Nominerade Planpriset 2014 - Sveriges ArkitekterSveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Fyra stadsutvecklingsprojekt är nominerade till Sveriges Arkitekters Planpris. De finns i Kiruna, Gällivare, Göteborg och Malmö. Projekten behandlar vitt skilda frågor, men gemensamt för dem är att de tar sin utgångspunkt i social hållbarhet och att de bygger på nya typer av plandokument för att hantera viktiga frågor som ligger mellan översiktsplan och detaljplan.

Nomineringsfilm för Planpriset 2014

Läs debattartikeln i Dagens Samhälle om den förändrade rollen för kommunala arkitekter. Den utgår från Planpriset och är undertecknad av juryordförande Bengt Andrén och förbundsdirektör Tobias Olsson:

Ny trend utmanar stadsplaneringen

Backaplan i Göteborg

Ansvarig: Göteborgs Stad.
Stadsplanering: Göteborgs stadsbyggnadskontor genom Anders Svensson SAR/MSA.

Beskrivning

Planeringsförutsättningar för östra delen av Norra älvstranden som syftar till att omvandla ett äldre industriområde till en attraktiv stadsdel som kan förbinda centrala Göteborg med Hisingen.

nominerad Planpriset 2014

Skiss: Göteborgs stadsbyggnadskontor

Bakgrund

Planarbetet inleddes redan 2001 med en fördjupad översiktsplan. Området angavs i översiktsplanen 2009 som ett strategiskt utvecklingsområde för att bygga ut stadskärnan på båda sidor om älven till en livskraftig helhet. Arbetet med att i samverkan med markägarna i området genomföra planidéerna som beskrivs nedan pågår och ett första planförslag som markägarna gjort bedöms nu av kommunens handläggare.

Backaplan ansluter till Kvillebäcken. Där inleddes programarbetet redan 2002 och en detaljplan beslutades 2009. Utbyggnaden i Kvillebäcken har pågått sedan 2011. Utbyggnaden av Backaplan avses ske i sju etapper utifrån en inspirerande visionsbild, som anger ramarna för utvecklingen.

Dessa så kallade Planeringsförutsättningar för stadsdelen antogs 2013. Utgångspunkten är blandstaden och dokumentet visar hur det kan genomföras på ett konsekvent sätt med bibehållen flexibilitet.  Förutsättningar, förslag och konsekvenser av en förädling och förtätning av det centralt belägna industri- och handelsområdet redovisas i form av ett förtydligat lokalt centrum som även kan ge Hisingen tillgång till stadsmiljö och mötesplatser.

Befintliga gatusträckningar föreslås återanvändas och kompletteras till en stadsbygd med en okonstlad variation och flera gatukopplingar in i den omgivande bebyggelsen. Förslagen till förlängningar av gator in och ut ur den nya stadsdelen motiveras med en space syntax-analys som visar hur det kan skapa ökade flöden av människor och trafik genom området. Orienterbarhet och utblickar mot omgivningen är också en viktig utgångspunkt för gatunätets geometri. Den föreslagna promenaden genom stadsdelen är en ny typ av offentligt rum. Den är tänkt att stimulera till rörelse och möten genom att både samla joggare och promenerande i ett stråk.

Gällivare samhällsomvandling

Ansvarig: Gällivare kommun genom Liza Yngström.
Stadsplanering: ALMA Arkitekter (Utvecklingsplaner) genom Maya Mårtensson SAR/MSA, Ramböll (FÖP) genom Sandra Minde och Maestro Management AB (Medborgardialog) genom Lars Albinsson.

Beskrivning

En fördjupad översiktsplan för flytt från Malmberget till Gällivare centrum, Vassara älv och Repisvaara intill Dundrets fjäll.

nominerad till Planpriset 2014

Skiss: Alma

Bakgrund

Sedan 2009 har Gällivare kommun fört en dialog med invånarna om flytt av samtliga bostäder på Malmberget, där gruvverksamheten hotar hela bebyggelsen. Arbetet inleddes med en idéverkstad och sommarskola för unga designers där framgångskriterierna för stadsflytten formulerades: organisation, delaktighet, vilja att flytta och nya miljöer som känns igen. Kommunen har utifrån denna strategi drivit ”Nya Gällivare”, en medborgardialog där värden och kvaliteter som är viktiga för kommuninvånarna fångats upp. Här utvecklades medborgarnas önskan att få flera alternativa bostadsmiljöer, som speglar deras olika livsstilspreferenser.

Tillsammans med politikens Vision 2020 har strategin konkretiserats genom fysiska utvecklingsplaner för tre helt olika platser: förtätning i Gällivare centrum, nybebyggelse mot älven vid Vassara samt en naturnära bebyggelse på Repisvaaras sluttning med utsikt mot Dundret. De tre utvecklingsplanerna har befästs med ett formellt samrådsförfarande för en Fördjupad översiktsplan för Gällivare, Malmberget och Koskullskulle: En arktisk småstad i världsklass. Här sammanfattas visionen att utveckla en arktisk småstad som stärker kopplingen mellan Gällivare och Dundrets fjällnatur för att utveckla turistnäringen som komplement till gruvnäringen.

Den fördjupade översiktsplanen med utvecklingsplanen för Repisvaara antogs av kommunfullmäktig i maj 2013. Arbetet med de övriga utvecklingsplanerna fortsätter nu.

 

Nya Kiruna, utvecklingsplan

Ansvarig: Kiruna kommun genom Göran Cars.
Stadsplanering: White arkitekter och Ghilardi + Hellsten.

