Ta chansen att utforma standarden - Sveriges Arkitekter

Monika Albertsson—8 apr 2019

Så var den då äntligen här – efterlängtad, efterfrågad och oumbärlig. Ja, jag menar naturligtvis den nya uppdaterade upplagan av ”Byggnadsutformning – bostäder invändiga mått” SS 91 42 21 och SS 91 42 22. Eller, inte den färdiga upplagan, men åtminstone remissförslaget.

I slutet av 2015 hade SIS (Swedish Standard Institute) fått så många förfrågningar om en ny upplaga så att det beslöt att starta en kommitté. Den döptes till SIS TK 598.

I början av 2016 samlades vi, olika aktörer i byggbranschen, för att ta oss an arbetet: byggföretag, MFD (Myndigheten för delaktighet), Sveriges Arkitekter, konsultföretag, fastighetsbolag, DHR (delaktighet handlingskraft och rörelsefrihet) och några tillgänglighetskonsulter. Så småningom anslöt sig också ett möbelföretag och en kommun. En bred samling med olika intressen. Hur skulle det här gå?

Till att början med skrev vi ner alla förändringar vi ville göra i ett dokument. Det blev en lång lista och en ganska så ohanterlig sådan, svår att överblicka. Men standarden består ju av bilder och flera var omoderna, som den gamla tjockteven och köksuppställningar med bland annat golvstående spis. Som arkitekt vill man ju rita, så det var mycket roligare att ge sig på bilderna än att skriva långa listor med text.

Det är alltid minimimått som gäller när man ritar bostäder, av ekonomiska skäl. Både tillgänglighetsmått och funktionsmått pressas hårt. Får man inte till det kan konsekvensen bli att det till exempel kan vara svårt att få plats med köksbordet på den tänkta matplatsen, något som jag tidigare skrivit ett blogginlägg om.

  

Därför har vi som jobbat med standarden velat komplettera den med fler illustrationer, såsom mått vid dörrar, passagemåttet mellan köksbordet och köksinredningen och hur man ska rita för att få plats med sittgruppen i vardagsrummet. När jag granskar tillgängligheten är ganska ofta vardagsrummet helt söndertrasat med dörrar, så att det inte finns någon hörna där man kan ställa soffgruppen. Det är väldigt populärt med öppenhet och rundgångar i lägenheter, men då försämras möblerbarheten radikalt i åtminstone i små lägenheter.

Utanför lägenheten finns många mått att ta hänsyn till. Att avsatserna i trapphusen är alldeles för små har varit uppe i flera artiklar på denna blogg. Slussar till garage blir också ofta för trånga, liksom rullstolsförråd.

Bostäder är arbetsplatser för hemtjänstpersonalen. Att måtten i sovrummen inte uppfyller arbetsmiljökraven är inte okej. Måttet vid sängens bortre sida har i remissförslaget därför ökats till 700 millimeter istället för 600 millimeter som förut. Måttet 1200 millimeter vid sängens främre sida har ökats till 1300 millimeter. Anledningen till det är att man tidigare tänkt sig att man ska kunde vända med rullstol i en cirkel på 1300 millimeter om det finns utrymme under sängen. Det är inte alltid det finns och framför allt finns det alltid ben på en säng, vilket gör att det ofta är svårt att vända där man behöver göra det, vid dörren till exempel.

Måttet 1,1 meter i badrummet är till för att man vid en bostadsanpassning lätt ska kunna ta bort badkaret och på så sätt få plats för en medhjälpare i badrummet. Nu ritas nästan uteslutande duschar in i stället, med en fast eller rörlig skärmvägg, vilket ställer till problem. Antingen blir duschplatsen för trång eller så kan man knappt sitta på toaletten eftersom duschväggen kommer för nära. Ibland kommer den kreativa på den briljanta idén att flytta toalettstolen, vilket får följden att andra funktions- och tillgänglighetsmått inte fungerar. Funktionsmått för hygienutrymmen med duschvägg har därför redovisats.

Den största nyheten är att SS 91 42 21 (som innehåller funktionsmått på möbler, främst, med illustrationer hur de placeras ihop till exempelvis en soffgrupp samt fri-/betjäningsytor runt dörrar för att man ska kunna öppna dörren om man sitter i rullstol) och SS 91 42 22 (som innehåller mängden möbler som det ska vara i olika rum och för det antal personer bostaden är avsedd för) har slagits ihop. Det har alltid funnits en så kallad normativ hänvisning mellan dem, vilket innebär att de är beroende av varandra och ska läsas ihop. Något som inte alltid varit självklart. En lägenhet ska ju enligt Boverkets byggregler, BBR, utformas med hänsyn till det antal personer som är tänkt att bo i den och med hänsyn till den långsiktiga användningen, vilket är svårt att redovisa utan att använda sig av 22:an. Historiskt fanns kraven i båda standarderna redovisade i BBR:s föregångare Svensk Byggnorm, SBN.

Och sist men inte minst har tecknet # (som betyder att möbler får inkräkta på betjäningsarean i normalnivån) försvunnit. Jag hoppas att den inte kommer tillbaka under remissrundan. Jag vet inte hur många gånger jag har fått förklara att ja, man kan ställa möbler på betjäningsytorna om man vill redovisa en alternativ möblering. BBR:s krav är dock att man ska kunna redovisa åtminstone en tillgänglig möblering och då måste friytorna vara fria från möbler.

