Bostadsministerns svåra målkonflikt

Publicerad: 2022-01-27

Krönika i tidningen Arkitekten nummer 1–2022, av Tobias Olsson.

Efter att arkitekturpolitikens ministerposter de senaste sju åren har legat hos Miljöpartiet är det dags för Socialdemokraterna att ta politiken vidare på egen hand. Jag och vår samhällspolitiska chef Margareta Wilhelmsson träffade nyligen bostadsminister Johan Danielsson och statssekreterare Mattias Landgren. På mötet förde vi fram klimatet och byggbranschens omställning, liksom hur arkitekturpolitiken är ett av ministerns främsta verktyg i det arbetet. Danielsson har en svår målkonflikt i knät; att förena ett högt bostadsbyggande med klimatmålen. För vi kan inte bygga oss ur klimatkrisen. Och vi kan inte fortsätta bygga som vi gör i dag och klara klimatmålen.

En stor del av utsläppen kan vi ta bort redan i dag, men det lönar sig inte. Där är klimatdeklarationer en viktig och praktiskt möjlig väg där verktyget och lagstiftning är på plats – de behöver bara vässas.

Det är här arkitekten och den långsiktiga byggherren kommer in. Det är i de tidiga skedena som de största besluten tas: Behöver vi bygga något? Kan vi bygga om eller bygga till något som redan finns? Om vi trots allt behöver riva, vad kan vi återbruka? Vilka material finns som vi kan använda i bygget? Hur bygger vi så att det i sin tur kan anpassas, utvecklas – eller demonteras och återanvändas? Kan vi göra andra designval för att minska materialanvändningen? Detta har traditionellt varit ett viktigt arkitektarbete, i alla skalor, vars kunskaper behöver återerövras.

Politiken har förstås också en avgörande roll. En stor del av utsläppen kan vi ta bort redan i dag, men det lönar sig inte. Där är klimatdeklarationer en viktig och praktiskt möjlig väg där verktyget och lagstiftning är på plats – de behöver bara vässas.

Tyvärr känns det som om vi lever i parallella världar ibland. Typhusutredningen, bygglovsutredningen och liknande förslag syftar till att upprepa stora volymer av samma lösning på många olika platser. För att det ska kunna ske är ingången att ambitionen måste sänkas, gräddfiler och undantag skapas. När det är precis tvärtom – om något ska återupprepas och kunna stå på många olika platser och sammanhang – ja, då måste ju ambitionen tvärtom vara högre än någonsin. Typhus kan mycket väl vara framtiden, precis som de varit en stor och viktig del av (arkitektur-)historien. Men då ska ambitionen vara hög – inte minst för klimatet.

Om detta kommer vi fortsätta prata med politiken detta valår.

Tobias Olsson
Förbundsdirektör

Relaterade artiklar

Visa alla nyheter
Facket behövs i oroliga tider
Krönika

Facket behövs i oroliga tider

Krönika i tidningen Arkitekten nummer 7–2022, av Emina Kovacic.
Publicerad:
Det handlar inte om stil
Krönika

Det handlar inte om stil

Krönika i tidningen Arkitekten nummer 5–2022, av Tobias Olsson.
Publicerad: