Ta chansen att utforma standarden

Publicerad:

Så var den då äntligen här – efterlängtad, efterfrågad och oumbärlig. Ja, jag menar naturligtvis den nya uppdaterade upplagan av ”Byggnadsutformning – bostäder invändiga mått” SS 91 42 21 och SS 91 42 22. Eller, inte den färdiga upplagan, men åtminstone remissförslaget.

I slutet av 2015 hade SIS (Swedish Standard Institute) fått så många förfrågningar om en ny upplaga så att det beslöt att starta en kommitté. Den döptes till SIS TK 598.

I början av 2016 samlades vi, olika aktörer i byggbranschen, för att ta oss an arbetet: byggföretag, MFD (Myndigheten för delaktighet), Sveriges Arkitekter, konsultföretag, fastighetsbolag, DHR (delaktighet handlingskraft och rörelsefrihet) och några tillgänglighetskonsulter. Så småningom anslöt sig också ett möbelföretag och en kommun. En bred samling med olika intressen. Hur skulle det här gå?

Till att början med skrev vi ner alla förändringar vi ville göra i ett dokument. Det blev en lång lista och en ganska så ohanterlig sådan, svår att överblicka. Men standarden består ju av bilder och flera var omoderna, som den gamla tjockteven och köksuppställningar med bland annat golvstående spis. Som arkitekt vill man ju rita, så det var mycket roligare att ge sig på bilderna än att skriva långa listor med text.

Det är alltid minimimått som gäller när man ritar bostäder, av ekonomiska skäl. Både tillgänglighetsmått och funktionsmått pressas hårt. Får man inte till det kan konsekvensen bli att det till exempel kan vara svårt att få plats med köksbordet på den tänkta matplatsen, något som jag tidigare skrivit ett blogginlägg om.

  

Därför har vi som jobbat med standarden velat komplettera den med fler illustrationer, såsom mått vid dörrar, passagemåttet mellan köksbordet och köksinredningen och hur man ska rita för att få plats med sittgruppen i vardagsrummet. När jag granskar tillgängligheten är ganska ofta vardagsrummet helt söndertrasat med dörrar, så att det inte finns någon hörna där man kan ställa soffgruppen. Det är väldigt populärt med öppenhet och rundgångar i lägenheter, men då försämras möblerbarheten radikalt i åtminstone i små lägenheter.

Utanför lägenheten finns många mått att ta hänsyn till. Att avsatserna i trapphusen är alldeles för små har varit uppe i flera artiklar på denna blogg. Slussar till garage blir också ofta för trånga, liksom rullstolsförråd.

Bostäder är arbetsplatser för hemtjänstpersonalen. Att måtten i sovrummen inte uppfyller arbetsmiljökraven är inte okej. Måttet vid sängens bortre sida har i remissförslaget därför ökats till 700 millimeter istället för 600 millimeter som förut. Måttet 1200 millimeter vid sängens främre sida har ökats till 1300 millimeter. Anledningen till det är att man tidigare tänkt sig att man ska kunde vända med rullstol i en cirkel på 1300 millimeter om det finns utrymme under sängen. Det är inte alltid det finns och framför allt finns det alltid ben på en säng, vilket gör att det ofta är svårt att vända där man behöver göra det, vid dörren till exempel.

Måttet 1,1 meter i badrummet är till för att man vid en bostadsanpassning lätt ska kunna ta bort badkaret och på så sätt få plats för en medhjälpare i badrummet. Nu ritas nästan uteslutande duschar in i stället, med en fast eller rörlig skärmvägg, vilket ställer till problem. Antingen blir duschplatsen för trång eller så kan man knappt sitta på toaletten eftersom duschväggen kommer för nära. Ibland kommer den kreativa på den briljanta idén att flytta toalettstolen, vilket får följden att andra funktions- och tillgänglighetsmått inte fungerar. Funktionsmått för hygienutrymmen med duschvägg har därför redovisats.

Den största nyheten är att SS 91 42 21 (som innehåller funktionsmått på möbler, främst, med illustrationer hur de placeras ihop till exempelvis en soffgrupp samt fri-/betjäningsytor runt dörrar för att man ska kunna öppna dörren om man sitter i rullstol) och SS 91 42 22 (som innehåller mängden möbler som det ska vara i olika rum och för det antal personer bostaden är avsedd för) har slagits ihop. Det har alltid funnits en så kallad normativ hänvisning mellan dem, vilket innebär att de är beroende av varandra och ska läsas ihop. Något som inte alltid varit självklart. En lägenhet ska ju enligt Boverkets byggregler, BBR, utformas med hänsyn till det antal personer som är tänkt att bo i den och med hänsyn till den långsiktiga användningen, vilket är svårt att redovisa utan att använda sig av 22:an. Historiskt fanns kraven i båda standarderna redovisade i BBR:s föregångare Svensk Byggnorm, SBN.

Och sist men inte minst har tecknet # (som betyder att möbler får inkräkta på betjäningsarean i normalnivån) försvunnit. Jag hoppas att den inte kommer tillbaka under remissrundan. Jag vet inte hur många gånger jag har fått förklara att ja, man kan ställa möbler på betjäningsytorna om man vill redovisa en alternativ möblering. BBR:s krav är dock att man ska kunna redovisa åtminstone en tillgänglig möblering och då måste friytorna vara fria från möbler.

För dig som vill se standarden och kanske också kommentera den kan du gå in på denna länk, synpunkter på vad som är bra, mindre bra och otydligt är välkomna. Du behöver registrera dig innan du kan logga in för att se standarden och kommentera den. Remissen är ute tills den 17 maj.

Monika Albertsson är uppdragsansvarig arkitekt SAR/MSA på Sweco och certifierad sakkunnig kontrollant av tillgänglighet

P.S. Betjäningsytor är lika med de friytor som behövs för att kunna ta sig runt i lägenheten med rullstol.

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
Nyproduktion – en historisk parentes
Bloggar
Publicerad:

Nyproduktion – en historisk parentes

Mezquita, katedralen i Córdoba, är ett fascinerande tidsdokument över återbrukets historia och exempel på att vår period med nyproduktion är en historisk parentes, skriver Monika Albertsson.
Författare:
Monika Albertsson
Nya byggregler öppnar för sämre lösningar
Bloggar
Publicerad:

Nya byggregler öppnar för sämre lösningar

Kritiken är orkanstark mot Boverkets förslag Möjligheternas byggregler. Monika Albertsson tillhör kritikerna och skriver om varför kraven på tillgänglighet i realiteten sänks med förslaget.
Författare:
Monika Albertsson
Nya BBR är en ohälsosam cocktail
Bloggar
Publicerad:

Nya BBR är en ohälsosam cocktail

Boverkets senaste förslag för att förändra byggreglerna, BBR, är Certifierade byggprojekteringsföretag. Det tar bort alla styrande regler och hänvisningar till standarder. I praktiken betyder det att hela ansvaret läggs på byggherrarna. Kombinationen blir en ohälsosam cocktail, skriver Monika Albertsson.
Författare:
Monika Albertsson