Riksarkitekt lanseras i Vallastaden av den gröna stadsbyggnadstrion - Sveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Tobias Olsson—27 maj 2017

Peter Eriksson, Alice Bah Kunhke och Karolina Skog, den gröna stadsbyggnadstrion, bjöd i dag in pressen till en rundvandring i Vallastaden, där nästa stora bomässa öppnar i september. Det är ett bra val av scen för att presentera delar av regeringen kommande arkitekturpolitik och arbete med hållbara städer – Vallastaden är spännande på många sätt och även om jag redan varit där och gått runt med bygghjälm så längtar jag efter september och expot. Bo01 var ju ändå 16 år sedan och jag är redo att se något bra och innovativt igen.

Trion i Vallastaden, bild från Karolina Skogs Instagram

”Snabbt, snyggt och hållbart” är devisen. Trion presenterade bland annat en större satsning på städers grönska, med fokus på ekosystemtjänster, något framför allt landskapsarkitekterna har arbetat med en längre tid och utvecklat en expertis inom. Ministrarna vill också förlänga stadsmiljöavtalen, anpassa byggreglerna så att klimat- och miljöpåverkan minskar samt öka trähusproduktionen – gärna i serietillverkade hus – och minska biltrafiken i städerna.

Men det viktigaste jag hörde var att regeringen vill utse en ansvarig person/funktion för arkitekturen, en riksarkitekt. Det är verkligen på tiden och en riktigt bra idé. Riksarkitekten ska vara placerad på Boverket, som också föreslås få ett nationellt samordningsansvar för arkitekturen. Inte en dag för sent!

Okej. Riksarkitekt låter kanske lite – ovant. Men det är egentligen helt korrekt och en bra benämning. Sverige har sedan länge haft RIKS-”litealltmöjligt”. Till exempel riksantikvarie som har funnits sedan 1630, riksarkivarie, riksåklagare, riksrevisorer eller riksbibliotekarie.

I Norge införde de en riksarkitekt på 1800-talet, vars ämbete sedan blev Statsbygg som finns än i dag. I Holland har de inte bara en riksarkitekt utan även en(fritt översatt!) rikslandskapsarkitekt, en riksspårarkitekt och en riksvägsarkitekt!

Och det är lika bra att säga det med en gång. Riksarkitekten ska givetvis inte bestämma hur det ska se ut, utan ska se till att förutsättningarna för väl gestaltade livsmiljöer och hög arkitektonisk kvalitet är så bra som möjligt i Sverige.

En riksarkitekt bör ha ett mandat som matchar ansvaret, precis som stadsarkitekterna behöver. Men ett huvudsakligt ansvar bör vara att ansvara för att staten, det offentliga, både sköter sig och agerar proaktivt. Det vill säga granska, utvärdera och följa upp – och komma med förslag. Här blir det ett naturligt fokus på den offentliga eller statens föredömlighet. Här finns en hel del att göra. Inte minst med att gå igenom rådande instruktion, ägardirektiv och uppdrag till myndigheter, statliga bolag och statligt ägda bolag för att se till att de främjar en så bra arkitektur som möjligt, men även följa hur staten upphandlar i stort enligt LOU.

En riksarkitekt borde även vara remissinstans kring den byggda miljön. Antagligen skulle regelförenklingar i PBL (eller förenklingar och förenklingar, det är snarare förändringar som ökar komplexiteten nu för tiden) kunna göras betydligt bättre, det vill säga förenklingar på riktigt och som leder till en ökad kvalitet. Då kanske vi skulle slippa konstiga förändringar som att bygglovsbefria balkonger… Ett regelverk finns ju sällan på plats för att göra livet surt för någon utan tvärtom för att göra det så bra som möjligt för så många som möjligt.

Men det är ju i kommunerna det händer. Boverket – och riksarkitekten – har ett viktigt arbete att göra tillsammans med kommunerna, läs mer om det i min blogg tidigare i veckan. Men just därför tror jag också att det är viktigt att skaka liv i systemet med länsarkitekterna på våra olika länsstyrelser igen. Alla länsstyrelser har förstås arkitekter anställda eftersom de arbetar med PBL, men inte alla länsstyrelser har fortfarande en länsarkitekt.

Ni fattar hur det hänger ihop va? Riksantikvarien är på den centrala myndigheten (Riksantikvarieämbetet) och länsantikvarie finns på länsstyrelsen (statens förlängda arm i länet). Riksarkitekten på Boverket och länsarkitekterna på länsstyrelserna. Det borde självklart finnas länsarkitekt på varje länsstyrelse, om inte annat i en rådgivande roll och som en länk till bland andra stadsarkitekterna i kommunerna.

Snabbt, snyggt och hållbart är som sagt devisen och det är en bra devis. Nu är det upp till bevis trion att lägga fram en sammanhållen politik på området, innan mandatperioden är slut.

Tobias Olsson är förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter

Kommentarer

  • Lisbeth Dahlbäck
    juni 4, 2017 — 11:42 f m

    Länsarkitekter på alla länsstyrelser skulle behövas. Det skulle även vara bra om det fanns krav på minst en person med arkitektutbildning på varje länsstyrelse på motsvarande sätt som det finns för kommunerna.

  • Göran andersson
    juni 22, 2017 — 6:27 e m

    Hej De boendemiljöer som idag uppskattas både av boende och turister där har inte en arkitekt satt sin fot. Förslaget anser jag vara ett förslag av okunniga människor och mest någon form av självförhärligande.

    • Tobias Olsson
      juni 26, 2017 — 4:04 e m

      Tack för din kommentar. Det stämmer inte, det du skriver. De allra flesta miljöer vi vistas i är planerade på något sätt. Arkitektyrket i Sverige har funnits sedan 1600-talet. Förslaget anser jag är ett av flera genomtänkta förslag från ansvariga ministrar för att säkra kvaliteten i det som byggs nu när vi bygger så mycket som vi gör.

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *