Dörröppnare eller inte, det är frågan - Sveriges ArkitekterSveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Monika Albertsson—6 Jul 2018

Tillgänglighetstest på byggarbetsplatsen. Film av Monika Albertsson

 

Jag har en projektledare. Han mejlade mig för en tid sedan angående dörrautomatik. Det blev en rätt lång mejlkonversation som i något justerad och förkortad form kan läsas nedan. Den speglar något av en certifierad sakkunnigs vardag och problemet med att få alla byggnader tillgängliga.

Hej Monika! Hoppas allt bra med dig. Vi går nu in i sluttampen av projekteringen och jag vill stämma av med dig omfattningen av dörrautomatik. Vi kommer montera dörröppnare i alla entréer medan resterande dörrar kommer bara att förberedas för installation. Jag har stämt av detta med byggnadsinspektören i Nacka kommun och han hade inget att erinra, jag har gjort så här i senaste projekten i Stockholms stad och antar att det är okej med dig?

Hej P! Om det är så vill jag nog ha det skriftligt. Då kan jag hänvisa till det i mitt utlåtande. Helst ska det framgå i startbeskedet eller i protokollet från det tekniska samrådet. Finns det inget skriftligt brukar jag skriva att det saknas men att kommunen har möjlighet att godkänna det som ett mindre avsteg i mitt utlåtande.

Hej Monika! Menar du ett skriftligt intyg från projekteringen att man har dragit fram till alla placeringar? Det kommer att redovisas på relationshandlingen med en egen ritning för att vid en eventuell montering i framtiden kunna hitta dessa lägen lätt. Kan det vara tillräckligt underlag?

Hej P! Nej! Jag menar från kommunen att de har godkänt att bara göra förberedelse för dörrautomatik eftersom det är ett avsteg från BBR.

Hej Monika! Det finns inget krav på automatiska öppnare så det är inget avsteg. Vi monterar ändå dörröppnare i alla entréer, medan vi på övriga dörrar inte har automatiska öppnare (utom hiss). De dörrar som måste ha stängare på grund av att de sitter i brandcellsgränser monterar vi en dörrstängare som ändå gör dörrbladet lätt att öppna. Har du någon erfarenhet av sådana dörrstängare som du kan tipsa om?

Hej P! Vet inte riktigt hur du kommit fram till den slutsatsen att det inte finns krav på dörrautomatik.

Enligt BBR 3:143 gäller följande:
”Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de lätt kan öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga.” Under det allmänna rådet kan man läsa hur man kan uppfylla funktionskravet: ”Dörrar som ska vara tillgängliga och användbara bör förses med automatisk dörröppnare om de har dörrstängare eller är tunga.”

Om man vill kan man välja en annan LIKVÄRDIG lösning eftersom dörrautomatik är ett allmänt råd. Det kan till exempel vara freeswing eller att ställa upp dörren på magnet. Bevisbördan för att lösningen är likvärdig ligger hos byggherren. I många kommuner får man inte bostadsanpassningsbidrag i nybyggda hus med hänvisning till att de ska vara tillgängliga från början. I flera fall har detta gällt just dörrautomatik.

I flera projekt där jag varit inblandad har det varit så att någon med behov av dörrautomatik har flyttat in i första inflyttningen och då har kommunen när detta uppdagats ålagt byggherren ska sätta upp dörrautomatik i efterhand. Det finns till och med ett rättsfall angående detta. Läser man det som står i BBR så spelar inte motståndskraften någon roll när det finns dörrstängare. Detta på grund av att man egentligen behöver tre händer om man ska öppna en dörr med dörrstängare och samtidigt köra rullstol, en för att hålla upp dörren och två för att kunna köra rullstolen rakt fram.

Det är byggnadsnämnden som tar beslut om avsteg enligt nedan:
BBR 1:21 Mindre avvikelser från föreskrifterna i denna författning: ”Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelser från föreskrifterna i denna författning. Förutsättningen är att det finns särskilda skäl, att byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och att det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt. Allmänt råd: Byggnadsnämnden prövar i bygglovet om mindre avvikelser från utformningskraven kan godtas. I fråga om de tekniska egenskapskraven kan byggnadsnämnden i ett startbesked klargöra om mindre avvikelse kan godtas.” 

Visst är det så att lättare dörrstängare kan fungera för en del. Problemet är att få dem att klara, vind, brand och säkerhetskrav också. Tror att Uppsala Universitet använt sig av dörrstängaren X i icke brandcellsgränser. Dörrstängare Y säger sig komma ned i en motståndskraft på 50 N.

Hej Monika! Tack för tipset på dörrstängare! Jag har i de senaste projekten i Stockholm inte monterat öppnare och det är just på grund av den hänvisningen till BBR som du skriver om. Jag kan bara referera till byggnadsinspektören som sa sig gå på ditt sakkunnighetsutlåtande och så är det ju till exempel med kontrollansvarig och brandkonsulten som också är sakkunniga lite som Boverkets förlängda arm.

Hej P! Ja vi ska granska enligt BBR. Däremot har vi ingen möjlighet att godkänna avsteg från BBR. Det är bara kommunen som kan göra det. Falskt intygande kan leda till att man blir av med sitt certifikat. Önskar byggherren avsteg från BBR ska detta tas upp i samband med bygglov eller tekniskt samråd som jag tidigare skrivit.

Hej Monika! Vi har inte tänkt göra något avsteg i denna fråga.

Hej P! Och hur hade du tänkt dig då…..?

Moment 22 med andra ord. Det ska bli spännande att se hur det ser ut på plats nu när första inflyttningen ska ske till hösten. Hur många automatiska dörröppnare har man monterat?

Monika Albertsson är uppdragsansvarig arkitekt SAR/MSA på Sweco och certifierad sakkunnig kontrollant av tillgänglighet

Kommentarer

  • Jonas Gregor
    december 11, 2018 — 10:05 f m

    Hej Monika! Ett jätteintressant resonemang här ovan. Jag stöter på detta ganska ofta i min yrkesroll och förstår att detta är ytterst komplext. Men, då vill jag passa på att ställa en fråga. När denna text tas fram: ”Dörrar som ska vara tillgängliga och användbara bör förses med automatisk dörröppnare om de har dörrstängare eller är tunga.” Då blir många byggherrars svar på detta att de tar bort dörrstängarna och då räknas, (enligt dem), inte dörren som tung längre, (om vi exempelvis tar "normala" innerdörrar som ett exempel). Hur tacklas den lösningen?

    • Monika Albertsson
      december 11, 2018 — 8:18 e m

      En dörr som inte har dörrstängare är generellt mycket lättare att öppna och blir oftast inte tung. Är man väldigt svag i armarna, som min gamla far till exempel, så kan man har svårt att trycka ned handtaget eller stänga igen dörren ordentligt eftersom tätningslister kan ta emot. Ska man klara detta ja då behövs ju dörrautomatik på alla dörrar och då börjar det bli orimligt. Dörrstängare kan man inte ta bort i brandcellsgränser och det är där det stora problemet finns. Jag skulle vara väldigt nöjd om jag bara fick dit dörrautomatik på dessa dörrar utan protester. Det skulle vara en bra början och det underlättar för många.

  • Jonas Gregor
    december 12, 2018 — 10:08 e m

    Det är sant som du skriver, enbart det faktum att få installera dörrautomatik på dörrar i brandcellsgränser hade varit en vinst. Men det är lite tråkigt att man som lag- och regelstiftare inte går hela vägen, kan jag tycka. Dock vill jag ändå påstå att man kanske faktiskt kan gå hela vägen med den text som står och du får gärna rätta mig om jag tolkar det fel. För i BBR finns det gott om "allmänna råd". Dessa är som jag förstått det, just råd och förslag på hur saker och ting i BBR kan lösas. Alltså inget som måste följas men det ger en bra fingervisning om vad som kan godkännas. Eftersom dörrautomatiker endast anges i de allmänna råden, tolkar jag det som att man måste gå tillbaka och se vad som står i själva regeltexten. Där står det uttryckligen: "Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de lätt kan öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga. Handtag, manöverdon och lås ska placeras och utformas så att de kan användas såväl av personer med nedsatt rörelseförmåga som av personer med nedsatt orienteringsförmåga." Tyngdpunkten borde ligga på "utformas så att de lätt kan öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga" Om du exempelvis saknar armar men exempelvis går på gym, borde då inte ALLA dörrar, (även sådana som inte sitter i brandcellsgränser), rimligtvis förses med dörrautomatiker, plockas bort eller liknande? Tar man just ett gym som exempel, är där knappast överdrivet många dörrar i de publika delarna. Toalett, omklädningsrum, entré och utrymningdörrar. Det kan väl knappast anses orimligt. Eller tolkar jag BBR och allmänna råd felaktigt? Är allmänna råd lika styrande som själva regeltexten?

    • Monika Albertsson
      februari 6, 2019 — 10:30 e m

      Ett allmänt råd är den kravnivå man ska upp till för att själva föreskriften ska uppfyllas, man kan göra på ett annat sätt men lösningen ska åtminstone komma upp till den nivå som finns i det allmänna rådet. Byggherren kan ju naturligtvis göra bättre än lagkravet, men det förekommer inte så ofta tyvärr, eftersom det nästan alltid är förknippat med kostnader.

  • Ordförande
    februari 4, 2019 — 10:51 e m

    Hej Monika Jag bor i en fastighet som är byggd av ett av Sveriges största byggbolag. Fastigheten blev inflyttningsklar 2015 och till vår förvåning så fanns ingen dörrautomatik i fastigheten trots att det stod med i prospektet. Jag sitter numera i bostadsrättsföreningens styrelse och blev idag uppmärksammad på att det är krav på dörrautomatik och har därefter läst på Boverkets hemsida och hittade hit till denna sida. Till frågan - då vi i styrelsen läser att det står BÖR blir vi lite osäkra och undrar hur stor chans vi har att få igenom detta om vi driver detta mot byggbolaget. Vill även tillägga att övriga fastigheter på samma gård som byggts av samma bolag har dörrautomatik så vi misstänker att man helt enkelt snålat med vår fastighet då projektet var svårsålt till en början. Vad har du för råd? Tacksam för din hjälp!

    • Monika Albertsson
      februari 6, 2019 — 10:21 e m

      Kravet är i Boverkets föreskrifter att: "Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de lätt kan öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga" (BBR 3:143 Dörrar och portar). Kravet är ett funktionskrav eftersom BBR generellt föreskriver funktionskrav och inte detaljkrav. Det allmänna rådet eller bör-kravet är ett sätt att leva upp till kravet. Man kan göra en annan lösning den måste fortfarande uppfylla grundkravet och inte vara sämre. Kravet är fortfarande att dörren ska vara lätt att öppna för personer med funktionsnedsättning och det är den inte med dörrstängare. Mer om vad ett allmänt råd innebär kan man läsa på Boverkets hemsida. Det man kan göra är att ta upp avsaknaden av dörrautomatik med kommunen och byggnadsinspektören för att se om de kan tänka sig driva det som ett tillsynsärende. Det är några år sedan huset byggdes så det kan vara svårt. Någon bostadsrättsförening har gått på linjen att anmäla det som ett byggfel. Vet inte vad resultatet blev dock. Garantitiden för er har gått ut, sedan finns det ju också en 10-årsgräns. Någon jurist är nog bättre på att svara på denna fråga än vad jag är.

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *