Efter förödelsen behöver Ukraina en värdig vardag

Publicerad: 2022-04-25

Kriget i Ukraina sätter fokus på hur sammansvetsade frågor kring kulturmiljö, klimat och innovation är. När kriget är slut behöver vi ha uthållighet i att återställa en värdig, fungerande vardag – hållbar och med god livskvalitet. Det är en av varje efterkrigstids viktigaste uppgifter, skriver Sveriges Arkitekters förbundsordförande Emina Kovacic och Kulturmiljörådets ordförande Torun Hammar.

Krigets förödelse är en katastrof var det än inträffar och den är i första hand alltid humanitär. Direkta insatser och akutstöd för att rädda liv är en absolut prioritet. De spår ett krig lämnar är både psykiska, fysiska och materiella. Efter förödelse kommer ett behov av rehabilitering på många plan. I det tal Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktade till Sveriges riksdag 24 mars tog han särskilt upp det framtida behovet av återbyggnad av vad som nu läggs i ruiner i Ukraina. Han sökte stöd av såväl företag som arkitekter. I idéerna ingick att hitta vänbranscher och att adoptera vänorter, det vill säga långsiktiga åtaganden utöver den nu aktuella krishjälpen.

Uthållighet i återställande är en viktig parameter i läkandet liksom i arbetet med att stärka fred och ge framtidshopp. Efter andra världskriget ända fram till idag har Europa lagt oändliga resurser på att rekonstruera förlorade byggnader och ibland, som i Dresden, hela städer. Även efter kriget i forna Jugoslavien gjordes insatser för att återuppföra traditionellt byggda hus och, inte minst, bron över floden Mostar. Konflikterna i Syrien har inneburit skador på ett världsarv som berör oss alla.

Byggbranschen står för en betydande miljöpåverkan och all produktion måste ske med ett inslag av innovation för att inte utgöra en ytterligare belastning på klimatet. Byggandet är inte på samma sätt som tidigare en självklar möjlighet utan måste göras där det som bäst behövs och med stor klokskap.

Minnesmärken och monument, det utpekade kulturarvet, är ett gemensamt ansvar. Var helst det finns tillhör det alla. Miljöerna är en källa till kondenserad kunskap om såväl arkitektur som historia. Ställda inför förlusten av dem förstår de flesta deras symboliska betydelse för människans känsla av identitet och samhörighet.

Men utöver det utgör kulturmiljön i vidare bemärkelse allt det som har byggts och brukats av människor – städer, infrastruktur, kulturlandskap. Den är som ett blodomlopp som försörjer oss med syre; den erbjuder möjligheten att mötas, leva, minnas. Den är vår livsmiljö. Här finns skolor, sjukhus, arbetsplatser, grödor, betesmarker, vattenförsörjning, avlopp, vägar, järnvägar, bostäder. Allt vi tar för givet i vår vardag. Det är ett tyst maskineri som försörjer oss med mat, värme, trygghet, platser att vara på och arbeta i. Det är miljöer som vi tar för så självklara att vi sällan tänker på vad de betyder eller på hur de kommit till. Ändå har de alla krävt planering och stora resurser för att skapas, utöver decennier eller sekler av tid. Att känna igen sig, att hitta hem, att se sin stads siluett på kvällen. Tillhörighet. Förlusten av det välkända är en oändlig smärta. Det som tar generationer att bygga tar timmar att rasera.

Den klimatsituation vi har idag gör en återuppbyggnad än mer komplicerad än efter tidigare krig. Byggbranschen står för en betydande miljöpåverkan och all produktion måste ske med ett inslag av innovation för att inte utgöra en ytterligare belastning på klimatet. Byggandet är inte på samma sätt som tidigare en självklar möjlighet utan måste göras där det som bäst behövs och med stor klokskap.

Sveriges Arkitekter är en fackförening och en branschorganisation med drygt 14 000 medlemmar, eller cirka 90 procent av Sveriges arkitektkår. Vi företräder hus-, landskap-, plan- och inredningsarkitekter. Svensk arkitektur har sedan 70 år tillbaka en framskjuten placering internationellt inom planering, både av hållbara städer men också genom sina transparenta processer. Nu pågår ett intensivt arbete i vår bransch med att hitta nya, klimatsmarta lösningar för byggandet med hjälp av återbruk, träbyggande, materialutveckling, yteffektivitet och energibesparing. Vi är mer än glada om vi, som organisation, kan hörsamma Ukrainas behov av kompetens i ett återuppbyggnadsarbete. Det kan ske på flera sätt och i kontakt med till exempel den ukrainska syskonorganisationen eller organisationer som Kulturarv utan gränser och Union to Union. På hemmaplan verkar vi genom rådet för kulturmiljö för att ytterligare stärka kårens kompetens i hur kulturmiljön kan tas tillvara i samband med utveckling. Det berör inte minst hur den kunskap som finns kring restaurering ska kombineras med aktuell, interdiciplinär, forskning och utveckling i hållbart byggande i såväl sociala frågor som i frågor som inventerings- och värderingsmetodik, byggarbetsmiljösamordning i projektering eller träteknik.

Kriget sätter fokus på hur sammansvetsade frågor kring kulturmiljö, klimat och innovation är. Låt oss se till att ett långsiktigt stöd till Ukrainas återuppbyggnad också blir en gemensam plattform för ett hållbart byggande, socialt och i allt från enskilda hus till städer och infrastruktur.

På det sättet hoppas Sveriges Arkitekter att vi kan bidra till en utveckling som ger våra medlemmar ytterligare möjlighet att, efter förmåga, delta i en kvalitativt långsiktig rehabilitering av Ukrainas städer. Öppna och tillåtande samhällen, trygghet i planeringsprocesser och i den fysiska miljön är en näringsrik grogrund för demokrati varhelst de finns. Internationell samverkan ger hopp och bryter ner motsättningar.

Krig lämnar spår efter sig i själen, sår som inte läker på generationer. De ger lätt upphov till nya konflikter eller spänningar. På samma sätt kommer den pågående katastrofen att ställa oss inför långsiktiga konsekvenser vad gäller den byggda miljön. Att återställa byggnader som brunnit eller rasat är riskfyllt och kräver en minutiös planering. De markföroreningar som följer i krigets spår är egna miljökatastrofer. Att åtgärda dem innefattar kostsamma saneringar och kräver samarbeten mellan flera yrkesgrupper. Monumenten kan ha en speciellt enande och symbolisk verkan. Det finns inga självklara val eller lösningar. Tvärtom är de frågor man ställs inför både tekniskt och etiskt oöverblickbara. Men att återställa just en värdig, fungerande vardag – hållbar och med god livskvalitet – är en av varje efterkrigstids viktigaste uppgifter. Utan den är det svårt att komma vidare. På det sättet hör själen och staden ihop.

Kriget sätter fokus på hur sammansvetsade frågor kring kulturmiljö, klimat och innovation är. Låt oss se till att ett långsiktigt stöd till Ukrainas återuppbyggnad också blir en gemensam plattform för ett hållbart byggande, socialt och i allt från enskilda hus till städer och infrastruktur. Och att detta sker med utgångspunkt i befintliga värden, landskap. Där det behövs i en lokal byggnadstradition. Där det är på sin plats genom uppfinningsrikedom.

Emina Kovacic
förbundsordförande på Sveriges Arkitekter

Torun Hammar
ordförande Sveriges Arkitekters råd för kulturmiljö

Relaterade artiklar

Visa alla nyheter
Yttrande angående informationscentrum för hållbart byggande
Yttranden och remissvar

Yttrande angående informationscentrum för hållbart byggande

Sveriges Arkitekter har yttrat sig över remiss av utkast till förstudie inför inrättandet av ett informationscentrum för hållbart byggande.
Publicerad:
Snyggare hus – bubblare bland partiernas vallöften
Så tycker vi

Snyggare hus – bubblare bland partiernas vallöften

Allt fler partier pratar om medborgarna ska få större inflytande över hur nya hus ska se ut. Emina Kovacic, ordförande för Sveriges Arkitekter, kommenterar debatten i Kulturnytt i Sveriges radio.
Publicerad: