Emina Kovacic—12 Jan 2017

Ågatan i centrala Karlshamn med en vattennivå långt över det normala. Gång- och cykelstråket, parkbänkar och den allmänna belysningen dränkt i vatten från Mieån. Foto: Thomas Norman

Ågatan i centrala Karlshamn med en vattennivå långt över det normala. Gång- och cykelstråket, parkbänkar och den allmänna belysningen dränkt i vatten från Mieån. Foto: Thomas Norman

 

Det är märkligt hur oväntade händelser kan sammanfalla och få en att oförberett vandra i högt osannolika och före dess inte påtänkta områden…

Veckans läsning om ett ogenomtänkt förslag till minskat anslag till SMHI och de skrämmande scenerna med anledning av den stigande havsnivån i min kommun sammanföll nästan komiskt nära i tid.

Varför är det så svårt att ta seriösa, välutbildade, pålästa och kompetenta människor på allvar när det gäller långsiktiga problem? (I synnerhet de som är kopplade till klimat.) Liknande problematik möter mina kollegor och jag ibland när vi diskuterar långsiktiga förändringar som en översiktsplan eller fördjupad översiktsplan kan föra med sig.

Det är som om det vilar något slags moln av kollektivt obehag och rädsla kopplat till en framtid som vi vet att vi inte kommer att bli en del av. Då har vissa av oss svårt att lyssna eller ta till sig allvaret i faktaunderlag framtagna av en välansedd myndighet. Istället väljer man att förneka, blunda för eller förminska de negativa konsekvenserna – mest för att man tror att det inte kommer att inträffa under ens egen livstid. Och då är det inte vårt ansvar.

Men sedan händer det saker som så tydligt talar för det motsatta. I min kommun i samband med veckans oväder försvann bryggor under vatten, översvämmades källare, drabbades vägar- och cykelvägar, förstördes materiella tillgångar. Och vet man inte som medborgare, skattebetalare och väljare att det är man själv som drabbas ekonomiskt i slutändan kan man fortsätta att tänka i gamla banor.

Plan- och bygglagen säger tydligt att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan användning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Det innebär bland annat att den bebyggelse och infrastruktur vi planerar måste lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet, jord, berg- och vattenförhållandena, möjligheterna att ordna trafik, vattenförsörjning, avlopp, avfallshantering, elektronisk kommunikation samt samhällsservice i övrigt, möjligheterna att förebygga vatten- och luftföroreningar samt bullerstörningar och risken för olyckor, översvämning och erosion.

Det är en lång kravlista som för med sig en hel del ansvar och där risk för översvämning är en högt relevant punkt. Att i tidigt skede ta hänsyn till ansvariga myndigheters underlag innebär att vi har gjort allt för att i god tid gardera oss mot ett dystert framtidsscenario där framtida medborgare får stå för dagens planeringsmisstag. Det är ingen samhällsplaneringsstrategi som jag vill skriva under på!

Därför ska man vara glad att det finns myndigheter som SMHI som med sin kunskap och insyn hjälper oss att möta framtidens utmaningar. Veckans skrämmande syn i flera svenska kustkommuner bekräftade återigen det SMHI:s experter länge pratat om: stigande havsnivåer, översvämningar och andra faror kopplade till klimatförändringar inträffar här och nu på många platser i Sverige och orsakar stora ekonomiska utgifter.

Inser vi inte det kan vi inte klaga på försäkringsbolagens ständigt ökade premier. Så länge vi planerar utan att tänka på de långsiktiga konsekvenserna kan vi inte förvänta oss minskat antal skadeståndsanspråk för översvämmade källare, kollapsade VA-ledningar, förstörd egendom eller bristande dagvattenhantering.

För Karlshamns del är jag glad att vi upphävde vår gamla grundläggningspolicy för att istället anpassa oss till länsstyrelsens och SMHI:s senaste rekommendationer så att vi i nya detaljplaner tar ännu större hänsyn till klimatförändringarna. Visserligen orsakar det diskussioner med en del intressenter i samband med bygglov- och detaljplaneläggningen. Förklarar vi det utifrån de ekonomiska aspekterna som till slut drabbar hela samhället så har de flesta människor benägenhet att förstå, acceptera och till och med visa tacksamhet.

Emina Kovacic är arkitekt SAR/MSA och stadsarkitekt i Karlshamn

Kommentarer

  • Bo Sjöberg
    januari 12, 2017 — 4:19 e m

    I Karlskrona bygger man nu det nya lyxbostadsområdet Pottholmen. Det ligger på samma nivå, vid samma fjärd, ett par hundra meter från det område som i förra veckan var översvämmat och avspärrat. Varför?

    • Emina Kovacic
      januari 12, 2017 — 5:13 e m

      Hej Bo och tack för din kommentar! I många äldre detaljplaner (som är juridiskt bindande handlingar tills nya ersätter dem) finns många gånger befintliga oanvända byggrätter som man kan nyttja. Klimatfrågan skjuts i så fall fram till bygglovsskedet. Då tillämpar de flesta kommuner olika grundläggningspolicies dvs ställer krav på lägsta grundläggningshöjd eller "färdigt golv höjd" alternativt olika tekniska lösningar i samband med bygglovet i syfte att säkra byggnaden från eventuella översvämningar. Är det en nyare detaljplan brukar länsstyrelsen ställa olika krav i samband med dess framtagande. Det kan tex vara så att bottenvåningen kan tvingas vara garage eller någon annan funktion som tål tillfälliga vattenansamlingar. För att undvika att spekulera i något jag inte har inblick i råder jag dig därför att ta kontakt med ansvariga inom samhällsbyggnadsförvaltningen i din kommun alternativt länsstyrelsen i Blekinge län. Bästa hälsningar Emina

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *