Medlemmars mående centralt för Sveriges Arkitekter - Sveriges Arkitekter
Tatjana Joksimović. Foto: Peter Phillips.

Tatjana Joksimović, förbundsordförande i Sveriges Arkitekter, skriver om förbundets arbete mot psykisk ohälsa. Foto: Peter Phillips.

En rapport från Försäkringskassan visar att psykisk ohälsa ökar bland arkitekter. Sveriges Arkitekters ordförande Tatjana Joksimović kommenterar rapporten. Den stereotypa bilden av den bohemiska arkitekten som arbetar dygnet runt är arkiverad, skriver hon.

Rapporten från Försäkringskassan den 8 september visar att akademikeryrken som arkitekter, tillsammans med veterinärer, apotekare och läkare nu drabbas hårdare av psykisk ohälsa än tidigare. Arkitekter har också en högre sjukfrånvaro hos kvinnor än förväntat.

På ett individuellt plan behöver vi arkitekter prata mer med varandra hur vi egentligen mår i vår vardag, förstå vad det kan bero på, vad vi behöver för att klara uppdraget, balansen i dessa prövande tider, om förväntningar, normer och ambitioner. Vi kan också faktiskt bli mycket bättre på att ställa dessa frågor till oss själva och varandra och ge återkoppling till varandra, även om saker som funkar bra.

Att den psykosociala hälsan och arbetsmiljön ska förbättras generellt är en prioriterad fråga för Sveriges Arkitekter. Vi känner till problemen med psykosocial ohälsa, något som för många inleds redan under studietiden. Även om arbetsmiljöansvaret ligger hos arbetsgivaren har vi en uppgift att öka kunskapen och driva på för en förbättrad arbetsmiljö – en uppgift vi tar på största allvar och lägger mycket arbete på.

Våra medlemmars arbetsmiljö är en av förbundets absolut viktigaste uppdrag och vi vilar inte från det.

Under 2019 släppte vi rapporten ”Så mår arkitekterna på jobbet”, för att undersöka och visa vilka faktorer som är viktigast för att skapa en bra arbetsmiljö. Syftet var att ge stöd till arbetsplatser som vill utveckla och förbättra den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Resultaten visar tydligt att på arbetsplatser där medarbetare har tillgång till handledning och får återkoppling på hur arbetet utförs har medarbetare mycket högre ”nöjdhet” än på arbetsplatser där ledarskapet är mer bristfälligt. Detta är inte unikt för arkitektbranschen utan vanligt i sammanhang där chefer inte har tillräcklig tid och/eller kompetens för ledarskap och kontakt med sina medarbetare. Till exempel har inte ens 30 procent av anställda arkitekter regelbundna samtal med sin chef om arbetsbelastning och stress.

Ledarskapet är alltså centralt, det visar vår rapport och är dessutom klarlagt i mängder av studier. Sveriges Arkitekter vill stärka arkitekter som är ledare och har genomfört flera seminarier riktade bland annat till chefer för att belysa frågan. Vi erbjuder också kurser i ”Arkitektens ledarskap” som en del i vårt professionsprogram, där mycket fokus läggs på sambandet mellan chefskap, arbetsmiljö och framgångsrika organisationer.

I förhandlingarna med Innovationsföretagen om ett nytt kollektivavtal för privat sektor har vi också drivit på för att uppnå förbättrad arbetsmiljö, där partsgemensamma arbetsgrupper mellan fack och arbetsgivare är en början. Förhandlingarna pausades under våren på grund av coronapandemin men är nu återupptagna. Under pandemin gjorde också Sveriges Arkitekter flera undersökningar hos både anställda och arbetsgivare för att belysa stress, arbete hemifrån och arbetsmiljö under tiden de flesta verksamheter fungerade på distans.

Vi som arkitekter måste ta itu med frågan om hälsosamt arbetssätt på största allvar och bidra konkret och konstruktivt på våra arbetsplatser och skolor. Den stereotypa bilden av den bohemiska arkitekten som arbetar dygnet runt är arkiverad.

Här har skolorna ett ansvar. Stress som riskerar att leda till psykiska ohälsan börjar ofta under utbildningen. I förbundets rapport ”Räcker jag till?” från hösten 2019 framgår att hälften av arkitektstudenterna upplever stress så att det påverkar koncentrationsförmåga, avslappning och ork varje vecka. Rapporten visar också att i skolor där arkitektstudenterna upplever kursplaner och inlämningskrav som tydliga och med hög andel lärarledd undervisning är stresstalen lägre än på andra skolor.

Våra medlemmars arbetsmiljö är en av förbundets absolut viktigaste uppdrag och vi vilar inte från det. Just nu pågår arbetet med att ta fram ett verksamhetsprogram för 2021–2022, där arbetsmiljö är ett av de prioriterade områdena för denna period.

Tatjana Joksimović
Förbundsordförande i Sveriges Arkitekter, arkitekt SAR/MSA