt vara innovativ kring människans mått

Regelverket blir inte enklare för att man tar bort detaljkrav. Mått och standarder är den samlade kunskapen för den bästa lösningen, så att man slipper uppfinna hjulet varje gång man ska bygga eller rita, skriver Monika Albertsson.
Författare:
Monika Albertsson