Cementadomen måste bli startskott för byggbranschens klimatomställning

Byggbranschens klimatpåverkan står för en betydande del av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Vi som verkar i den är därför tvungna att ställa om, lämna 1900-talets fossila parentes och ifrågasätta resurs- och klimatbelastande nyproduktion. Vi måste handskas med det redan byggda såsom vi tidigare gjort genom historien: återbruka både material och hela byggnadsverk i stället för att bygga nytt. Här saknas incitament i alltför stor utsträckning för att det ska bli verkstad.

Arkitekter arbetar oftast i tidiga skeden, inte sällan med nytänkande, nyfikenhet och kreativitet. De kan föreslå designlösningar, miljöcertifieringar och material som minskar klimatpåverkan. Om arkitekten kopplas in i tidigt skede kan denna bli det stöd byggherren behöver för att kunna göra mer och fler klimatsmarta val. Hur det går till berättar vi i ”Vägen framåt”, Sveriges Arkitekters handlingsplan för arkitekter som bidrar i omställningen till ett klimatsmart samhälle.

Vi kan vittna om en stor frustration hos arkitekter över byggherrar som varken arbetar med klimatberäkningar eller återbruk. Och, handen på hjärtat, varför ska de göra det när incitamenten saknas? Att ta ett kliv för klimatet är ovant, riskfyllt och komplicerat. Enklare då att riva och bygga nytt, gärna med betongstomme eller betongelement även där det finns mindre klimatbelastande alternativ. Det är bekvämt, beprövat och okomplicerat. Men att det redan är möjligt att ställa om visar de arkitekter som jobbar tillsammans med ambitiösa byggherrar i pionjärprojekt.

Det är inte rimligt att lägga hela bördan för att nå utsläppsmålen på de pionjärer – kommuner och byggherrar tillsammans med arkitekter och andra konsulter – som föregår lagkrav och minimerar klimatpåverkan. Det som saknas hos dem som fortsätter bygga på det gamla vanliga sättet är många gånger incitamenten och viljan att göra annorlunda. Så kan det inte fortsätta. Pionjärprojekten måste bli det nya normala.

Det är här klimatdeklarationerna kommer in. Det är bra och viktigt att de införs vid årsskiftet, men de riskerar att i denna första version bli verkningslösa. Klimatdeklarationerna måste omfatta fler delar av byggnader och kompletteras med skarpa och tuffa gränsvärden omgående. Med rätt gränsvärden blir de verktyget som styr mot mer klimatsmarta val och minskar materialanvändningen.

En cirkulär ekonomi i byggbranschen där återbruk får ett värde och avfall ett pris är vägen framåt. Här måste politiken skapa förutsättningarna. Regelverk och skatter ska gynna återbruk av byggnader och material i stället för tvärtom, som i dag. Att ställa om till cirkularitet är en fråga om klimat och livsmiljö, men faktiskt också en fråga om konkurrensfördelar för företagen och ökad sysselsättning över tid. Dock kan delar av branschens – inklusive arkitektföretagens – ekonomi påverkas negativt på kort sikt när nyproduktionen minskar. Därför är det viktigt att beställare, kommun och stat är modiga nog att fatta obekväma beslut.

Förra veckan träffade Sveriges Arkitekter bostadsminister Märta Stenevi för att diskutera klimatutmaningarna i byggbranschen och potentialen i en cirkulär ekonomi. Regeringen har nyligen presenterat en rad budgetnyheter, varav två efterlängtade uppdrag till Boverket: att främja omställningen till en cirkulär ekonomi i byggsektorn och att undersöka om gränsvärden för klimatdeklarationerna kan införas snabbare och omfattningen utvidgas. Här behövs djärvare lösningar och det snabbt.

Det här är varken en enkel eller smidig omställning. Men den behöver ske nu. I det skenet för debatten kring Cementas kalkstensbrytning med sig något bra för branschen.

Tobias Olsson, förbundsdirektör
Margareta Wilhelmsson, samhällspolitisk chef