När vi skyltar istället för att gestalta - Sveriges ArkitekterSveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Emina Kovacic—14 Dec 2016

Strukturella fel kan sällan botas med påklistrad information. Den överdimensionerade, förfulande, repetitiva skyltningen tänkt att fungera som en ”quick-fix” men gör inte sitt upplysande och informativa jobb.

Foto: Emina Kovacic

Som amatörfotograf och stadsarkitekt har jag funderat på det här med skyltar. Att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra skyltar inom detaljplanerat område kräver bygglov. Eftersom det försvinner och dyker upp nya verksamheter i våra städer förväntas kommunernas bygglovhandläggare ta ställning till skyltarnas utformning och anpassning i varje specifikt fall. Många gånger upplever de som söker bygglov att detta är en onödigt detaljinriktad och överflödig myndighetsutövning.

Vår uppfattning är den motsatta. Precis som byggnadens detaljer avslöjar den övergripande arkitektoniska ambitionen så kan stadens hantering av skyltar avslöja med vilken ambitionsnivå vi förvaltar staden i sin helhet.

Noga genomtänkta, väl gestaltade och med eftertanke placerade kan skyltar tillföra ytterligare en dimension till vår upplevelse av gaturummet som i världsarvsstaden Salzburg, Österrike.

Gågatan i centrala Salzburg utmärker sig genom sitt fantastiska utbud av skyltar som pryder de vackra fasaderna och höjer stadsupplevelsen. Här samsas de stora kedjornas väl inramade men förvånansvärt blygsamma loggor med de små butikernas skyltars charmiga särart. Foto: Emina Kovacic

Förutom de estetiskt tilltalande skyltarna uppskattar vi även informativa sådana. Skyltar som höjer vår kunskapsnivå och gör oss mera nyfikna på ett ämne när vi befinner oss på en ny plats, som exempelvis ön Brac, Kroatien.

Bol, Brac: ortens väl genomarbetade, informativa, konsekventa och grafiskt avskalade skyltprogram beskriver på ett enkelt men tilltalande sätt historien genom viktiga årtal, händelser, byggnader, miljöer och personer. Därmed hjälper de oss att förstå platsen utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv. Foto: Emina Kovacic

Tyvärr så ser vi alltför ofta även skyltar som istället ”står i vägen” för olika typer av upplevelser. Det som vi upplever som störande kan vara skyltarnas storlek, utformning, placering eller om de överhuvudtaget behövs i sitt sammanhang.

Och ögat, ja det vänjer sig med tiden vid den enorma mängd skriftlig information som vi varje dag blir serverade när vi rör oss i staden. Med tiden blir vi också allt sämre på att upptäcka dessa ”skyltanomalier” och ifrågasätta behovet av skyltning.

I det offentliga rummet kan missbruk av skyltar ofta kopplas till otydliga fysiska sammanhang, situationer när vi misslyckats med att utforma byggnader eller platser på ett sätt som tydliggör deras tänkta användningssätt. Otydliga entréförhållanden till följd av bortrationaliserad landskapsplanering är ett sådant, vanligt förekommande fenomen. Då är den överdimensionerade, förfulande, repetitiva skyltningen tänkt att fungera som en ”quick-fix” men fungerar sällan på det sättet eftersom strukturella fel sällan kan botas med påklistrad information.

Något annat jag ofta tänker på är det anmärkningsvärda faktum att antal skyltar i det offentliga rummet ökar konstant, trots att vi samtidigt påstås ha blivit smartare och mera digitala. Ständigt uppkopplade kan vi numera med hjälp av olika appar och andra tekniska lösningar hitta de mest oexponerade, svårtillgängliga och bortglömda platser i stora delar av världen.

Del av en gatusekvens i centrala Aalborg, Danmark. Foto: Emina Kovacic

Det är som om den uppsjö av digital information vi dagligen matas med har gjort oss mer begränsade. Istället har den ökat vårt behov av skriftliga instruktioner i det offentliga rummet. För skyltarna, ja… de är många: förbudsskyltar, reklamskyltar, trafikskyltar, gatuskyltar, företagsskyltar, fasadskyltar, ljusskyltar, digitala skyltar, kulturskyltar, tillgänglighetsskyltar, infoskyltar, turistskyltar – etcetera.

Jag tror inte på förbud och förbudsskyltar. Skyltkombinationer som denna gör att vi skapar förutfattade meningar om nya platser då vi tolkar att de förbjudna åtgärderna kännetecknar den aktuella platsen. På något sätt väcker dessa skyltar alltid motsatt effekt och uppfyller sällan sin tänkta funktion. Gissningsvis så kompletteras stolpen på bilden snart med cykelparkeringsförbudsskylt. Foto: Emina Kovacic

I klara stunder när vi lyckas se bortom skyltskogen kan vi undra: Vem eller vilka bestämmer över behovet? Vilka skyltar kan vi inte klara oss utan? Uppfyller skyltarna sin tänkta funktion?

Av den anledningen borde vi mynta begreppet skyltförorening och skapa förutsättningar för att ifrågasätta skyltbehovet och våga rensa med jämna mellanrum. Något man gjorde i holländska staden Drachten. Genom att reglera mindre (=ta bort alla trafikskyltar), integrera de olika trafikantgrupperna och tilldela dem större eget ansvar minskade Drachten kraftigt antal trafikolyckor och agerade sedan förebild för flera andra europeiska städer. Det visade sig att vi människor är mer observanta i trafiken när vi förlitar oss på varandra och inte på trafikskyltar.

Tänk om vi kunde testa denna idé på hemmaplan!

Emina Kovacic är arkitekt SAR/MSA och stadsarkitekt i Karlshamn

Kommentarer

  • Skyltgruppen
    december 15, 2016 — 12:56 e m

    Vi måste få applådera anslaget, att reflektera över skyltars roll i den moderna stadsbilden. Och vi håller med om att slentrianmässig design och stereotypa upprepningar förekommer alltför ofta. Dock läser vi också mellan raderna. Där står: Väl utformade, väl placerade skyltar fyller värdefulla funktioner. Getreidegasse i Salszburg förvisso ett utmärkt exempel, men det måste också gå att använda dagens material och uttryck till att skapa urbana miljöer där skyltar är en väl fungerande integrerad del. En stad utan skyltar (utopisk tanke), skulle det ens vara en fungerande stad idag? Kunde vi skapa en dialog mellan oss som vill utforma sådana lösningar och er som ska bedöma dem? Om hur vi skapar skyltlösningar som tillför något positivt till staden - oftare? SKYLTGRUPPEN

    • Emina Kovacic
      december 20, 2016 — 10:47 e m

      Vad glad jag blir att mitt inlägg nått en intressegrupp som har möjlighet att påverka! Självklart finns det intresse att samverka för bättre skyltlösningar i våra städer...Jag är säker på att många kommuner brottas med detta och skulle uppskatta någon form av stöd. Bästa hälsningar Emina

      • SKYLTGRUPPEN
        januari 3, 2017 — 9:47 f m

        Tack för ditt svar, låter utmärkt att du tror att den dialog vi eftersträvar är möjlig i många kommuner. Önskar dig lycka till med processerna i Karlshamn, och vi hoppas bra steg mot bättre skyltlösningar ska kunna tas i många kommuner under 2017!

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *