Lokal journalistik vaktar staden - Sveriges Arkitekter

Emina Kovacic—6 dec 2019

Journalister från Blekinge Läns tidning och Sydöstran intervjuar elever på Norrevångsskolan i samband med vårt samarbete kring 3D-printprojektet. Foto: Emina Kovacic

Journalister från Blekinge Läns tidning och Sydöstran intervjuar elever på Norrevångsskolan i samband med vårt samarbete kring 3D-printprojektet. Foto: Emina Kovacic

Som så många andra läste jag Håkan Juholts utmärkta krönika med anledning av att ännu en lokaltidning släckts ned. En sådan krönika borde aldrig ha behövt skrivas.

Som stadsarkitekt i ett litet län och en liten kommun är du en hyfsat offentlig person. När du arbetar med samhällsutveckling är du, vare sig du vill eller ej, ansikte utåt för kommunens viktiga förändringsprocesser som påverkar kommuninvånarnas, besökarnas och företagens vardag. Och även om det är tydligt att du tillsammans med dina kollegor och medarbetare enbart arbetar med att verkställa redan fattade politiska beslut är du i allmänhetens ögon ofta den som förväntas stå till svars för dessa beslut.

Mina motsvarigheter i andra kommuner känner säkert igen sig i den beskrivningen. Att stå i offentlighetens ljus är något du kan gilla i mer eller mindre hög grad men det är aldrig något du kan välja bort som kommunanställd! Detta av den enkla anledningen att du har hela kommunens befolkning som din arbetsgivare.

Att representera det offentliga i olika sammanhang, att vara en länk mellan allmänheten och beslutsfattare och bidra till öppenhet och transparens dem mellan ser jag därför som en oerhört viktig och priviligerad del av stadsarkitektens uppdrag. Ett uppdrag som skulle försvåras betydligt – om inte helt omöjliggöras – vid avsaknad av extern, oberoende och fackmannamässig granskning. Ett alternativ där viktiga beslut istället fattas i slutna rum utan någon insyn från länets journalister och därmed även allmänheten känns inte som ett valbart alternativ. Inte om processer vi ansvarar för även fortsättningsvis ska kunna betecknas som demokratiska.

Därför måste vi som arbetar i det offentliga fortsätta med att vara tillgängliga och tillmötesgående, värna om och stödja den oberoende och professionella journalistik som länets dagstidningar, lokalradion och vår lokala tv-redaktion dagligen representerar! Vara noga med hur viktigt det är att uppskatta dem lika mycket när de rapporterar om motstående synpunkter, överklaganden och JO-anmälningar som när vi klipper band, får priser och firar framgångar. Se dem som den nödvändiga livsnerv, det objektivitets- och sanningsfrämjande filter och den oersättliga förutsättning för transparens i olika demokratiska processer som de så väl bevakar, ständigt minskade resurser till trots. Processer där varje särintresse med deras hjälp tillåts möta sin kritiska massa!

Vi måste vara medvetna om att så länge vi bidrar till att stabilisera dessa plattformar, där olika åsikter och världsbilder fortfarande tillåts komma till tals och mötas, bidrar vi inte enbart till att göra vår egen röst hörd utan även till att vår världsbild förändras och utvecklas i takt med sin samtid.

Så var noga med att underlätta journalisternas arbete genom att vara tillgänglig, svara på frågor även – läs ”allra helst” – då de känns obekväma. För i samma stund som du slutar efterfråga kritiskt granskad information och själv börjar undvika obekväma samtal har du inte enbart gjort samhället mindre demokratiskt. Du har även själv bidragit till att släcka en lampa!

Emina Kovacic är arkitekt SAR/MSA och stadsarkitekt i Karlshamn

Kommentarer

  • Jonas Lindström
    december 9, 2019 — 8:59 f m

    Emina, Bra. Det du skriver om öppenhet är viktigt. Jag förstår att det är en utmanade och inte alltid avundsvärd uppgift att manövrera bland olika parters åsikter, formella beslut och även egna ståndpunkter. Det är oroande att den lokala bevakningen på många ställen minskar som t. ex. nu med nedläggningen av tidningen Östra Småland. /Jonas

    • Emina Kovacic
      december 9, 2019 — 3:54 e m

      Hej Jonas, tack för din kommentar! Som du skriver är det oroväckande när den lokala bevakningen krymper. Det sker på många håll i landet. Förra veckan kunde man tex läsa att även dagstidningen Norran skulle drabbas av stora nedskärningar. När vardag utanför storstadsregioner dagligen skildras ur ett fackmannamässigt perspektiv minimeras risken att vi reduceras till marginaliserade platser eller i värsta fall mediala blank spots. Den lokala journalistiken är ju inte enbart viktigt utifrån demokratiaspekten utan även för att den bidrar till att upplevd klyfta mellan storstadsregioner och övriga delar av landet inte fördjupas...

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *