Verksamhetsprogram

Sveriges Arkitekters verksamhetsprogram 2021–2022. Beslutad av Sveriges Arkitekters stämma 2020.

Inledning

Sveriges Arkitekters verksamhetsprogram sätter mål för förbundets arbete under kommande verksamhetsperiod. Utifrån det ska styrelse, arbetsorgan och kansli prioritera sitt arbete. Styrelsen har i uppdrag att konkretisera verksamhetsprogrammet till ett handlingsprogram och ge uppdrag till kansli och styrelsens arbetsorgan för att genomföra uppgifterna under verksamhetsperioden.

Tidigare beslut

Sedan stämman 2014 har Sveriges Arkitekter utvecklat ett arbetssätt som ska vara mer strategiskt, långsiktigt och adaptivt, i den meningen att förbundet arbetar mot mål och effekter istället för att fokusera på den underliggande aktiviteten som sådan. Inför verksamhetsperioden 2021–2022 har Sveriges Arkitekters kansli och styrelse utvecklat arbetssättet ytterligare genom att arbeta efter en förändringsteori.

Utgångspunkter och prioriteringar

I arbetet med att ta fram en ny verksamhetsplan är medlemsundersökningen det viktigaste underlaget. Undersökningen görs vartannat år och mäter vad medlemmarna är nöjda och mindre nöjda med, vad de saknar och vad de helst vill se för framtida prioriteringar. Förtroendevalda inom förbundet (nämnder, akademier och arbetsgrupper) och anställda på kansliet sitter också på värdefull kunskap och insikter som har tagits in som underlag.

Utgångspunkten för verksamhetsprogrammet 2021–2022 är att aktiviteter som Sveriges Arkitekter genomför ska leda till att arkitekter har en bred och ledande roll i samhällsbyggandet. Det i sin tur leder till bra arkitektur som samtida och framtida behov och som är väl gestaltad, ändamålsenlig, hänsynstagande och hållbar.

Sveriges Arkitekter vill ytterst uppnå bra arkitektur. Motiveringen är att detta speglar såväl medlemmarnas intresse som de etiska kraven för medlemmarnas yrkesutövning. För att slutmålet ska kunna fungera vägledande krävs ett tydliggörande av vad bra arkitektur innebär.
En bra arkitektur kan uppnås på flera sätt. Sveriges Arkitekter fokuserar på vägen via arkitekten. Det motiveras dels av en av förbundets kärnuppgifter, nämligen att företräda medlemmar som arbetstagarorganisation, dels av antagandet att arkitekterna har mycket stor påverkan på arkitekturens form och effekter i samhället. Detta ställningstagande har i sin tur två implikationer. För det första ska Sveriges Arkitekter inte genomföra insatser för en bra arkitektur i allmänhet, utan fokusera på arkitekterna som medel för att uppnå detta. Hårdraget innebär det att om en planerad insats inte stärker arkitekternas roll, utan bara bidrar till en bättre arkitektur, ska insatsen inte genomföras. För det andra ska Sveriges Arkitekter bara sträva mot att möta behov och önskemål hos arkitekten som i sin tur även gynnar bra arkitektur.

Vad är en förändringsteori?

Utgångspunkten i Sveriges Arkitekters verksamhet är att aktiviteter och verksamhet planeras och genomförs med ett tydligt syfte och mål. Som stöd i styrningen av verksamheten arbetar vi efter en modell som kallas »förändringsteori«. En sådan kan ses om en logisk karta som beskriver vad en förbundet önskar bidra till samt vilka effekter som behöver uppnås för olika målgrupper på kortare sikt för att nå det långsiktiga målet. Förändringsteorin ger med andra ord en bild av hur kopplingen mellan våra planerade aktiviteter respektive slutmål ser ut.

Ofta består en förändringsteori av flera effektkedjor, där varje effektkedja i sin tur utgörs av flera olika effekter. Effektkedjorna beskriver den logiska kopplingen mellan olika typer av effekter, det vill säga vilken effekt som är en förutsättning för att nästa effekt ska kunna uppstå. I en stark effektkedja hänger effekterna i olika led tydligt ihop med varandra. Det finns ingen effekt som hänger löst eller bidrar till effekter i nästa led som inte är synliggjorda.

Vad är värdet med en förändringsteori?

Förändringsteorin underlättar en effektiv styrning då den tydliggör vilken inriktning och syfte som aktiviteterna måste ha för att vara motiverade. Modellen visar också hur olika aktiviteter hänger samman med varandra i relation till effekter på kortare sikt. Som stöd för att bedöma om en aktivitet har ett existensberättigande kan följande två tumregler användas:

  • Det måste vara möjligt att fylla i meningen ”om vi gör denna aktivitet, så kommer det leda till effekt x i förändringsteorin därför att…”
  • Beskrivningen av varför aktiviteten leder till önskad effekt får inte vara för lång, d.v.s. bygga på flera antaganden och delsteg av typen ”om vi gör detta, så kommer det leda till x, som bidrar till y som kan påverka z.”

Förändringsteorin underlättar även prioritering och avgränsning av Sveriges Arkitekters verksamhet, då den ger en helhetsbild av de vägar förbundet kan arbeta efter för det övergripande slutmålet. På detta sätt blir det enklare att föra strukturerade diskussioner om vilken typ av områden och effektkedjor som ska prioriteras i det fortsatta arbetet – och vilka som vi på kortare sikt ska prioritera ned.

Vad är en förändringsteori inte?

Förändringsteorin ger en bild av Sveriges Arkitekters sammantagna strategiska inriktning, men inte av hur organisationen mer konkret ska arbeta med de olika aktiviteterna och effekterna. Ej heller visar förändringsteorin vilken nivå/funktion inom organisationen som ska göra vad. Förändringsteorin utgör därmed inte en handlingsplan, utan ska ses som ett gemensamt ramverk och utgångspunkt för en fortsatt verksamhetsplaneringsprocess. I Sveriges Arkitekters kanslis egen planering tydliggörs de olika gruppernas verksamhet, men en sammantagen förändringsteori som visar samtliga förbundets aktiviteter och långsiktiga mål blir alltså alltför svåröverskådlig.

På stämman kommer ”effektkartan” också presenteras och gås igenom av styrelsen.

Ladda ner verksamhetsprogrammet från listan intill