Beskrivning

Plan för hur Kiruna ska flyttas etappvis mot öster, bort från ett växande gruvhål, mot E10 och ny järnvägsstation så att en kombination av nya och gamla stadsmiljövärden skapas.

nominerad till Planpriset 2014

Skiss: White och Ghilardi + Hellsten

Bakgrund

Järnmalmsbrytningen vid LKABs stadsgruva innebär markdeformationer som medför att den nuvarande staden måste flyttas. Även E10 och järnvägen måste ges nya dragningar. Utgångspunkten är att trafiksystemen vid sidan om säkerhet och framkomlighet även ska bidra till stadsutvecklingen.

2004 beslutades att Kiruna ska flyttas. Planeringen har omfattat flera myndigheter, ett stort antal privata intressenter och inte minst många medborgare. Den har följt en effektiv och tydlig process med visionsarbete, tävling, lokal samverkan och medborgardialog kring en utvecklingsplan som antogs i april 2014.

Utvecklingsplanen visar hur Nya Kiruna etappvis byggs upp. Den bygger på det vinnande förslaget Kiruna-4-ever från en stadsbyggnadstävling som avgjordes 2013. Den bärande idén i planen är en tät och funktionsblandad stad med tydliga gränser och gröna kilar som tar utgångspunkt i den lokala livsstilen där till exempel skidåkning och skoteråkande har stor betydelse samt befintliga naturvärden, klimat och bebyggelse. Den konkretiserar hur de tre hållbarhetsdimensionerna (ekologisk, social och ekonomisk) kan förenas i praktiskt stadsbyggande med stadsmässighet och stadskvaliteter. Med den nya placeringen kan närheten till E10 med en storskalig handelsplats och en ny järnvägsstation integreras i staden. En uttalad målsättning är också att skapa en kombination av nya och gamla stadsmiljövärden genom att flytta byggnader och återanvända såväl byggnadsmaterial som artefakter från utemiljön.

Hösten 2014 inleds genomförandet med markanvisningar, som sedan följs av detaljplanering. Stoltheten över det vackra nuvarande stadshuset från 1960-talet förs vidare genom ambitioner att skapa flera nya märkesbyggnader. Flera av de befintliga kulturbyggnaderna kommer också att flytta med till det nya stadsområdet. Minerallagen innebär att LKAB ska bekosta ersättning för den skada som gruvbrytningen ger upphov till. Det innebär att företaget ekonomiskt ska kompensera såväl enskilda fastighetsägare som kommunen för de byggnader som måste avvecklas på grund av gruvans expansion. Huvudaktörerna har visat god beslutsförmåga och kommunens många partier står enade bakom Utvecklingsplanen.

 

Malmökommissionen, rapport om Malmös väg mot en hållbar framtid

Ansvarig: Malmö Stads Stadskontor genom Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö.
Stadsplanering: Malmö Stadsbyggnadskontor genom Christer Larsson SAR/MSA.

Beskrivning

I rapporten föreslås en satsning på social investeringspolitik för att bryta Malmös segregation och ohälsa. Den omfattar en åtgärdsplan för boendemiljö och stadsplanering.

nominerad till Planpriset 2014

Skiss: Lundgaard och Tranberg Arkitekter

Bakgrund

Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö har arbetat sedan 2011 med ett öppet mandat att i samarbete med högskolan sammanställa den forskning och de exempel som beskriver sambandet mellan boende, hälsa och ekonomi. De har interagerat med 2 000 personer. Utgångspunkten för arbetet har varit de 14 kommissionärernas egen kunskap, många av dem är aktiva forskare Arbetssättet är hämtat från WHO och rapporten Closing the gap in a generation från 2008.  Slutrapporten Malmös väg mot en hållbar framtid kom 2013. Den omfattar 24 mål och 69 åtgärdsförslag för hur Malmö kan minska de skillnader som skapar ohälsa. Åtgärdsplanen omfattar både utbildning, sysselsättning, hälsa och sjukvård samt boendemiljö och stadsplanering. Totalt har 31 underlagsrapporter utarbetats.

Planprisjuryn vill särskilt lyfta fram underlagsrapporten Stadens rumsliga påverkan på hälsa, som kom i juni 2012. Där beskrivs faktorer i den fysiska miljön som bidrar till ojämlik hälsa och vad stadsplaneringen kan göra för att åstadkomma mer jämlika förutsättningar för god hälsa. Åtgärdsplanen för stadsplaneringen syftar till att bryta rumsliga barriärer i den byggda miljön och skapa mer jämlika förutsättningar för medborgarna att bidra till och ta del av samhällsutvecklingen genom en satsning på barns- och ungas livsmiljö i skolan och på fritiden. Här föreslås bland annat satsning på bostadsbyggande, skolmiljöer, en Bygga-om-dialog och en stadsbyggnadsinsats för att bygga bort barriärer och koppla samman stadens olika delar. I kommunen genomförs nu åtgärdsplanens förslag inom en rad olika stadsutvecklingsprojekt som Rosengårdsstråket, Holmastaden, Lindängen och Amiralsstaden.

 

Juryn har bestått av: Ordförande Bengt Andrén, konsult på NAI Svefa, Linköpings stadsarkitekt Johanna Wiklander, Eskilstunas stadsbyggnadschef Dag Johansson, planarkitekt Eva-Lena Larsdotter och arkitekt Kerstin Nilermark. Juryns sekreterare är Pehr Mikael Sällström, Sveriges Arkitekter. Juryn utses av Sveriges Arkitekters Akademi för Fysisk Planering.

Vill du veta mer? Kontakta presschef Elisabet Näslund, tel 076-1367733. Bilderna är högupplösta och laddas ner genom att klicka på dem. De får användas i redaktionella sammanhang med angivande av upphovsman.