Debatt – Futtiga förändringar ger sämre bostäder
Obekvämare, mörkare och sämre byggda bostäder. Och ingenting om cirkulärt byggande. I sin ”rond 2” har Boverket återkommit med ett omarbetat förslag till byggregler, men det är inte det omtag i fråga om kvalitet och cirkularitet som vi hade hoppats på och som är helt nödvändigt. Det skriver Sveriges Arkitekters förbundsdirektör Tobias Olsson.
Vi fick tillbaka utblicken, men dagsljus och minimimått för rumshöjd saknas fortfarande. När Boverket i veckan gick ut med extraremiss på omarbetade förslag för nya byggregler är det inte mycket av den massiva kritiken som verket har lyssnat på. Sveriges Arkitekter var en av nästan 1400 remissinstanser som under 2023 likt de flesta var negativa till Boverkets förslag ”Möjligheternas byggregler”.
Vad vi och många andra pekade på är att den byggda miljön tappar i kvalitet. Boverkets förslag till nya byggregler (BBR) öppnar för obekvämare, mörkare och sämre byggda bostäder.
Boverket fortsätter på den inslagna vägen att underminera den goda bostaden, och faktiskt också byggbranschens nödvändiga klimatarbete.
Tobias Olsson, förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter
I det omarbetade förslaget finns tecken på lyhördhet, men de är svaga. Det enda glädjeämnet är att de har lyssnat på vår, och andras, kritik och backar från förslaget att ta bort krav på utblick. För övrigt finns de försämringar som vi och andra har varnat för kvar i förslaget:
- Alla rum behöver inte ha fönster. Endast halva bostaden ska ha tillgång till dagsljus, alltså inte varje enskilt rum. Nytt i denna ”rond 2” är att kravet på solljus i varje rum också försvinner. Även om kravet på utblick är kvar blir det totalt sett en kraftig försämring i boendekvalitet.
- Minimikrav på rumshöjd försvinner. I dag måste alla bostäder ha minst 2,40 i takhöjd – vi undrar hur lågt i tak det kan bli innan nackspärr blir en folksjukdom?
- Byggbranschen måste, precis som övriga samhället, minimera sin stora klimatpåverkan och införa cirkulära byggprocesser. För att bevara, transformera samt återbruka hus och byggdelar behöver branschen ett helt annat regelverk än Boverkets förslag.
- Precis som tidigare förslag skapar de i extraremissen fler otydligheter än i dag. Konsekvensen blir att kommunerna och byggbranschen får svårare att tolka reglerna och det tar längre tid – alltså raka motsatsen till den snabbare byggprocess som står så högt på politikers önskelista.
- I och med förslaget släpper Boverket ansvaret till byggaktörerna att säkra hög kvalitet i den byggda miljön. Verket borde istället göra tvärtom: axla ansvaret för att definiera vad en god bostad är – vad som är ett riktigt rum och inte en skrubb.
Sammantaget ser vi inte det omtag vi önskade utifrån kvalitet, statens ansvar och hållbarhet. Boverket fortsätter på den inslagna vägen att underminera den goda bostaden, och faktiskt också byggbranschens nödvändiga klimatarbete.
Låt oss föreslå ett sätt att komma vidare. Gör följande ändring i nuvarande BBR:
Återinför bestämmelsen om skillnaden mellan föreskrift och allmänt råd som funnits i regelverket, inklusive den tidigare upplysningen att det står den enskilda fritt att välja andra lösningar om dessa uppfyller kriterierna. Då kan den stora majoriteten projekt vara trygga med att lösningarna som finns i de allmänna råden går igenom i en snabb myndighetsprocess – och de som vill arbeta innovativt får en tydlig möjlighet till det.
Satsa istället Boverkets resurser på ett omtag med ett nytt regelverk som stödjer klimatarbetet och stärker boendekvaliteterna.
Med vårt förslag får vi regler som skyddar de boende, inte byggarna. Risken är stor med förslagen i extraremissen att allmänintresset – i form av boendeperspektiv, bostadskvaliteter och hållbarhet – kommer bort och att enbart byggbranschens snäva vinstintressen tillgodoses.
Tobias Olsson, förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter