Debatt – Är den ”inte dåliga” bostaden den nya goda?

Att Boverket har skrivit fram nya förslag till Boverkets byggregler, BBR, har gett upphov till ett kollektivt ramaskri. Inte mindre än 1 411 remissyttranden kom in där till exempel Byggföretagen varnar för att olika lösningar kan bli godtyckligt bedömda i kommunerna, SKR för att de kan gynna organiserad brottslighet, Fastighetsägarna för att de inte alls är klimatsmarta och Domstolsverket för fler rättsprocesser – vilka som bekant stjäl tid. Jag delar deras oro och vill lyfta fram ytterligare ett perspektiv: det allmännas ansvar för den goda bostaden.

Boverket visar med förslaget en bristande förståelse på hur branschen funkar i verkligheten och de nya byggreglerna är därför ett instabilt bygge. Regelverkets syfte är ju att underlätta tillämpningen – nu är det ett juridiskt plockepinn utan förankring.

I de allra flesta projekt är regelverket i praktiken ett arbetsbesparande verktyg för att uppnå minimikraven för en god bostad på ett förutsägbart och tidsbesparande sätt. Där finns regler för dagsljus, utblick, rumshöjd och så vidare. I de nya reglerna försöker Boverket i stället föreskriva den ”inte dåliga” bostaden, utifrån myndighetens syn att dess uppdrag enbart är att föreskriva vad som definierar en bostad som inte är farlig. Vips är samhällets minimikrav på bostaden ställd som den ”inte dåliga” bostaden i stället för den goda bostaden.

Boverkets generaldirektör Anders Sjelvgren hävdar dock att det inte är någon fara eftersom ”det aldrig kan bli sämre än vad arkitekterna ritar fram”. Det är här någonstans min misstanke att myndigheten inte har så bra koll blir påträngande. Jag önskar givetvis att arkitekten får mer att säga till om än i nutida bostadsproduktion, men som bekant funkar det inte alltid så eftersom det är byggherrens affär och byggherren som bestämmer.

Tillåt mig en liknelse (som jag dragit för generaldirektören): Kunden (byggherren) ska klippa sig och går till en frisör (arkitekten). Kunden tänker sig en viss frisyr, men frisören gör en annan bedömning utifrån kundens hårkvalitet, ansiktsform med mera. Kommer frisören klippa det som enligt dennas kompetens är en bättre frisyr eller kommer hen klippa som kunden vill ha?

Det krävs mer än bra arkitekter för att skapa bra arkitektur. Våra medlemmar behöver ett förtroendefullt samarbete med byggherrar, entreprenörer och andra konsulter – och stöttning från det allmänna genom regelverk som underlättar att gemensamt ta fram en god bostad.

Eftersom våra hus av resursskäl ska stå kvar i minst 100 år behöver de byggas rätt från start. Sverige förtjänar ett byggregelverk som främjar den hållbara och goda bostaden.

Tobias Olsson
Förbundsdirektör Sveriges Arkitekter