”Kan selv” – förödande för arkitekter

Publicerad:

Sverige är ett relativt sent urbaniserat land. Vi är inte så vana att leva i storstäder utan flyr vid första bästa tillfälle ut på landet för att snickra på vår sommarstuga. Bildning och kultur har en svag ställning. Vi är ett land fyllt av ”kan selv”-byggare, påhejade av populära gör-det-själv-program i TV.

I inget annat land lägger sig beställarna därför i arkitekters jobb så mycket som i Sverige. Många beställare ”kan selv” och vill bestämma i detalj vad vi ritar. Det svenska folkets tradition av akademikerförakt har lett fram till denna mentalitet. Lägg sedan till att den sponsras av det heliga ROT-avdraget och att expertsamhällets fall har förvärrat tillståndet ytterligare. Alla ”vet” hur ett kök ska utformas, alla ”vet” vad som är en vacker fasad, alla ”vet” vilka färger vi ska ha ….

Den svenska inställningen bygger på att allt helst ska vara utfört tidigare, medan den franske eller danske beställaren snarare förväntar sig att arkitekten kommer med något som är unikt och ännu inte genomfört.

Och vi arkitekter säger oftast ingenting utan rättar in oss i ledet. Vi accepterar gladeligen alla ”plattformar” och regler som övriga branschen ställer upp. Vi är ju så glada att få in ett jobb – trots att högkonjunkturen gör att vi går på knäna.

Visa i stället lite egen åsikt och förklara varför du ritar som du ritar. Den svenska arkitektkåren är för flat, trots att vi befinner oss i en av våra bästa högkonjunkturer. Jag vet att det inte är lätt – det har hänt att jag böjt mig själv. En del av ansvaret faller alltså tillbaka på oss själva. Också ifråga om den byggtekniska kunskapsnivån och projekteringskompetensen, som sakta har försämrats. Det sistnämnda märker våra beställare och det bekräftas av Sveriges Arkitekters undersökningar.

Men ändå bör vi nog fundera på hur kuvade vi ska vara och börja kaxa upp oss lite. Många av oss kan faktiskt en hel del.

Låt oss stå upp och vara stolta. Arkitektur är viktigt och kräver kunskap om samhällets funktion, estetik och teknik. Detta måste vi kommunicera till våra beställare.

Brukarna av husen har råd med att vi tar en mer aktiv roll. Och entreprenörerna och andra byggherrar har sannerligen råd med det också, även om de klagar över att det inte går runt när de träffar exploateringskontoret och andra myndigheter. (Sanningen är ju att man inte direkt tjänar dåligt när man bygger bostadsrätter i Sverige idag.) Dessutom är arkitektarvodet en liten del av den totala produktionskostnaden. Självklart finns det undantag bland våra byggherrar, de som förstått värdet av god arkitektur. Men de är tyvärr få.

Robert Lavelid arkitekt SAR/MSA

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
Ut i verkligheten arkitekter
Bloggar
Publicerad:

Ut i verkligheten arkitekter

Teoriernas tid är förbi. För att bygga en beständig och samtidigt förändringsbar stad behöver vi ge oss ut i verkligheten – mät, skissa (på block) och reflektera över vad du ser, skriver Robert Lavelid.
Författare:
Robert Lavelid
Den goda staden når du på 15 minuter
Bloggar
Publicerad:

Den goda staden når du på 15 minuter

När du har 15 minuter till fots eller på cykel till dina viktigaste platser har du en bra stad. Robert Lavelid skriver om 15 minuters-staden och Paris som god förebild i stadsbyggandet.
Författare:
Robert Lavelid
Slutna kvarter ger god stadsmiljö
Bloggar
Publicerad:

Slutna kvarter ger god stadsmiljö

Kvartersformer har grundläggande betydelse för människors trygghet och tillhörighet, de ska inte reduceras till planestetik i flygperspektiv. Robert Lavelid drar en lans för slutna gårdar.
Författare:
Robert Lavelid