Yttrande över Boverkets rapport 2017:26 Altaner, solcellspaneler och solfångare i PBL - Sveriges ArkitekterSveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Sveriges Arkitekter är fack- och branschorganisationen för alla Sveriges arkitekter, inredningsarkitekter, landskapsarkitekter och planeringsarkitekter. Förbundet har över 13.000 medlemmar och ansluter cirka 88 procent av alla yrkesverksamma arkitekter i Sverige.
Sveriges Arkitekter yttrar sig härmed över Boverkets rapport 2017:26 Altaner, solcellspaneler och solfångare i PBL, nedan benämnd rapporten. Boverket föreslår i rapporten att altaner i anslutning till en- och tvåbostadshus under vissa förutsättningar ska undantas från krav på bygglov samt en definition av begreppet altan. Boverket föreslår dessutom ett undantag från kravet på bygglov för montering av solcellspaneler och solfångare på byggnader. Sveriges Arkitekter avstyrker förslagen i rapporten.

Det finns idag en mängd undantag från bygglovskravet; för murar, plank, skärmtak, komplementbyggnader, tillbyggnader, fönsterkupor, omfärgning av en byggnad, byte av fasadbeklädnad och taktäckningsmaterial samt tillbyggnad i form av balkong, burspråk och uppstickande byggnadsdel. Nu föreslås dessutom undantag för altaner, solcellspaneler och solfångare. Åtgärderna som omfattas av undantagen blir på detta sätt mer omfattande än de resterande bygglovspliktiga åtgärderna.

Som Boverket själva påtalar kommer inte tillämpningsproblem att lösas med en ytterligare undantagsregel. Vi menar att den här typen av separat utredda undantag från bygglovsreglerna underminerar ett enhetligt och tydligt system. Ett sådant sätt att lagstifta leder i stället till ett svåröverskådligt och osammanhängande regelverk. Det medför också risk för att regelkonflikter uppstår. För att åstadkomma en ändamålsenlig lagstiftning bör avvägningar som dessa göras i ett större sammanhang och utifrån principiella överväganden i en systematisk översyn av bygglovsreglerna.

Då det saknas en sammanhängande logik i såväl dessa förslag till undantag från bygglovsreglerna som i tidigare genomförda undantag blir de dessutom svårbegripliga och svåruttolkade. Det blir svårt för den enskilde, arkitekten eller byggherren att göra rätt när de förväntas tolka undantagsreglerna på egen hand. Reglerna blir med all säkerhet även svårare att tillämpa för kommunernas nämnder och tjänstemän som dessutom får lägga tid och resurser på rådgivning och ökade lovförelägganden till följd av enskildas felbedömda lovärenden. Kommunernas intäkter från bygglovsansökningar minskar men arbetsbelastningen ökar då arbetsinsatserna förskjuts från handläggning av ansökningar till rådgivning och tillsyn. Tillsynsärenden och hantering av så kallade svartbyggen är mycket tidskrävande och ökar dessutom konfliktytorna mellan enskilda och kommunen. Därtill lär kraven på planenlighet ytterligare försvåra förståelsen. Vår slutsats är att den här typen av undantag i praktiken inte leder till några reella förenklingar.

Undantaget för altaner är problematiskt då det kan få stor effekt i miljön. I exempelvis kuperad terräng blir nivåskillnaderna mycket stora för en altan och regleras, som Boverket beskriver, ofta i detaljplanen. Det blir genom de föreslagna undantagen i princip möjligt att bebygga en oproportionerligt stor del av en trädgård och den demokratiska tanken med detaljplanering och bygglov undermineras samtidigt som grannsämjan äventyras.

Formulering av förslaget till undantag för solcellspaneler och solfångare är direkt olämplig. Undantaget är tänkt att gälla även om de ”påverkar byggnadens yttre utseende avsevärt på annat sätt än genom byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial”. Solpaneler påverkar nämligen även, beroende på montering, omgivningen omkring och inte enbart byggnaden. De kan skapa ljusreflektioner som kan uppfattas som mycket störande i grannskapet. Det i sin tur kan leda till anmälningar till miljö- och hälsovårdande myndigheter och svårigheter för dessa myndigheter att döma i grannkonflikter.

Dessutom är själva formuleringen motsägelsefull och problematisk eftersom solpanelsmontering kan uppfattas innebära byte av färg, fasadbeklädnad eller taktäckningsmaterial, vilket ska hanteras i Boverkets fortsatta utredningsuppdrag. Det är som regel bättre och mer estetiskt när solcellspaneler integreras i byggnadens yttre, men det föreslås inte i detta skede vara en bygglovbefriad åtgärd. Det leder till att solpaneler ändå i de allra flesta fallen blir föremål för bygglovsprövning. Det faktum att det skapar gränsdragningsproblem och osäkerhet om rättsläget talar starkt för att Boverkets uppdrag bör beredas i sin helhet när de kommande förslagen är överlämnade.

Sveriges Arkitekter avstyrker därför förslagen i rapporten och anser att bygglovsplikten för altaner, solcellspaneler och solfångare ska behållas. Vi ser naturligtvis gärna en utveckling mot en ökad användning av solceller och solfångare då det är en nödvändighet för en hållbar utveckling men menar att bygglovsreglerna i sin helhet genom ändringsförslagen blir obegripliga och rättsosäkra. Arkitektens expertis är nödvändig för att göra de bedömningar och viktiga avvägningar avseende planläggning, byggande och gestaltning som lagen stipulerar och svårtolkade undantag underlättar inte på något vis för den enskilde villa- eller radhusägaren. Det skapar risker kring den enskildes investeringar och ökar riskerna för grannosämja. Plan- och bygglagens regler syftar till att lösa de intressekonflikter som måste hanteras i ett demokratiskt samhälle. Plan- och bygglagen är ett nödvändigt demokratiskt verktyg som skapar förutsebarhet för enskilda, byggaktörer och, inte minst, kommunerna själva. Kasuistiska undantag omkullkastar syftet i lagens portalparagraf, urholkar balansen mellan olika intressen i samhällsbyggnaden för att i stället öka konfliktytorna och otydligheten. Förslagen i rapporten bör inte heller beredas separat från den återstående delen av Boverkets regeringsuppdrag.

Charlotta Holm Hildebrand
T.f. förbundsdirektör

Margareta Wilhelmsson
Samhällspolitisk chef