Regeringen satsar långsiktigt på bostadsforskning - Sveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Pehr Mikael Sällström—16 dec 2016

Förväntningarna på arkitekturforskningen är plötsligt mycket stora och möjligheten att åter bygga upp en bostadsforskning värd namnet öppnar sig med den nya forskningspropositionen. Ett gammalt svenskt styrkeområde kan få nytt liv!

Förslag till klimatneutrala industriellt producerade ytsmarta studentbostäder i massivträ av AIX arkitekter 2014.

 

I slutet av november presenterade regeringen en ny forskningsproposition. Den har ett långsiktigt tioårigt perspektiv. Det är förstås en chanstagning att förutse hur två kommande regeringar ska prioritera, men ändå lovvärt. Det ackumulerade underskottet i bostadsbyggandet och klimatomställningen motiverar långsiktighet. Nu öppnar sig möjligheten att tänka nytt och bygga upp ett nytt tvärvetenskapligt kunskapsområde som möter samhällsutmaningen att öka bostadsbyggandet och samtidigt skapa långsiktigt hållbara livsmiljöer. Det sker inom en stor strategisk satsning på hållbart samhällsbyggande med både en ny forskningsstrategi som Formas ska ansvara för och en strategisk innovationssatsning på smarta städer och social hållbarhet som Vinnova ska arbeta med i samverkan med näringsliv och kommuner.

Bakgrunden är att regeringen vill göra FN:s hållbarhetsmål 2030 till sitt riktmärke och ta fasta på att Sverige redan idag har en tätposition. Enligt Johan Hassel från tankesmedjan Global utmaning som sitter i regeringens delegation för genomförande av Agenda 2030, beror det inte minst på en stark stadsplanering i kommunerna. När han öppningstalade på Boverkets plattformsdagar om hållbar stadsutveckling i Malmö förra veckan sa han dessutom att vi behöver börja tänka långsiktigt på 50-100 års sikt som arkitekterna. I forskningspropositionen lyfter regeringen även in de arkitekturpolitiska målen.  Det manar till eftertanke. Vad är arkitekturforskningens roll i detta sammanhang?

I forskningspropositionen föreslår regeringen att den strategiska forskningssatsningen på hållbart samhällsbyggande ska fördelas på social bostadspolitik (30 mkr/år), tillgänglighetsdesign (35 mkr/år), hållbart samhällsbyggande (75 mkr/år) och klimatförändring (130 mkr/år). Mer konkret handlar det till exempel om forskning om bra bostäder till en rimlig kostnad, boendemiljöer för jämlika och värdiga levnadsförhållanden särskilt för barn och betydelsen av icke-kommersiella mötesplatser.

FN pekar i sin hållbarhetsagenda ut forskning och innovation som en av åtta nyckelstrategier för att nå hållbarhetsmålen. Vilken roll har arkitektur, design och stadsplanering för att nå målen? En gemensam nämnare för många av målen är att markanvändning och rumslig organisering har betydelse, men också att lösningarna blir attraktiva och används av människor.  Hållbarhetsarbetet har de senaste åren flyttat fokus från teknik till människors beteenden, kultur och värderingar. Det ger arkitektur ökad betydelse som ett redskap för att gå från insikt om problemen till handling.

I dag står företagen i Sverige för ca 70 procent av forskningsresurserna, men bara två av dessa procent går till grundforskning. Staten står för ca 30 procent. Övriga bidrag från stiftelser är bara på några få procent. Men regeringen vill att utväxlingen på statens risktagande i grundforskning ska öka i form av samhällsnyttor som tillväxt, sysselsättning och hållbarhet.

Staten behöver ta det långsiktiga ansvaret för en livaktig grundforskning inom arkitekturområdet och dess betydelse för att gå från problemanalys och målformulering till socialt och ekologiskt hållbara lösningar. Företag och kommuner behöver möta detta med utvecklings- och innovationssatsningar som är strategiskt samordnade med stöd av olika typer av lokala, nationella och internationella innovationsplattformar och mötesplatser för dialog om målen ur lokalt och rumsligt perspektiv.

Samtidigt fördjupar regeringen satsningen på strategiska innovationsområden som bygger på samfinansiering från kommuner och företag. De efterlyser innovationsprogram inom smart stadsbyggande med fokus på social hållbarhet, inkludering och demokrati som bygger på nya konstellationer av aktörer.

Det öppnar för att genomföra några av de idéer som Sveriges Arkitekter och STD-företagen tog fram tillsammans med Byggherrarna, Malmö stad och Arkitekturakademin i Agenda Livsmiljö. Till exempel en satsning på nya erbjudanden inom digitala tjänster för ökad socialt och ekologiskt hållbar arkitektur och stadsplanering.

Pehr Mikael Sällström är arkitekt SAR/MSA och kompetensutvecklare på Sveriges Arkitekter