Lägg fem timmar i veckan på att lära dig nya saker

Vet du vad FinTech, PropTech och ConTech är? Som så många andra har jag tänkt på digitalisering som de verktyg vi använder på jobbet. Och tills för en vecka sedan visste jag inget alls om PropTech och ConTech. Då hade vi chefsträff. I pausen sprang jag på en gammal kompis som är vd för ett byggföretag som bygger i trä. På träffen hade alla just lyssnat på Johan Eriksson som är Head of Specialists på Google. Jag berättade att jag och två kollegor snart reser till Austin, Texas, för att närvara på världens största konferens om framtidsforskning, South by South West (SXSW). Jag vill förstå hur digitaliseringen och AI påverkar hur vi lever och verkar. Han i sin tur pekade på skylten längst ned i korridoren och sa: du borde vara där, inte här. På skylten stod det PropTech. Han tipsade om en kompis jag borde träffa. Sedan var pausen över.

På kvällen började jag googla. Killen som min vän tipsade om har grundat Datscha – leverantör av tjänster för information och analys av kommersiella fastigheter. En tjänst som jag i jobbet ofta använt. Han var tidigt på bollen. Redan vid millennieskiftet. Är numer rådgivare åt en rad fastighetsbolag. Jag sökte vidare på nätet och hamnade på fastighetsägarnas webbsida. Där framgår snabbt att PropTech handlar om fastigheter och förvaltning: ”Proptech är en förkortning för Property Technologies och innebär en digital utveckling av flera delar av fastighetsägarens affär. Uthyrning, fastighetsförvaltning, visualisering, drift och underhåll samt dokumenthantering är några av de områden som nu håller på att digitaliseras. Precis som för andra branscher som redan har genomgått digitalisering, handlar det för fastighetsföretag om hur man anpassar sig till förändringar i sin omvärld och drar nytta av teknikutveckling i en digital tidsålder. Det kräver affärsmodeller som tillvaratar nya möjligheter och använder digitala egenskaper. Det kräver också värdeskapande koordination och hantering av data via teknik och plattformar. I detta nya affärslandskap är Proptech-bolag en del av det ekosystem som behövs för att lösa många olika funktioner.”

Men vad är då Construction Technologies – ConTech? Det finns flera definitioner av begreppet. I verkligheten finns flera överlappande spår med PropTech. Många försöker avgränsa det till att handla om själva konstruktionsprocessen, men det är egentligen omöjligt att avgränsa den mot annan teknologisk innovation kopplad till vår byggda miljö och förvaltning. Man skulle kunna säga att ConTech är den teknologi som vi använder i hur vi planerar, designar och bygger vårt bestånd liksom tillverkningen och installeringen av dess komponenter.

ConTech är alltså en nyare, mindre utvecklad del av PropTech – med stor tillväxtpotential. För att exemplifiera har vi BIM, i sig ett processverktyg i 3D som faciliterar och optimerar lösningar inom arkitektur, konstruktion och installation. Men eftersom BIM i sig är en process så är det inte PropTech, men det är däremot informationen som man kan få av en 3D-modell i BIM. Den är nämligen intressant för den som förvaltar, driftar och handlar med fastigheter eftersom BIM tillhandahåller information som effektivt kan användas av AI och AR. Vår process inom ConTech skapar alltså ett framtida värde på fastighetsmarknaden för PropTech.

En av de främsta anledningarna till att PropTech skapar ett så stort intresse just nu är att fastighetsbranschen, som består av stora och stabila tillgångar, är en av de sista stora branscher att genomgå digitalisering. Transaktioner på fastighetsmarknaden som globalt omsätter enorma tillgångar har varit tröga och tidskrävande men i takt med avregleringar kring bank och finans och utvecklingen av FinTech – Financial Technologies – har förutsättningarna för PropTech ändrats i rask takt. Det göra att många leverantörer och aktörer på fastighetsmarknaden ser nya affärsmöjligheter.

Associerat till vår yrkeskår kan ConTechs ”the internet of things” (IoT) exempelvis vara kopplat till boende och bostäder. Det kan handla om säkerhetslösningar och automatisering av bostaden eller energihushållning, det vill säga smarta byggnader och smart förvaltning. Det kan även handla om visualiseringsverktyg, projektledningsverktyg för byggteam och plattformar för att hantera planritningar. Idag kan datorer, surfplattor och mobiltelefoner användas för att styra olika elektroniska funktioner. IoT möjliggör mätning av olika föremål men även fjärrdetektering och/eller fjärrstyrning inom befintlig infrastruktur, vilket skapar möjligheter att reglera eller slå på/av system på distans. Exempelvis kan man fjärrstyra värmesystemet via en app. När Google 2014 förvärvade Nest (som tillverkar termostater, sensorer, belysning och andra intelligenta energibesparande tillämpningar för hemmet) i syfte att skapa en egen IoT-avdelning, sågs det som avgörande för teknikutvecklingen för smarta byggnader eftersom Nest är en sådan stor aktör.

