Nya prisplaketter till arkitekturpriserna

Kasper Salin-priset har ända sedan starten 1962 haft en gjuten bronsplakett som vinnaren har kunnat fästa på sin vinnande byggnad. Så konsekvent har det dock inte sett ut för de andra priskategorierna där plaketterna till vinnarna har sett olika ut genom åren. Men nu är dags att ändra på det.

I år är ett jubileumsår för Sveriges Arkitekter av många olika skäl. Bland annat fyller förbundets arkitekturpriser jämna år. Kasper Salin-priset fyller 60 och Guldstolen, Planpriset och Landskapsarkitekturpriset fyller alla 30 år. I samband med detta ser förbundet också över utformningen av vinstplaketterna för alla arkitekturpriser utom Kasper Salin, som blir utgångspunkt för de övriga priserna.

Ett grupparbete

I höstas fick därför Sylvia Neiglick uppdraget att leda arbetet med att arbeta ihop alla priser och skapa enhetlighet. Hon samarbetar i framtagandet med Karl Graflund, arkitekt och keramiker. Sylvia Neiglick är senior arkitekt MSA och formgivare MFA och är utbildad vid KTH Stockholm och Konstfack Keramik & Glas. Hon har tidigare bland annat gjort priser åt Bonnierkoncernen och Posten.

– Jag blev inbjuden att leda arbetet men det var inte självklart vem som skulle designa själva priserna. Arkitektur som produkt är nästan alltid resultatet av ett grupparbete. Min analys var att om vi ska göra de här priserna på ett bra sätt ska det också spegla det.

Sylvia Neiglick har arbetat tätt tillsammans med arkitektgruppen på Sveriges Arkitekters kansli. Tillsammans har de jobbat fram hur priserna ska gestaltas. På årets gala kommer även ett nytt namn tillkännages för priset för landskapsarkitektur. En av plaketterna formges för det nya namnet, som har valts av en jury utsedd av Akademin för landskapsarkitektur, efter att medlemmar har fått lämna förslag i en namntävling i höstas.

– Vi beslöt att alla priser ska vara av samma material som i Kasper Salin-priset, det vill säga gjuten brons men med olika patina i ytan. De ska alla vara likvärdiga men får heller inte vara för lika utan ska vara egna produkter. Trots att de ska skilja sig åt är det viktigt att det känns att alla priser har samma avsändare.

Sylvia Neiglick och Leif Schelin, från Bergmans konstgjuteri, diskuterar hur
de nya plakett-prototyperna bäst ska göras för att kunna gjutas.

Olika pris olika utformningar

Utformningen av respektive pris är anpassat efter sin tänkta slutgiltiga placering. Till exempel är landskapspriset tänkt att ses i horisontellt läge för att kunna fästas på sin aktuella plats. Guldstolen, däremot, är mer flyttbar och är tänkt att antingen kunna hängas på en vägg eller kunna stå på en disk eller hylla. Därför har den också en gestaltad baksida.

Motiven på relieferna speglar även en del av redskapen som leder processen framåt. Således skildrar till exempel Planpriset en plan som visar publika ytor, Landskaspriset en topografisk modell, Guldstolen ett rumsligt interiörperspektiv medan Kritikerpriset har en mer symbolisk utformning.

– Gemensamt för alla priser är att de är i brons, väger lika mycket och är reliefer. De kommer också alla att gjutas på samma gjuteri. På så sätt blir de som barn till Kasper Salin-prisets plakett allihop.

Priserna är ännu inte färdiga. På Arkitekturgalan kommer därför vinnarna att få en förenklad träprototyp innan de senare i år får sina riktiga, ny-gjutna, plaketter i brons.