- Hem
- Bloggar
- Emina Kovacic
- Träd i staden – brännhet fråga i klimatförändringarnas tidevarv
Träd i staden – brännhet fråga i klimatförändringarnas tidevarv
Det började som ett skämt på avdelningen för några år sedan när vi diskuterade framtida svenska värmeböljor och deras eventuella konsekvenser. Flera kollegor uttryckte att de kunde tänka sig en dos klimatförändring, förutsatt att vi får det bättre och varmare på somrarna. Några år senare känns det som om denna problematik blir alltmer aktuell här i Sverige. Inte minst denna varma maj månad. Som sydeuropé som flyttat norrut kan jag säga att vi får akta oss så att inte alla våra önskningar går i uppfyllelse.
Varje sommar åker jag till sydliga breddgrader, passerar och besöker olika europeiska städer på väg till min slutdestination Sarajevo.
Värmebölja är något som de flesta människor som bor i södra Europa dagligen måste förhålla sig till. Att planera timmar, dagar och veckor efter väderprognosen är självklart i varma länder. För oss som bor i Skandinavien och längtar efter de första solstrålarna i april–maj kan det däremot vara svårt att förstå att sol och värme kan upplevas som något icke önskvärt, något man helst vill undvika.
En gång om året spenderar jag en vecka i Mostar, en av Bosnien och Hercegovinas varmaste städer. Där hör det till det normala att temperaturen under sommarmånaderna visar mellan 35 och 45 graders värme. Mostar är en stad som ligger i inlandet och även om den kalla floden Neretva passerar igenom räcker det inte för att skapa en känsla av svalka, som kan stå emot upplevelsen av sakta smältande asfalt under ens fötter när man råkar röra sig längs stadens gator mitt på dagen.
På nyheterna presenteras, förutom vädret, även en biometeorologisk prognos där man informerar medborgare med olika sjukdomstillstånd under vilken period av dagen de bör undvika att vistas utomhus för den höga värmens skull. Många verksamheter tillämpar siesta för att återhämta sig under dygnets varmaste timmar. En del av det stadsliv vi nordbor gärna lever i våra parker, längs våra strandpromenader och på våra torg flyttar mostarborna temporärt in till sina hem eller till stadens stora shoppingcentra som lockar in människor från de mångfacetterade men överhettade offentliga rummen in till de opersonliga, luftkonditionerade, kostsamma och vinstdrivande substituten. Offentliga platser vaknar och lever sakta upp på kvällen när den behagliga kvällstemperaturen äntligen lyckats göra entré.
Därför hör det inte till ovanligheter att se riktigt små barn leka i stadens parker vid elvatiden på kvällen och långt in på natten.
Vid extrem värme och höga temperaturer utlyser vissa städer även undantagstillstånd. Det kan innebära att man till exempel inte behöver gå till skolan eller till jobbet, något som naturligtvis drabbar samhällsekonomin.
I Sverige har vi börjat diskutera ämnet i olika planeringssammanhang. I en av Karlshamns kommuns detaljplaner yttrade sig länsstyrelsen med en önskan om att vi borde spara träd i det aktuella kvarteret (i rutnätsstaden) med anledning av framtida värmeböljor. Under de senaste åren ser vi, i vissa svenska städer, andra tecken som kan härledas till samma problematik. Det kan handla om eldningsförbud eller att vissa kommuner oftare utlyser bevattningsförbud till följd av torka. Vikten av att ta hänsyn till och beakta dagvattenhantering har klättrat upp på listan över aktuella utmaningar inte enbart på grund av plötsliga skyfall utan även för att gröna ytor i staden bidrar till bättre klimat under de varma sommarmånaderna.
Hur vi planerar in det gröna i våra offentliga rum, förskolegårdar och omsorgsboenden är därför av störst vikt. I Mostar får träden lov att ta väldigt stort utrymme i gaturummet. Omgivande infrastruktur får anpassas efter det och på vissa ställen där de brett ut sig ordentligt i gaturummet fungerar de även som hastighetsdämpande åtgärd.
Att plantera träd längs gator och promenadstråk, att anlägga parker och torg med väl synliga dricksvattenkällor och svalkande fontäner ingår därför oftast i planeringskoncepten här. Trädens närvaro i gaturummen är en grundläggande förutsättning för bättre livsmiljö och folkhälsa då de bidrar till bättre luft, skonsammare dagvattenhantering och behagligare klimat. Därmed möjliggör de för människor att vistas utomhus under längre tid vilket är positivt ur ett folkhälsoperspektiv.
Följaktligen har jag inte någon kritisk inställning till svensk sommar. Istället är jag rätt så nöjd när jag landar hemma i Sverige och får uppleva den skandinaviska sommaren. För även om solstrålarna inte lyser lika starkt och lika länge på den svenska himlen begränsar de inte heller vårt aktiva liv. Och är vi inte rädda för några regndroppar så kan vi välja att gå eller springa en runda mitt på dagen. Något som, under de varmaste månaderna, kan upplevas som en utopi i en stad med Mostars klimat.
Så vi får passa oss för vad vi önskar. Och vi måste förbereda oss för flera varma majmånader som denna. Då är det oerhört viktigt att planera in det gröna i våra stadsrum: för luftens, dagvattenhanteringens, klimatets, människans och den allmänna trevnadens skull…
Emina Kovacic är arkitekt SAR/MSA och stadsarkitekt i Karlshamn