En smart byggnad är en fastighet som optimerar systemets design och automatisering för effektiv drift. Smarta byggnader är gröna byggnader och därför hållbara. Effektivitet har blivit synonymt med hållbarhet och därför används termerna nästan utan åtskillnad. Smarta byggnader är både rena och miljövänliga, samtidigt som de stöder det långsiktiga utnyttjandet av tillgången till förmån för sina hyresgäster eller sitt syfte. Värdefullt att beakta när aspekter som ”cost of capital” – det vill säga att kostnaden för att driva en verksamhet, sammanflätad med hållbart beteende och samhällsutveckling, kopplas till FinTech eller PropTech. Det blir kostsamt för företag som inte uppfyller hållbarhetsmål och därmed kan man förutse att värdet av smarta fastigheter kommer öka med målet mot ett fossilfritt EU 2050. Värde som vår bransch tillför. Att använda digitalisering för att möjliggöra klimatledarskapet är en nyckelfråga.

Delningsekonomin och teknikbaserade plattformar är också en viktig del av fastighetsägarens affär. De kan handla om att tillhandahålla information för potentiella användare och säljare av lokaler och andra utrymmen och/eller mer direkt underlätta eller verkställa hyres- eller avgiftsbaserade transaktioner. Tekniken underlättar användningen av fastighetstillgångar som kontor, butiker, lager, bostäder samt data och access till fastigheten.

Flerparten företag inom delningsekonomin etablerade sig under eller efter krisen 2008. I stället för att enbart fokusera på traditionellt ägande betalar allt fler konsumenter för tillfällig tillgång eller tillfälligt ägande. Denna kostnadsbesparande mekanism har i sin tur förvandlats till en modern livsstil för millenniegenerationen. Den har exempelvis tvingats acceptera att det är hyra av bostäder och inte ägande som gäller eftersom bostäder i förtätade områden är för dyra. Fenomen som smarta byggnader som Co-live och Airbnb är yttringar av denna utveckling, med överlappande yttringar inom ConTech/PropTech/Fintech.

När jag googlar vidare hittar jag en rapport från Oxford om allt det här. Jag förstår att allt hänger ihop: MediaTech, FinTech och min egen bransch ConTech. Jag förstår också att jag är på en arbetsplats som sitter på extremt mycket värdefull information – som vi är dåliga på att sortera, paketera och sälja. Kunskap som kan förbättra miljön genom delningsekonomi och smarta system. Kunskap som många av mina branschkollegor har. Som vi inte tar betalt för och inte riktigt förstår värdet av. Trots att fastighetsmarknaden omsätter tusentals miljarder.

På chefsträffen avslutade Johan Eriksson från Google med att säga: ”I en snabbföränderlig värld är den enda långsiktigt hållbara strategin att lära sig saker snabbare än omvärlden förändras och omsätta lärdomarna i innovation som är relevant för människan.” Han tycker att man ska lägga fem timmar i veckan på att lära sig nya saker: läsa, skriva, analysera data och äta lunch med någon i branschen som man inte känner. Nu kan jag en massa mer om PropTech och ConTech. Och jag ska äta frukost med Datschas grundare som jag inte känner. Det är brukarperspektivet och det mänskliga som är mitt intresse. Hur vi använder saker i vår vardag och hur de kan underlätta våra liv och gör våra samhällen hållbara. Det blir mitt fokus på SXSW i Austin i mars. Stay tuned, jag lovar att berätta mer.

Louise Lindqvist Sassene är arkitekt SAR/MSA, studiochef och affärsutvecklingsledare för lärmiljö på Sweco

P.S. Ord- och faktalista:
– Property Innovation Labs (Pi Labs) är Europas första riskkapitalplattform som endast investerar i PropTechbolag i ett tidigt utvecklingsskede.
– Fastighets-FinTech är en underkategori till FinTech och ett nyckelsegment inom PropTech.
– Teknik för smarta byggnader (Smart Buildings Tech) är ett område som är relaterat till ConTech, men eftersom det påverkar styrningen och förvaltningen av befintliga tillgångar blir det ett andra nyckelsegment inom PropTech.
– 2016 följde CB Insights 31 uppstartsföretag inom ConTech. Den framväxande ConTechsektorn är färskare än PropTech och utvecklas allt mer till ett eget investeringsområde för riskkapitalbolag som Brick and Mortar Ventures (San Francisco).
– ConTech som en sektor fokuserad på ”den bebyggda världen” (the built world), som involverar arkitekter, ingenjörer, byggbolag och serviceleverantörer och som delvis överlappar och utgör en förutsättning för PropTech.
– Den första enhörningen (unicorn = techbolag som omsatt en miljard dollar) inom detta område, är ProCore.
– Framtiden kan vara datadrivna effektivitetsvinster i byggprocessen, som att registrera och jämföra produktivitet, underlätta informationsutbyte mellan huvud- och underentreprenörer, förmedla planer och ersätta pappersbaserad rapportering i en bransch där it-kostnaderna kan uppgå till en procent av de totala kostnaderna.

P.S.2. Rekommenderad läsning:
https://www.fastighetsagarna.se/globalassets/rapporter/stockholms-rapporter/proptech-3_fastighetsagarna_overssattning.pdf
https://exponentialroadmap.org/