”Kan selv” – förödande för arkitekter - Sveriges Arkitekter

Robert Lavelid—18 jan 2017

Sverige är ett relativt sent urbaniserat land. Vi är inte så vana att leva i storstäder utan flyr vid första bästa tillfälle ut på landet för att snickra på vår sommarstuga. Bildning och kultur har en svag ställning. Vi är ett land fyllt av ”kan selv”-byggare, påhejade av populära gör-det-själv-program i TV.

I inget annat land lägger sig beställarna därför i arkitekters jobb så mycket som i Sverige. Många beställare ”kan selv” och vill bestämma i detalj vad vi ritar. Det svenska folkets tradition av akademikerförakt har lett fram till denna mentalitet. Lägg sedan till att den sponsras av det heliga ROT-avdraget och att expertsamhällets fall har förvärrat tillståndet ytterligare. Alla ”vet” hur ett kök ska utformas, alla ”vet” vad som är en vacker fasad, alla ”vet” vilka färger vi ska ha ….

Den svenska inställningen bygger på att allt helst ska vara utfört tidigare, medan den franske eller danske beställaren snarare förväntar sig att arkitekten kommer med något som är unikt och ännu inte genomfört.

Och vi arkitekter säger oftast ingenting utan rättar in oss i ledet. Vi accepterar gladeligen alla ”plattformar” och regler som övriga branschen ställer upp. Vi är ju så glada att få in ett jobb – trots att högkonjunkturen gör att vi går på knäna.

Visa i stället lite egen åsikt och förklara varför du ritar som du ritar. Den svenska arkitektkåren är för flat, trots att vi befinner oss i en av våra bästa högkonjunkturer. Jag vet att det inte är lätt – det har hänt att jag böjt mig själv. En del av ansvaret faller alltså tillbaka på oss själva. Också ifråga om den byggtekniska kunskapsnivån och projekteringskompetensen, som sakta har försämrats. Det sistnämnda märker våra beställare och det bekräftas av Sveriges Arkitekters undersökningar.

Men ändå bör vi nog fundera på hur kuvade vi ska vara och börja kaxa upp oss lite. Många av oss kan faktiskt en hel del.

Låt oss stå upp och vara stolta. Arkitektur är viktigt och kräver kunskap om samhällets funktion, estetik och teknik. Detta måste vi kommunicera till våra beställare.

Brukarna av husen har råd med att vi tar en mer aktiv roll. Och entreprenörerna och andra byggherrar har sannerligen råd med det också, även om de klagar över att det inte går runt när de träffar exploateringskontoret och andra myndigheter. (Sanningen är ju att man inte direkt tjänar dåligt när man bygger bostadsrätter i Sverige idag.) Dessutom är arkitektarvodet en liten del av den totala produktionskostnaden. Självklart finns det undantag bland våra byggherrar, de som förstått värdet av god arkitektur. Men de är tyvärr få.

Robert Lavelid arkitekt SAR/MSA

Kommentarer

  • Werner Renck
    januari 18, 2017 — 6:05 e m

    Då måste vi kommunicera till våra beställare att arkitekturen är viktig och tacka för att vi tar en mer aktiv roll och att de "släpper makten". Seriöst?

  • Harald Brynlund-Lima
    januari 19, 2017 — 9:41 f m

    Takk for god kommentar! Det du beskriver er nok ganske likt norske tilstander også..

  • Susanna Eschricht
    januari 19, 2017 — 9:45 f m

    Ja det är sant och kataloghusen är väl också en stor farsot? Sen måste jag säga att arkitekt SAR MSA och alla möjliga bokstavskombinationer ju inte alltid en garanti för bästa resultat. Har stött på en del arkitekter som inte förstår vad det är för hus eller miljö de jobbar med, men propsar på att sätta sin egen prägel, vilket ibland kan fungera om arkitekten är duktig, men oftast fungerar det inte alls. Men det finns även de arkitekter som med stor känsla kan addera nya värden i en befintlig milö med respekt för tidigare arkitektur. Generellt är det de äldre arkitekterna med lång erfarenhet och kunskap om arkitekturhistoria. Men jag håller med om att visst är det ibland beställaren som är problemet. Arkiekten sitter ofta i kläm mellan beställaren och bygglovhandläggaren och antikvarie (jag i många fall). Oftast visar det sig att jag och arkitekten är överens och i bästa fall går det att övertyga beställaren. Visst jag pratar här om befintliga oftast kulturhistoriskt intressanta miljöer, där jag varit inblandad i exempelvis bygglovprövning, men det är också i de miljöerna som särskilda krav ställs på arkitekten och då har inte alltid titeln varit en garanti för kvalitet. och nej jag vill inte ha pastisch... Sanna / kulturgeograf och antikvarie ( har tyvärr inga förkortningar för det)

    • robert lavelid
      januari 19, 2017 — 2:51 e m

      Hej Susanna, med eller utan förkortningar har du många intressanta tankar. Kataloghus är en, kårens generellt lite låga arkitekturhistriska kunskap en annan. Vi bör vidareutbilda oss mer i detta.

      • Sofi Cyréus
        januari 20, 2017 — 11:30 e m

        Det skulle nog räcka bra om vi kom ihåg arkitekturhistoriakurserna från utbildningen tror jag.

  • Per Linder
    januari 23, 2017 — 5:12 e m

    Mycket bra skrivet Robert Lavelid!

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *