Nytt råd för kulturmiljö ersätter akademi

– Kulturmiljöfrågorna behöver integreras som en naturlig del i samtliga akademier inom Sveriges Arkitekter. Arbetet med att formulera och omformulera det byggda beståndet är en huvuduppgift för alla arkitekter oavsett inriktning. Kulturmiljö blir ofta synonymt med bevarandefrågor och kulturhistorisk värdering. Men kulturmiljö omfattar hela den gestaltade miljön, oavsett om den blivit bra eller dålig. Den är i högsta grad ett förändringsområde.

– En av nycklarna för vårt yrke är att öka kunskapen vad avser nyttjande av befintliga resurser. Vår uppgift är att ta fram en handlingsplan som akademierna kan lyfta vidare. Arbete med kulturmiljö är arkitektur med extra allt – utmaningar från rumslighet eller energieffektivitet till befintlig karaktär och konstruktion, från arkitekturhistoria till samhällsomvandling.

Branschen är ännu ganska fokuserad på nybyggnad, en rest från 1900-talets urbanisering och gigantiska investeringar i allt från kontor, bostäder, offentligt byggande till infrastruktur. Resursanvändningen kan förstås inte fortsätta på den här nivån, det vet vi redan. Vad som ligger i arkitektrollen har ofta förändrats genom historien, beroende på hur samhället sett ut.

Nu behöver vi gå in i kärnan av vad vi ska bidra med framåt, annars riskerar vi att tappa viktiga positioner i den omställning som pågår. Vi behöver definiera vårt eget kompetensområde tydligare, skaffa oss både bredd och spets. En innovationsförmåga och kraft som ger oss ännu högre fart framåt.

– Jag hoppas att det blir ett manifest för kulturmiljö som känns angeläget och lustfyllt. Ombyggnad erbjuder oväntade möjligheter till nytänkande. Jag ser fram mot att arbeta tillsammans med en fantastiskt kompetent grupp i det här uppdraget.

Fotnot: Kulturmiljörådet har fått ett tvåårigt uppdrag av styrelsen för Sveriges Arkitekter.