Under ytan på ”vackra” och ”fula” egenskaper - Sveriges Arkitekter

Emina Kovacic—1 jul 2016

Trähus med typiska ”Karlshamnstrappor” och höga socklar till följd av stora höjdskillnader. Foto och collage: Emina Kovacic

Trähus med typiska ”Karlshamnstrappor” och höga socklar till följd av stora höjdskillnader. Foto och collage: Emina Kovacic

Om städer, människor och vackra egenskaper man hittar i skärningspunkten mellan det regelbundna och det avvikande.

Att arbeta med gestaltningsfrågor innebär ofta att man måste argumentera och bemöta synpunkter om vad som anses vara fult och vackert, motbjudande och attraktivt, anpassat och främmande. Ett pedagogiskt och inte alltid så enkelt uppdrag då många av dessa begrepp är värdeladdade och abstrakta. I synnerhet för den som inte är van att se skillnaden.

Gestaltningsdiskussioner kan uppkomma i möten med medborgare, politiker, näringsidkare eller kollegor. Det kan handla om hantering av bygglov, detaljplaner eller allmän rådgivning kring färg, form och detaljernas betydelse. Oftast startar diskussioner efter en upprörd reaktion från grannar i samband med nybyggnad eller förändringar inom befintliga bebyggelsestrukturer.

Detaljer från Karlshamns rutnätsstad . Foto och collage: Emina Kovacic

Detaljer från Karlshamns rutnätsstad . Foto och collage: Emina Kovacic

Estetiska frågor upplevs fortfarande som något ytterst subjektivt av gemene man. Det hjälper inte alltid att förklara att det bakom varje taget beslut finns en kvalificerad bedömning baserad på resonemang som bottnar i flerårig utbildning och studier i arkitekturhistoria, stadsbyggnad, färglära, form och gestaltning. Trots det är frasen ”skönheten ligger i betraktarens öga” den som man oftast hör i olika mötessammanhang där man pratar om utformning. Som om själva skönhetsbegreppet inte hade någon som helst koppling till färg, form, proportion eller förhållande till kulturhistoria och sin omgivning.

Många gånger upplever vi att diskussioner utgår från förenklade sanningar: det nya får representera det fula, fyrkantiga och hänsynslösa och det gamla får stå för det vackra, harmoniska och genuina. För oss som dagligen arbetar med gestaltning är sanningen en annan.

Tv: typisk sekvens från rutnätsstaden präglad av tomtindelningsbestämmelser, kort hussekvenser där varje hus har egen port mot gatan. Th samtida högskolebyggnad på Östra Piren, ritad av White arkitekter som fått den lokala arkitektföreningens arkitekturpris. Foto: Emina Kovacic

Tv: typisk sekvens från rutnätsstaden präglad av tomtindelningsbestämmelser, korta hussekvenser där varje hus har egen port mot gatan. Th samtida högskolebyggnad på Östra Piren, ritad av White arkitekter som fått den lokala arkitektföreningens arkitekturpris. Foto: Emina Kovacic

Det är därför väldigt viktigt att kartlägga stadens utmärkande kvaliteter. Med stöd i dessa kan vi sedan ställa krav på det nybyggda vad gäller god arkitektur, materialverkan och ett volymspel som stärker stadens identitet, värde och karaktär och underlättar framtida diskussioner vid nybyggande.

Vi får därför aldrig underskatta vårt pedagogiska uppdrag som bland annat består i att förklara hur olika plantekniska förutsättningar formar gator och hus och därmed skapar förutsättningar för olika typer av stadsliv. Tomtindelningsbestämmelsen (se fotot ovan till vänster) är en sådan företeelse vars betydelse få verkar känna till. Den finns ofta i äldre detaljplaner och reglerar husbredd mot gatan samt omöjliggör att man slår ihop flera mindre fastigheter med varandra utan en detaljplaneändring. I förlängningen innebär denna bestämmelse att man skapar förutsättningar för bättre arkitektonisk variation i gatubilden och mer liv på stadens gator då det blir flera portar ut mot staden.

Förutom högre arkitektoniska och stadsplanemässiga kvaliteter skapar denna ålderdomliga, till synes enbart plantekniska företeelse, även bättre sociala förutsättningar. Den ökar våra chanser att möta andra människor när vi rör oss i staden vilket i sin tur ökar vår upplevda trygghet. Indirekt stimulerar den oss även att röra oss till fots längre sträckor då vi upplever kortare avstånd när det finns mer variation i gaturummet. Något som är bra ur ett folkhälsoperspektiv.

