Kulturarv på en refug mitt i staden

Publicerad:
Exteriör av Gustav Vasa kyrka. Foto: Karin Gärdenäs

– Kyrkan har 30.000 spontanbesök per år och minst lika många planerade besök, säger Åke Nordström, präst i Gustaf Vasas församling, och fortsätter:

– Kyrkan står på en refug mitt i staden, omgiven av trafikerade gator. Ovanför går inflygningen till Arlanda, under marken pendeltåg och tunnelbanelinjer. Många människor passerar kyrkan dagligen och många av dem kommer också in för en stunds kontemplation.

Gustaf Vasa kyrka är verkligen kyrkan mitt i byn, eller snarare mitt i staden där den tornar upp sig på västra sidan av Odenplan i Stockholm. Kyrkan har under 2016–2017 genomgått en omfattande renovering. Den har bland annat tillgänglighetsanpassats för personer med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga. Ett kvitto på ett bra utfört arbete är att arbetet tilldelades S:t Julianpriset 2018. Motiveringen var att man inte gett avkall på att alla människor ska kunna delta i kyrkans verksamhet oavsett funktionsförmåga, trots den stora utmaningen det har inneburit att tillgänglighetsanpassa en kulturellt värdefull byggnad som denna.

Den uppfräschade interiören glänser. Foto: Monika Albertsson

Ett lyftbord, snyggt infällt i golvet är installerat till koret. Ytterligare två hissar har tillkommit för att kyrkan ska bli mer tillgänglig för besökare och för de som arbetar i kyrkan. I projektet har man diskret fällt in taktila ledstråk i golvet fram till koret och anpassat diskar så de fungerar för både stående och sittande personer. Andra nyheter är tillgängliga toaletter och utrustning för bättre hörbarhet i kyrkorummet för personer med nedsatt hörsel.

Prästen Åke Nordström testar lyftbordet tillsammans med Anne Lagerheim och Karin Gärdenäs, tillgänglighetssakkunniga i projektet. Foto: Elisabeth Lundgren
Ledstråket fram till altaret blev efter en del kompromisser en sträv grå plattrad. Foto: Monika Albertsson
Kyrkan har fått nya tillgängliga toaletter. Foto: Monika Albertsson
Också vaktmästardisken är tillgänglig. Foto: Monika Albertsson

Förutom tillgänglighetsanpassning har man i projektet även bytt ut de åldrade tekniska systemen – risken från skador från läckage eller elektriska fel var överhängande. Kyrkorummet är också rengjort efter att det tidigare uppvärmningssystemet hade sotat ned väggarna. Projektet innehåller också omfattande konserveringsarbeten, samt renovering av tak och fönster. Det färgade glaset i fönsterna var inte ursprungligt och har tagits bort för att ge mer ljus in i kyrkan. Personalen har fått nya och bättre lokaler.

Vi i TILRF (Tillgänglighetssakkunnigas riksförening) är på studiebesök. Förutom prästen är Mona Lantzourakis, ansvariga arkitekten på AIX, vår ciceron. Jag har själv tidigare arbetat några kvarter från kyrkan under flera år, men bara varit inne här någon enstaka gång. Minnesbilderna är vaga, en ganska grå och tråkig interiör, men nu är den istället ljus och vacker. Kyrkans altaruppsats, ursprungligen från 1728, glänser i all sin förgyllda glans. Den gjordes ursprungligen för Uppsala domkyrka, men blev aldrig uppsatt, utan magasinerades. 1906 då Gustaf Vasa kyrka invigdes kom den dock till användning.

Ansvarig arkitekt SAR/MSA Mona Lantzourakis berättar om kyrkans altaruppsats. Foto: Monika Albertsson

Om jag fortfarande jobbade i närheten skulle jag gärna gå in i kyrkan lite då och då, bort från vardagsstressen, för en stund i stillhet och tankar. Kontrasten mellan fridfullheten i byggnaden och den stökiga miljön utanför är påtaglig. Gustaf Vasa kyrka är verkligen kyrkan mitt i byn – eller på en refug mitt i staden som prästen uttryckte det.

Monika Albertsson är uppdragsansvarig arkitekt SAR/MSA på Sweco och certifierad sakkunnig kontrollant av tillgänglighet

P.S. Läs mer om projektet: Vinnare av S:t Julian-priset och hos arkitekten AIX

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
Nyproduktion – en historisk parentes
Bloggar
Publicerad:

Nyproduktion – en historisk parentes

Mezquita, katedralen i Córdoba, är ett fascinerande tidsdokument över återbrukets historia och exempel på att vår period med nyproduktion är en historisk parentes, skriver Monika Albertsson.
Författare:
Monika Albertsson
Nya byggregler öppnar för sämre lösningar
Bloggar
Publicerad:

Nya byggregler öppnar för sämre lösningar

Kritiken är orkanstark mot Boverkets förslag Möjligheternas byggregler. Monika Albertsson tillhör kritikerna och skriver om varför kraven på tillgänglighet i realiteten sänks med förslaget.
Författare:
Monika Albertsson
Nya BBR är en ohälsosam cocktail
Bloggar
Publicerad:

Nya BBR är en ohälsosam cocktail

Boverkets senaste förslag för att förändra byggreglerna, BBR, är Certifierade byggprojekteringsföretag. Det tar bort alla styrande regler och hänvisningar till standarder. I praktiken betyder det att hela ansvaret läggs på byggherrarna. Kombinationen blir en ohälsosam cocktail, skriver Monika Albertsson.
Författare:
Monika Albertsson