Hur levandegör vi det demokratiska samtalet i coronatider?

Vad kan vi göra för att mildra eventuella negativa effekter som situationen medför? Vilka forum kan vi använda oss av för att föra det levande demokratiska samtalet, det som fångar fler grupper än de som tillhör den digitala generationen? De som bidrar med värdefull information och nya insikter. De som ställer rätt sorts frågor och får oss att lyfta och skärpa blicken. De som påminner oss att det är människor vi planerar för. De som bryr sig. För stadsplaneringen, den fortsätter trots karantän och restriktioner.

Något av det finaste med svensk lagstiftning ur ett stadsarkitektsperspektiv är att planering och myndighetsutövning i samband med de olika förändringsprocesserna vilar på starka demokratiska grunder. En av plan- och bygglagens viktigaste hörnpelare är de olika aktörernas möjlighet att i tidigt skede påverka planprocessen, att vid flera tillfällen lämna synpunkter, att kunna överklaga ett beslut och få sin sak prövad. Att det inte är din ekonomiska ställning, storlek på din fastighet, din utbildningsgrad eller ditt breda kontaktnät som avgör dina odds i en demokratisk förändringsprocess.

Detta är inget vi ska ta för givet!

Ett öppet samrådsmöte där man tidigt bjuder in allmänheten för att förklara ett förslag är därför en milstolpe i den demokratiska processen. Under samrådstiden bjuder sedan kommunen in alla berörda aktörer att ta del av förslaget. Genom åren har jag varit med om många samrådsmöten och projekt som sett dagens ljus i sällskap av kommuninvånare, politiker, kollegor, intresseorganisationer, journalister, med flera, innan processen satte igång.

Om någon hade sagt till mig att jag kommer att sakna dessa möten skulle jag inte ha trott det! På dem lyfts många människors intressen, farhågor, besvikelse, nyfikenhet, vrede och förhoppningar fram. Så varför sakna något sådant?

För att öppna samrådsmöten är synonym för ett samhälle som präglas av transparens, demokrati och förmåga samt vilja att våga stå för de förslag som tas fram. Ett viktigt moment som trots den stundtals obehagliga känslan av utsatthet i längden skapar tacksamhet och förtroende hos mottagaren, även om hen råkar ha en annan uppfattning i frågan. Det ger oss råg i planeringsryggen och tvingar oss att aldrig sluta ifrågasätta våra val och intentioner, fundera extra noga vad varje föreslagen förändring betyder för de som redan finns där och de som komma skall. En slags samvetsspegel som projicerar våra idéer och slutligen avgör om våra projekt skapar förutsättningar för ett bättre samhälle eller enbart är ännu ett projektnummer på en lång, anonym och tidspressad planlista.

Därför funderade vi på samhällsbyggnadsförvaltningen i Karlshamn på vilket sätt vi skulle kunna presentera förslag så att så många som möjligt kan ta del av dem nu när vi inte kan ordna ett öppet samrådsmöte. Då kom vår planarkitekt Anna Lyggemark på den lysande idén att testa att spela in en förklarande, ljudsatt presentation av förslaget. Sagt och gjort! När vår kommunikationsavdelning gillade hennes idé var det bara att applicera den på ett riktigt projekt.

Planarkitekt Jeanette Conradsson spelade in en pedagogiskt upplagd presentation som beskriver ett planprogramförslag som hon för närvarande arbetar med. Den delades sedan i sociala medier och på kommunens webb så att alla har möjlighet att ta del av den digitalt. På detta sätt får alla berörda parter bilda sig en uppfattning om hur planprogrammet kan komma att påverka dem i framtiden. Allmänheten, myndigheter och kollegor från andra delar av landet har redan visat uppskattning och intresse för vårt nya arbetssätt som vi kommer att fortsätta att tillämpa även efter Corona.

Emina Kovacic är arkitekt SAR/MSA och stadsarkitekt i Karlshamn

P.S. Jeanettes presentation finns på Youtube. Eventuella frågor och svar som uppkommer under tiden med anledning av projektet kommer att presenteras löpande på kommunens webb så att alla intresserade kan ta del av varandras synpunkter. Precis som de gör på ett samrådsmöte!