Det handlar också om att på många olika sätt lyfta fram just sin stads och kommuns värdefulla särdrag och diskutera all utveckling med utgångspunkt i dessa. Kulturhistoriska aspekter bör därför inte ses som en begränsning utan som ett påtryckningsmedel för att kunna kräva högre arkitektonisk kvalitet när vi hanterar nya projekt i staden.

Högskolebyggnaden på Östra Piren smälter väl in i sin omgivning både vad gäller skala och sin placering i förhållande till resten av staden och skapar egen årsring med respekt för de kulturhistoriska aspekterna.

Äldre karta över Karlshamns rutnätsstad

I syfte att underlätta och begripliggöra liknande diskussioner i framtiden tog vi därför fram i samarbete med Nyréns arkitekter en bevarande- och utvecklingsplan för Karlshamns innerstad. I den tar vi ställning till befintligt byggnadsbestånd, kommande arkitektoniska tillägg och de offentliga rummens önskade utformning.

Redan i våra upphandlingskriterier valde vi att söka en konsult som kunde säkra en tvärsektoriell tjänstemannagrupp bestående av bebyggelseantikvarie, planeringsarkitekt, landskapsarkitekt, arkitekt och trafikingenjör. Vårt syfte var att parallellt belysa samtliga aspekter ur kulturmiljösynpunkt istället för att se dessa som isolerade öar.

Denna arbetsmetod har skapat större intresse för kulturmiljöfrågor och vårt arbete både hos våra medborgare och inom den egna kommunala organisationen eftersom flera kompetenser på olika sätt deltagit i dess framtagande. Genom att se dokumentet som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som hanterar både bevarande och utveckling lyftes kulturmiljöfrågan till kommunfullmäktigenivå och blev därmed hela kommunens ambition.

Karlshamn är en klassisk rutnätsstad med 100 x 100 m stora kvarter ritad av Erik Dahlbergh 1666. Rutnätsplanens raka linjer skär igenom den böljande terrängen utan att ta så stor hänsyn till den. Detta är något som dagens samhällsplanerare och arkitekter lätt skulle kunna stämpla som en påkostad, våldsam och hänsynslös stadsplanering.

Men precis som med oss människor är det just någonstans i skärningspunkten mellan det regelbundna och det avvikande som vi kan hitta de mest intressanta karaktärsdrag, drag som vi upplever som attraktiva, speciella och värda att spåra och förmedla vidare till kommande generationer.

I min stads fall är det är just det till synes hänsynslösa förhållandet till rådande topografi som skapat stadens och byggnadernas DNA: höga socklar och vackra trappor som landar på trottoarer och vittnar om att det bakom många portar döljer sig en spännande gårdsmiljö med oförutsägbart, böljande landskap.

Portar till stadens många steniga och lummiga innergårdar. Foto och collage: Emina Kovacic

Portar till stadens många steniga och lummiga innergårdar. Foto och collage: Emina Kovacic

Så hur bör vi hantera regler och policydokument när vi utvecklar staden? I varje regel borde det finnas en möjlighet till välavvägda och noga motiverade mindre undantag som gör själva regeln värd att tillämpa.

För attraktiva städer är ju precis som attraktiva människor: alltid ett snäpp intressantare och mera spännande och värda att fördjupa sig i ju flera oväntade lager och säregna drag vi tillåts att upptäcka…

Foto och collage: Emina Kovacic

Foto och collage: Emina Kovacic

Sommarhälsningar från rutnätsstaden Karlshamn!

Emina Kovacic är arkitekt SAR/MSA och stadsarkitekt i Karlshamn

Kommentarer

  • Fredrik Broman
    juli 4, 2016 — 9:04 f m

    I kollaget där Piren ställs jämte de gamla träkåkarna syns hur den mörka nedre delen i trä visuellt plockar upp uttrycket från de höga socklarna i övriga staden. En snygg finess från White gissar jag.

    • Emina Kovacic
      juli 4, 2016 — 9:17 f m

      Hej Fredrik, du gör en fin observation. Jag förmodar att Sven Gustafsson och hans kollegor på White arkitekter haft det i åtanke när de ritade huset. Huset byggdes innan jag blev stadsarkitekt i Karlshamn men jag har förstått att man diskuterat mycket utformningen, detaljernas betydelse samt hur de nya husen kan associera till magasinbyggnader som en gång legat i området. Jag lovar att återkomma när jag dubbelkollat med Sven... Varma hälsningar Emina

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *