Politik för gestaltad livsmiljö – frågor & svar - Sveriges ArkitekterSveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Regeringen presenterade den 22 februari 2018 sin proposition ”Politik för gestaltad livsmiljö”. Här följer det viktigaste i propositionen, sett ur Sveriges Arkitekters synvinkel.

Vad tycker Sveriges Arkitekter om förslaget?

Äntligen finns ett politiskt förslag som ger branschen förutsättningar att bygga med kvalitet. Sveriges Arkitekter har länge arbetat för detta och förslagen i propositionen ”Politik för gestaltad livsmiljö” är efterlängtade. Vi ser propositionen som politikens bekräftelse av arkitekturens betydelse i samhället och hur den påverkar oss alla. Att arkitekturen får ökade möjligheter att komma in i tidigare skeden höjer kvaliteten och hållbarheten i byggandet.

Vad tycker Sveriges Arkitekter är viktigast i förslaget?

Behovet av ökade kunskaper, samordning och stöd för att upprätthålla en hög arkitektonisk kvalitet är stort i många kommuner och på myndigheter. Att Boverket tilldelas en nyckelroll i att stötta det offentliga i frågor kring arkitektur och gestaltad livsmiljö är ett helt avgörande uppdrag som vi har höga förväntningar på. Boverket är, som vi påpekade redan i vårt remissvar, den självklara myndigheten för att samordna och ta det övergripande ansvaret för gestaltningsfrågor.

Uppdraget med fortsatt stöd till upphandlande myndigheter och enheter i hur kvalitetsdimensioner avseende arkitektur bättre tas tillvara vid offentliga inköp är också efterlängtat. Vi har sedan länge arbetat för att kvalitetskriterier ska få ta en större plats i upphandlingar.

Uppdragen att ta fram vägledningar för god gestaltning av skol- och vårdmiljöer gläder oss särskilt. Det är områden som politiker tidigare ofta behandlat styvmoderligt men som är av största vikt för vårt samhälle. Vi har inte råd att kompromissa med kvaliteten i de offentliga miljöer där unga och sjuka vistas. En stad för barn och unga är en bra stad för alla.

Varför behövs det en ny politik?

Möjligheterna att skapa goda livsmiljöer måste stärkas. För att kunna möta dagens samhällsutmaningar är det hög tid för en förnyelse av den tidigare handlingsplanen för arkitektur, form och design som beslutades 1998. Det är något som Sveriges Arkitekter arbetat för under lång tid. Regeringens förslag bygger på den utredning som alliansregeringen tillsatte 2014.

Är det staten som ska styra över vad som byggs i kommunerna nu?

Nej, Boverket ska givetvis inte bestämma hur det ska se ut eller vad som byggs, utan stötta kommunerna och se till att förutsättningarna för väl gestaltade livsmiljöer och hög arkitektonisk kvalitet är så bra som möjligt i Sverige. Boverket ska till exempel bistå kommunerna med kompetensstöd, samordna, sprida goda exempel samt utarbeta vägledningar och metodstöd.

Och det här med riksarkitekt – varför behövs en sådan?

I Sverige har vi riksåklagare, riksrevisorer, riksbibliotekarie och riksantikvarie. Det är helt i linje med svensk ämbetsmannatradition att det på Boverket, som får ett nationellt samordningsansvar för arkitekturen, tillsätts en riksarkitekt. Det byggs upp en särskild funktion för arkitektur och gestaltad livsmiljö på Boverket med experter och den som ska leda det arbetet är riksarkitekten.

Vad tycker Sveriges Arkitekter om de nya målen?

Det är viktigt att vi får nya nationella arkitektur-, form- och designpolitiska mål för då det är hög tid att uppdatera de nuvarande som beslutades 1998. Politiska mål kan verka abstrakta men de styr statens löpande arbete.

Varför är det här bra för samhällsbygget?

Propositionen tydliggör arkitekturens betydelse i samhället och hur den påverkar oss alla. Åtgärderna är en nödvändig del av ett hållbart bostads- och stadsbyggande. När samhälls- och bostadsbyggandet blir allt komplexare och bostadsbristen är stor är det viktigare än någonsin att arkitekturen och kvaliteten ges utrymme och inte prioriteras bort. Hög kvalitet i byggandet, både vad gäller form och funktion, är helt avgörande eftersom det vi bygger idag ska stå i hundra år eller mer. Åtgärderna innebär att arkitekturen får en större plats i samhällsbygget och stärker också arkitektkårens möjligheter att skapa goda livsmiljöer.djande även för landstingens arbete med den gestaltade livsmiljön.