För dig som vill se standarden och kanske också kommentera den kan du gå in på denna länk, synpunkter på vad som är bra, mindre bra och otydligt är välkomna. Du behöver registrera dig innan du kan logga in för att se standarden och kommentera den. Remissen är ute tills den 17 maj.

Monika Albertsson är uppdragsansvarig arkitekt SAR/MSA på Sweco och certifierad sakkunnig kontrollant av tillgänglighet

P.S. Betjäningsytor är lika med de friytor som behövs för att kunna ta sig runt i lägenheten med rullstol.

Kommentarer

  • Michael Ghersetti
    april 10, 2019 — 3:24 e m

    Hej. Jag undrar om kraven som tillkommer på exempelvis avskiljbarhet mellan kök och sovrum om man överskrider 35m2, eller att man skall ha en parsäng om man överskrider 55m2 också kommer att uppdateras om det blir ökade tillgänglighetsmått i lägenheterna? I dagsläget så är det oftast på marginalen att man klarar alla tillgänglighetskrav enlig gällande SIS om man skall förhålla sig till de rådande m2-gränserna. Med vänlig hälsning / Michael

    • Monika Albertsson
      april 11, 2019 — 9:33 f m

      Kravet på avskiljbart kök eller sovrum mellan 35 kvm till 55 kvm finns i BBR. Det är inget nytt. Sedan förstod jag inte riktigt hur du menar. Kravet på parsäng i lägenheter över 55 kvm står just nu under det allmänna rådet i BBR. Måtten i sovrummen har ökats med tanke på armbetsmiljökraven. Hemtjänsten arbetar ju i de enskilda lägenheterna. Det är det fria måttet som anges i standarden och då ska man ta hänsyn till om det finns radiatorer eller annat som är i vägen. Ett förtydligande på denna punkt har gjorts.

  • Ola Carlson
    april 11, 2019 — 6:55 f m

    Snälla ni som utformar så fyrkantiga regler, kan ni inte ta fram en gammal passare och mjuka upp hörnen i alla era ritade skisser. Jag undrar ofta vad man som rullstolsburen ska med de yttre hörnen till i till exempel frimåtten vid dörrar. Kunde man runda av dessa med säg radien 500, skulle det tillåta större möjligheter till kreativitet utan att tillgängligheten blir lidande. Tack!

    • Monika Albertsson
      april 11, 2019 — 9:49 f m

      Fyrkantigt behöver inte alltid betyda dåligt. Vinklar och vrår i en lägenhet gör ofta att den blir mer svårmöblerad (möblerna är ju ofta fyrkantiga, stolar soffor mm.) och det går åt mer yta. Tyvärr är det väl så att ytan i lägenheter idag pressas i absurdum av ekonomiska skäl. Ibland undrar man hur litet man kan göra ett rum. Boendekvaliteter handlar också mycket om proportioner, utblickar, rumssamband mm.

  • Emma Lund
    april 11, 2019 — 8:06 f m

    "Det är väldigt populärt med öppenhet och rundgångar i lägenheter, men då försämras möblerbarheten radikalt i åtminstone i små lägenheter." Bostäder handlar inte bara om att man skall förvara människor och saker, det viktigaste är att det är en plats att leva på. Utan rundgång får inte själen plats.

    • Monika Albertsson
      april 11, 2019 — 9:44 f m

      Hej! Rundgångar är trevliga. Tror dock att det finns andra sätt att få plats med själen än just med rundgångar. Utblickar är viktiga och hur man placerar fönster i förhållande till dörrar, proportioner på rummen mm. Har man tillräckligt stora lägenheter så är det möjligt att göra rundgångar. Det som är problemet är när man ska ha det i små lägenheter och gör det på så sätt att mycket yta går åt till korridorer istället för att lägga ytan på rummen. I den blogg som jag skrivit här tidigare har man lagt 27 kvm på korridorerna och ritat ett vardagsrum som man inte en kan möblera med en soffgrupp på ett fungerande sätt. Jag hade nog gärna lagt lite mer yta på vardagsrummet så det är möblerbart. Tror själen kanske vill sitta ned någon gång också. Arkitektur handlar ju om både funktion och form och att få ihop båda. Blogginlägget finns på denna länk. https://www.arkitekt.se/vart-har-funktionen-tagit-vagen/

  • Måns Hagberg
    april 15, 2019 — 5:38 e m

    Bra att du engagerat dig i detta tycker jag! Funktionsmått och förrådsutrymmen behövs för fungerande bostäder.

  • Erik Hedborg
    oktober 11, 2019 — 3:29 e m

    Enligt mig har vi bra mått i Sverige för kök, vardagsrum och tillgänglig parsäng. Men att vi tillåter så små sovrum för säng nr två är under all kritik. 2.1 meter breda och sedan långsmala rum fram mot fasad. Tur att barn är små och upplever saker större. Men det dödar flexibilitet och bostadskvalitet. För att hjälpa bostadskvaliteten: Låt inte 7kvm rum få kallas annat än halvrum.

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *