Arkitekter riskerar att mista sin upphovsrätt

Publicerad: 2021-05-19

Det blir allt mer etablerat att arkitektkontor endast anger kontorets namn som upphovsman till det de producerar. Det riskerar i förlängningen att leda till att den enskilde arkitektens rätt till namngivning försvinner. Det menar Sveriges Arkitekters förbundsjurist Jens Andersson.

Som tidningen Arkitekten tidigare har skrivit om blir det allt vanligare att arkitektkontoren endast uppger kontoret som upphovsman till de verk de producerar. Men det är inte hållbart i längden menar Sveriges Arkitekters förbundsjurist Jens Andersson. Ett kontor kan aldrig vara upphovsman, det krävs en fysisk person.

Jens Andersson. Foto: Peter Phillips.
Jens Andersson. Foto: Peter Phillips.

– Att endast ange ett kontor som upphovsman bryter mot upphovsrättslagens krav på namngivning, menar han.

Kan inte avtalas bort

Upphovsrätt består av två delar – en ekonomisk och en ideell upphovsrätt. En anställd arkitekt överlåter ofta den ekonomiska upphovsrätten till sin arbetsgivare via sitt anställningsavtal. Det innebär att arbetsgivaren har rätt att nyttja det personen har skapat inom ramen för sin anställning även efter att personen har avslutat sin anställning. Men arbetsgivaren måste dock alltid namnge upphovsmannen.

Jag vill att kontoren slutar att endast ange företagsnamnet som upphovsman, för det riskerar att urholka rätten till namngivning för de enskilda arkitekterna.

Jens Andersson, förbundsjurist på Sveriges Arkitekter

Det regleras av den ideella upphovsrätten och kan endast avtalas bort i enskilda fall – aldrig generellt. I upphovsrättslagen står det också att namngivning ska ske i enlighet med ”god sed”. Med det menas något som etableras i praktiken och uttolkas av olika bransch- och intresseorganisationer. ”God sed” för arkitektkåren riskerar att bli att endast kontorets namn uppges som upphovsman, de enskilda personerna namnges inte.

– Om ’god sed’ i branschen blir att man inte behöver namnge någon överhuvudtaget är vi illa ute. Det blir svårare för en enskild arkitekt att visa vad hen har skapat om personen inte offentligt namnges.

Enklare att uppge kontorets namn

Att arkitektkontor väljer att avstå från att namnge personer kan det finnas fler orsaker till. Många kontor vill gärna vara demokratiska och namnge alla som har varit med. Men om det blir många personer kan det vara svårt och då är det enklare att endast uppge kontorets namn.

– Det kan vara ett praktiskt problem att lyfta fram enskilda personer, men det måste gå att lösa.

Alla som är med och ritar får inte upphovsrätt, de måste bidra med ett intellektuellt skapande för det. Kontoren får hitta en princip för att kunna namnge dem som har gjort intellektuella bidrag och ange dem som upphovsmän.

Riskerar urholkning

Ett arkitektkontor kommer aldrig att kunna hävda att de har rätt att bli namngivna med stöd av upphovsrättslagen eftersom de i juridisk mening inte är upphovsmän. Däremot kan kontoret ha rätt att bli namngivet, tillsammans med upphovsmannen, med stöd av ett avtal.

– Jag vill att kontoren slutar att endast ange företagsnamnet som upphovsman, för det riskerar att urholka rätten till namngivning för de enskilda arkitekterna. Annars finns det en risk att vi skapar en ’god sed’ som är dålig för alla, säger Jens Andersson.

Relaterade artiklar

Visa alla nyheter
Undersökning om diskriminering i arbetslivet
Medlem

Undersökning om diskriminering i arbetslivet

Nu skickar Sveriges Arkitekter ut en undersökning om diskriminering i arbetslivet. Resultatet av undersökningen blir en viktig utgångspunkt i vårt fortsatta arbete mot diskriminering, för inkludering och likabehandling. Tack för att du medverkar.
Publicerad:
Bli mentor för en nyanländ arkitekt
Medlem

Bli mentor för en nyanländ arkitekt

Bli mentor i höst. Vi erbjuder sju platser till ett mentorprogram för nyanlända arkitekter. Ta chansen att hjälpa en arbetssökande arkitekt med utländsk utbildning och samtidigt ger er båda chansen att stärka era nätverk, få ökad självinsikt och stärkt självförtroende.
Publicerad: