När alla är arkitekter - Sveriges ArkitekterSveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Karin Hammarskiöld—31 Maj 2017

”Arkitektstudenterna måste bli bättre på gestaltning” hörde jag en arkitektkollega deklarera på ett seminarium för en tid sen. Med alla arkitekter jag möter dagligen i mitt arbete är jag övertygad om att arkitekter, generellt sett, kan gestaltning. Men vi är mindre bra på att förklara vad vi tillför och varför det måste kosta.

Citat av Red ”Hellfighter” Adair, legendarisk brandman och innovatör, med ett företag som släckt de värsta oljebränderna världen över. Han verkar också varit duktig på att bygga storyn om sig själv som oumbärlig.

Mina vänner med sina olika yrkesvardagar beskriver i princip samtliga hur deras expertis ifrågasätts innan ett möte ens uppstått. Läkaren möts av patienter med en googlad diagnos och en lapp med medicinering, fotografen ser hur amatörer publiceras gratis för lyckan att synas, journalisten ersätts av bloggaren – och så fortsätter det. Undantaget i vårt fall är mikrobiolog.

Det är ett samtidsfenomen, professionella måste förklara vad de kan och gör i högre grad än förr, och det sker på gott och ont. Jag fascineras av dem som medvetet tar det till sig och gör det till en specialitet eller affär. År 2017 går det inte att fastna i indignationen över att ingen respekterar experten. Det är tiden vi lever i. Tekniskt har alla tillgång till all information, momentant. Kulturellt har alla rätt till en åsikt – i synnerhet om min egen kropp, min tomt, mitt liv, min affär.

Så vad tillför en kund eller användare som har en färdig bild av vad som ska ”göras ut”? Hur beskriver jag bäst det jag gör och vad det är värt? Vem ska jag övertyga? Vad behöver jag göra för att kunna tillföra något mer eller annat?

Det finns kunskap och det finns kompetens. Kompetens är det beteende som sätter kunskap i spel, en färdighet. Ni har kanske sett den förut, listan med färdigheter som fortsatt kommer behövas när datorer snart ersätter många arbetsuppgifter. (Läs den i The Future of Employment, Michael Osborne och Carl Frey, Oxford University.) Det kan vara en partisk tolkning, men jag brukar glädjas åt att det är en beskrivning av en stor del av arkitektens arbete: ”Fingerfärdighet, originalitet, konstnärlighet, social förmåga, förhandling, förmåga att övertala, och omtanke.”

Oavsett om vi upplever att vårt yrkeskunnande ifrågasätts av entusiastiska gör-det-självare, okunniga beställare eller rentav en dator, måste vi kunna möta förväntningarna. I min egen vardag med privilegiet att träffa arkitekter som vidareutbildar sig blir det tydligt. Arkitekter kan arkitektur. Vi måste bara bli (ännu) bättre på att förklara vad arkitektur är och vad vi som arkitekter ger till projekten.

Påvisa vad du och arkitekturen tillför. Intressera dig för drift och förvaltning av det du ritat, analysera och skaffa mätbara resultat av det du gjort. Kommunicera medvetet och anpassat till den du möter. Utgå inte ifrån att projektet talar för sig själv. Lär dig storytelling och retoriska grepp. Lär dig förhandla – ytterst få har pondus att övertyga med ”jag har rätt och du har fel”. Förhandla bättre för din affär, förhandla för värden du bidrar med. Dina motparter i projekten är garanterat själva drillade i detta.

Det finns ett lärande genom i det dagliga arbetet, men man behöver också ta ett språng och vidareutbilda sig. Gå en av Sveriges arkitekters kurser eller andras, med ta dig tid till utbildning. Om din chef inte inser nödvändigheten i det – förhandla.

Karin Hammarskiöld är arkitekt SAR/MSA och arbetar med kompetensutveckling på Sveriges Arkitekter

Kommentarer

  • Robert Lavelid
    juni 1, 2017 — 4:28 e m

    Bra skrivet Karin. Även om jag inte är lika säker på att alla är bra på gestaltning. Det behövs nog lite vidareutbildning där också. 😃

    • Karin Hammarskiöld
      juni 2, 2017 — 10:29 f m

      Tack Robert. Generellt sett - som kår - menar jag att arkitekter kan gestaltning. Vi har ju olika styrkor. Så om vi ska hårddra det är det inte där skon klämmer. Förutsättningarna för riktigt bra projekt är mer en arkitekts idéer, de behöver goda förutsättningar i process och projektgrupp tex. För att ta till vara det måste också vi arkitekter ha processkunskapen, förståelse om kundvård, dialogverktygen etc - något få har med sig från grundutbildningen.

  • Maria H Callender
    juni 8, 2017 — 4:53 e m

    Mycket bra! Förvaltning även av interiörer, interiöra vårdprogram och underhållsplaner. Man lär sig mycket som IA av att befinna sig på förvaltarsidan.

    • Karin Hammarskiöld
      juni 15, 2017 — 2:12 e m

      Tack Maria! Verkligen, det finns dessutom mycket att lära av varandra i kåren, kanske i synnerhet av de som tar andra roller än konsultens, som på beställarsidan. Vi ser det på våra kurser, att deltagarna har stort utbyte av varandra.

  • Rebecca Gulding
    juni 29, 2017 — 8:00 e m

    Fantastiskt bra skrivet, Karin! Jag skriver under på propån om vidareutbildning varje dag i veckan - särskilt när det kommer till affärsmannaskapet (kundens affär, projektplan och ekonomi) och juridiken (ABK 09). Här finns det fortfarande mycket att utveckla inom arkitektkåren. Med vänlig hälsning, Rebecca Gulding Bolagsjurist Tengbom

    • Karin Hammarskiöld
      juni 29, 2017 — 9:21 e m

      Tack Rebecca! Har man dessutom koll på sin affär, kan man se till att ha marginaler för att utbilda sin personal och göra utvecklingsprojekt. Och så vidare :-)

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *