Ge plats för unga arkitekter! - Sveriges Arkitekter

Veronica Hejdelind—24 mar 2020

Unga arkitekter har en imponerande förmåga att bidra till debatt och nya insikter om arkitekturens samhällsfunktioner. Foto: Unsplash

Unga arkitekter har en imponerande förmåga att bidra till debatt och nya insikter om arkitekturens samhällsfunktioner. Foto: Unsplash

”The kids are alright”, skriver Arkitekturs chefredaktör Malin Zimm i marsnumret av tidskriften, som tillägnas Ung arkitektur. Jag håller med. Flera unga kontor visar just nu vägen till en verkligt intressant arkitekturpraktik. När Arkitektur nu prisat deras förmåga att rita hus så vill jag belysa yngre arkitekters imponerande förmåga att bidra till debatt och nya insikter om arkitekturens samhällsfunktioner.

Ta till exempel Phineas Harper och Maria Smith, två London-baserade arkitekter som på årets Arkitekturgala gav den – enligt mig – bästa föreläsningen – se den i efterhand. Harper och Smith pratade på temat de-growth (motsatsen till tillväxt), vilket de menar är en förutsättning för en verkligt hållbar framtid. För arkitekturen betyder det radikal omställning i förhållningssätt till allt från materialval till nybyggnad överhuvudtaget. Deras argument är välunderbyggda, presentationen övertygande och oavbrutet underhållande. När deras tid på scen är till ända har de vänt upp och ned på våra invanda föreställningar om vad hållbar arkitektur är och bör vara.

Men det finns fler unga kontor att imponeras av. Som Secretary; för deras undersökning ”The Swedish Apartment” där de granskat 156 bygglovshandlingar för 347 flerfamiljshus med 14 546 lägenheter fördelat på en total bostadsarea (BOA) av 845 846 kvm. Det är byggboomsåret 2017 i Stockholms län översatt i siffror, tabeller och data. Dessutom har samtliga plan-, sektions- och elevationsritningar för dessa granskats och analyserats. Över ett år har Helen Runting, Karin Matz och Rutger Sjögrim ägnat åt att samla in, digitalisera och analysera alla denna data, som ger oss en strukturerad överblick på helheten, genomsnittet och det enskilda exemplet. Fascinerande och obevekliga fakta om vad som faktiskt byggts. Nyproduktionens mått och funktion röjer den underliggande ideologi som sätter ekonomisk vinst och kvantitetsmål över kvalitet och hållbarhet. Resultatet av den marknadsdrivna bostadsproduktionen redovisas i andra siffror än de svarta och röda i kalkylerna.

Eller titta på Arkitekturrevisionen, som drivs av Arram Eckerbom, Adam Ulveson och  Mathew Newton, en icke-vinstdrivande förening ”med syfte att ompröva och öka medlemmarnas och allmänhetens förståelse för arkitektur i allmänhet och den offentligt ägda och allmännyttiga arkitekturen i synnerhet”. (Arkitekturrevisionen på Facebook.) De har arbetat med att kartlägga de bostäder som Stockholm stads kommunala bolag – under olika politiska styren – har sålt under de senaste 40 åren. Fastighet för fastighet, försäljning efter försäljning, köpeskillingar och uppgifter om lägenhetsbestånd finns nu för första gången samlat i ett register tillgängligt för alla intresserade. För politiker, tjänstemän och forskare är detta en djup kunskapskälla att gräva i. Om man saknar tid och kunskap att själv dra intressanta och i många fall häpnadsväckande slutsatser av materialet har Arkitekturrevisionen dessutom hjälpt till genom att skriva en serie artiklar som publiceras på hemsidan och ibland annat Dagens Arena. Här kan du till exempel läsa:

”Det vi med fullkomlig säkerhet kan konstatera, givet det rådande juridiska systemet och den ekonomiska och politiska situationen, är att det är intellektuellt ohederligt att påstå att avyttring till privata hyresvärdar utgör ett långsiktigt hållbart alternativ till allmännyttig förvaltning av hyresrätter. Den seglivade myten måste avlivas. Varje ny avyttring från allmännyttan är att betrakta som en efterskänkning av potentiella vinster och värdeökningar genom konceptrenoveringar till privata investerare. ”

De här kontoren är samhällsengagerade, kreativa, smarta och digitala, vilket är precis vad ett samhälle i behov av omställning behöver. Deras insikter och kunnande kan förändra hur vi bygger, lever och tänker men också hur vi driver företag. Politiker bör lyssna och lära av resultaten i Arkitekturrevisonen och Secretary’s undersökningar och ta Harper och Smiths tankar om de-growth på allvar.

De unga arkitekterna är redo – men de kan inte på egen hand styra om en hel bransch. De behöver modiga, nyfikna, drivna och vetgiriga kompisar. Var finns investerarna, fastighetsbolagen och beställarna som är redo för nya äventyr på obruten mark? Tyvärr ser man långtifrån samma insikter och kunskap gro i dessa branscher och yrkesgrupper. Det är först när också de vågar lyfta blicken från kvartalsrapporterna och släppa tilltron på evig tillväxt som vi på allvar kan börja staka ut vägen mot ett verkligt hållbart samhälle. De unga arkitekter som nu går längst fram i ledet för radikal förändring har förmåga att leda oss in i framtiden – låt oss ge dem allt stöd vi kan!

Veronica Hejdelind är chef för Arwidssonstiftelsen

P.S.1. Se filmen med Maria Smith och Phineas Harper på Arkitekturgalan 2020

P.S.2. Ta del av Secretarys undersökning

P.S.3. Arkitekturrevisionens Facebooksida och artiklar i Dagens Arena

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *