Dörröppnare eller inte, det är frågan

Publicerad:

Tillgänglighetstest på byggarbetsplatsen. Film av Monika Albertsson

 

Jag har en projektledare. Han mejlade mig för en tid sedan angående dörrautomatik. Det blev en rätt lång mejlkonversation som i något justerad och förkortad form kan läsas nedan. Den speglar något av en certifierad sakkunnigs vardag och problemet med att få alla byggnader tillgängliga.

Hej Monika! Hoppas allt bra med dig. Vi går nu in i sluttampen av projekteringen och jag vill stämma av med dig omfattningen av dörrautomatik. Vi kommer montera dörröppnare i alla entréer medan resterande dörrar kommer bara att förberedas för installation. Jag har stämt av detta med byggnadsinspektören i Nacka kommun och han hade inget att erinra, jag har gjort så här i senaste projekten i Stockholms stad och antar att det är okej med dig?

Hej P! Om det är så vill jag nog ha det skriftligt. Då kan jag hänvisa till det i mitt utlåtande. Helst ska det framgå i startbeskedet eller i protokollet från det tekniska samrådet. Finns det inget skriftligt brukar jag skriva att det saknas men att kommunen har möjlighet att godkänna det som ett mindre avsteg i mitt utlåtande.

Hej Monika! Menar du ett skriftligt intyg från projekteringen att man har dragit fram till alla placeringar? Det kommer att redovisas på relationshandlingen med en egen ritning för att vid en eventuell montering i framtiden kunna hitta dessa lägen lätt. Kan det vara tillräckligt underlag?

Hej P! Nej! Jag menar från kommunen att de har godkänt att bara göra förberedelse för dörrautomatik eftersom det är ett avsteg från BBR.

Hej Monika! Det finns inget krav på automatiska öppnare så det är inget avsteg. Vi monterar ändå dörröppnare i alla entréer, medan vi på övriga dörrar inte har automatiska öppnare (utom hiss). De dörrar som måste ha stängare på grund av att de sitter i brandcellsgränser monterar vi en dörrstängare som ändå gör dörrbladet lätt att öppna. Har du någon erfarenhet av sådana dörrstängare som du kan tipsa om?

Hej P! Vet inte riktigt hur du kommit fram till den slutsatsen att det inte finns krav på dörrautomatik.

Enligt BBR 3:143 gäller följande:
”Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de lätt kan öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga.” Under det allmänna rådet kan man läsa hur man kan uppfylla funktionskravet: ”Dörrar som ska vara tillgängliga och användbara bör förses med automatisk dörröppnare om de har dörrstängare eller är tunga.”

Om man vill kan man välja en annan LIKVÄRDIG lösning eftersom dörrautomatik är ett allmänt råd. Det kan till exempel vara freeswing eller att ställa upp dörren på magnet. Bevisbördan för att lösningen är likvärdig ligger hos byggherren. I många kommuner får man inte bostadsanpassningsbidrag i nybyggda hus med hänvisning till att de ska vara tillgängliga från början. I flera fall har detta gällt just dörrautomatik.

I flera projekt där jag varit inblandad har det varit så att någon med behov av dörrautomatik har flyttat in i första inflyttningen och då har kommunen när detta uppdagats ålagt byggherren ska sätta upp dörrautomatik i efterhand. Det finns till och med ett rättsfall angående detta. Läser man det som står i BBR så spelar inte motståndskraften någon roll när det finns dörrstängare. Detta på grund av att man egentligen behöver tre händer om man ska öppna en dörr med dörrstängare och samtidigt köra rullstol, en för att hålla upp dörren och två för att kunna köra rullstolen rakt fram.

Det är byggnadsnämnden som tar beslut om avsteg enligt nedan:
BBR 1:21 Mindre avvikelser från föreskrifterna i denna författning: ”Byggnadsnämnden får i enskilda fall medge mindre avvikelser från föreskrifterna i denna författning. Förutsättningen är att det finns särskilda skäl, att byggnadsprojektet ändå kan antas bli tekniskt tillfredsställande och att det inte finns någon avsevärd olägenhet från annan synpunkt. Allmänt råd: Byggnadsnämnden prövar i bygglovet om mindre avvikelser från utformningskraven kan godtas. I fråga om de tekniska egenskapskraven kan byggnadsnämnden i ett startbesked klargöra om mindre avvikelse kan godtas.” 

Visst är det så att lättare dörrstängare kan fungera för en del. Problemet är att få dem att klara, vind, brand och säkerhetskrav också. Tror att Uppsala Universitet använt sig av dörrstängaren X i icke brandcellsgränser. Dörrstängare Y säger sig komma ned i en motståndskraft på 50 N.

Hej Monika! Tack för tipset på dörrstängare! Jag har i de senaste projekten i Stockholm inte monterat öppnare och det är just på grund av den hänvisningen till BBR som du skriver om. Jag kan bara referera till byggnadsinspektören som sa sig gå på ditt sakkunnighetsutlåtande och så är det ju till exempel med kontrollansvarig och brandkonsulten som också är sakkunniga lite som Boverkets förlängda arm.

Hej P! Ja vi ska granska enligt BBR. Däremot har vi ingen möjlighet att godkänna avsteg från BBR. Det är bara kommunen som kan göra det. Falskt intygande kan leda till att man blir av med sitt certifikat. Önskar byggherren avsteg från BBR ska detta tas upp i samband med bygglov eller tekniskt samråd som jag tidigare skrivit.

Hej Monika! Vi har inte tänkt göra något avsteg i denna fråga.

Hej P! Och hur hade du tänkt dig då…..?

Moment 22 med andra ord. Det ska bli spännande att se hur det ser ut på plats nu när första inflyttningen ska ske till hösten. Hur många automatiska dörröppnare har man monterat?

Monika Albertsson är uppdragsansvarig arkitekt SAR/MSA på Sweco och certifierad sakkunnig kontrollant av tillgänglighet

Relaterade blogginlägg

Visa alla blogginlägg
Nyproduktion – en historisk parentes
Bloggar
Publicerad:

Nyproduktion – en historisk parentes

Mezquita, katedralen i Córdoba, är ett fascinerande tidsdokument över återbrukets historia och exempel på att vår period med nyproduktion är en historisk parentes, skriver Monika Albertsson.
Författare:
Monika Albertsson
Nya byggregler öppnar för sämre lösningar
Bloggar
Publicerad:

Nya byggregler öppnar för sämre lösningar

Kritiken är orkanstark mot Boverkets förslag Möjligheternas byggregler. Monika Albertsson tillhör kritikerna och skriver om varför kraven på tillgänglighet i realiteten sänks med förslaget.
Författare:
Monika Albertsson
Nya BBR är en ohälsosam cocktail
Bloggar
Publicerad:

Nya BBR är en ohälsosam cocktail

Boverkets senaste förslag för att förändra byggreglerna, BBR, är Certifierade byggprojekteringsföretag. Det tar bort alla styrande regler och hänvisningar till standarder. I praktiken betyder det att hela ansvaret läggs på byggherrarna. Kombinationen blir en ohälsosam cocktail, skriver Monika Albertsson.
Författare:
Monika Albertsson