Stad och land – hur ser en arkitekturpolicy för landsbygden ut? - Sveriges Arkitekter

Sveriges Arkitekter har sett hur kommunala arkitekturpolicyer och andra metodiska sätt kan flytta arkitekturens position framåt och därigenom ge arkitektur- och kvalitetsfrågor ett ökat utrymme i byggprocessen. I en undersökning genomförd av Sveriges Arkitekter 2019 framkommer det att över 100 kommuner har, arbetar med eller planerar för att ta fram en arkitekturpolicy. Om alla dessa dokument tillåts bli levande så förbättras utsikterna dramatiskt för att det som byggs framöver får möjlighet att bli vackra och goda livsmiljöer.

Det finns en utbredd uppfattning att det är fritt fram att bygga som man vill på landsbygden och arkitektur diskuteras alldeles för lite i dessa sammanhang. Att ha ett dokument för kommunens viljeriktning och ett konkret stöd vid diskussion kring arkitektur och gestaltning på landsbygden är ett viktigt redskap. Arkitekturen har också en stor roll att ta i landsbygdsutveckling och när det gäller att attrahera människor att bosätta sig på landet. Det talas brett om vikten av ”stad och land” men sedan handlar de flesta samtal bara om städerna i alla fall. Hur ser en arkitekturpolicy för landsbygden ut? Hur arbetas den fram och hur kan små kommuner med mindre resurser klara detta? Sist men inte minst, hur får en arkitekturpolicy för landsbygden effekt och gör skillnad?

Panelsamtal med Helena Bjarnegård LAR/MSA, riksarkitekt, Pål Anders Stensson SAR/MSA, f.d. stadsarkitekt i Avesta-Fagersta-Norberg, Harriet Wistemar LAR/MSA, kommunarkitekt i Skellefteå, Christian Hegardt SAR/MSA, stadsarkitekt på Gotland, Elisabet Elfström LAR/MSA, tf förbundsdirektör Sveriges Arkitekter.