Dags att definiera vad vi menar med god arkitektur - Sveriges Arkitekter

Emina Kovacic—26 jun 2017

Karlshamns kallbadhus, arkitekt Sven Gustafsson, White arkitekter. Byggherre: ideella föreningen Kallbadhusets vänner. Byggföretag: JSB.

Vi arkitekter säger det med övertygad röst, på gränsen till slentrianmässigt: ”Dagens arkitektur måste representera och spegla sin tid”. Vi skriver om det i debattartiklar, översiktsplaner, bygglovshandlingar, vi säger det på våra samrådsmöten, uttrycker det på sociala medier, på presskonferenser…

Vi säger det så ofta och med sådan självklarhet (ibland på gränsen till självgodhet) som om vi redan vet vem mottagaren är och på vilket sätt hen kommer att ta emot vårt budskap för att sedan omvandla det till en tilltalande flerdimensionell verklighet. Så långt inga bekymmer. Det är när våra visioner blivit någons verklighet som det är angeläget att åka tillbaka till platsen för att se om det verkligen blev så som vi förmedlat i våra visioner och planer.

Det tror inte jag.

Det finns alldeles för många steg och aktörer mellan vision och verklighet och var och en av dessa virar in de viktiga orden i sin egen ambitionsnivå och tolkning. Detta resulterar många gånger i att det som finns på ritningen och det vi möter i verkligheten är två vitt skilda saker. Därför är det oerhört viktigt att vi arkitekter vågar definiera vad vi menar med god arkitektur och utifrån det agera ”vakter” under hela byggprocessen. Vi ska samtidigt inte vara rädda för att ställa frågan till dem som tagit platsen i anspråk: Hur ser du på det byggda resultatet? Därefter ska vi vara beredda att ta emot och förvalta svaret.

Min uppfattning är att många av oss arkitekter i själva verket inte vet vad vi menar med de ord vi använder. Eller så lägger vi helt olika betydelser och tyngd i dem beroende av vilken sida av bordet vi befinner oss vid och vilka vi samtalar med.

När vi pratar om att skapa nya årsringar utan att våra projekt sedan lever upp till den beskrivning eller den kvalitetsnivå som vi påstår oss sträva efter urholkar vi ordens betydelse och öppnar för många olika typer av oönskade tolkningar. Om vi inte bevakar frågan genom hela byggprocessen kan vi inte klaga över att våra formuleringar, förhoppningar och löften kapas och missbrukas av byggbolag, beställare, kommuner och individer vars vokabulär inte ger plats för ord och handlingar som vi är vana vid definierar god arkitektur. Sådana misstolkningar missgynnar hela vår bransch.

Vad menar vi när vi säger god arkitektur? Betyder det samma sak i Malmö, Haparanda, Göteborg, Skellefteå, Uppsala eller Karlshamn?

Jag tror inte det! Tolkning av god arkitektur, och vad samtida årsringar innebär på varje enskild plats, bottnar i varje kommuns ambitionsnivå vad gäller förvaltning och nybyggnad, dess historiska referenser och politiska intresse, myndigheters förhållningssätt, tjänstepersonernas engagemang, medborgarnas intresse och nyfikenhet samt kompetens och mod hos varje enskild medarbetare.

Och en ännu mer relevant fråga: Vilka värderingar bör vår tid spegla? När jag läser om olika projekt runtom i landet och ser hur vissa ”årsringar” gestaltas är jag många gånger benägen att hålla med kritikerkåren. Vi kan bättre och vi har många goda exempel!

Domkyrkoforum i Lund. Arkitekt: Carmen Izquierdo. Fotograf: Åke E:son Lindman

Domkyrkoforum i Lund är inte enbart en utmärkt representant för sin tid. Den är även ett arkitektoniskt utropstecken som får oss att stanna upp och ifrågasätta samtiden. Det är en byggnad som bjuder medborgaren till interaktion och lyckas med konsten att öppna sig mot staden utanför utan att tappa sin identitet. Arkitekt: Carmen Izquierdo. Beställare: Lunds domkyrkoförsamling. Fotograf: Åke E:son Lindman

Och när vi använder ekonomi som ursäkt för otillräckliga gestaltningsambitioner så gör vi det för lätt för oss, tycker jag! Som stadsarkitekt i en mindre kommun med relativt höga förväntningar och ambitioner men en begränsad budget kan jag intyga att den arkitektoniska ambitionen visst kan anpassas till knaper ekonomi om arkitekten väljer att se det som en utmaning hellre än en belastning. God arkitektur som föds ur den sortens begränsning tenderar ofta att betyda mycket, mycket mer.

Karlshamns kallbadhus är ett projekt som trots sin begränsade budget lyckas manifestera god arkitektur. Tack vare en arkitekt som ser möjlighet i begränsningen, en byggherre som delar kommunens definition av god arkitektur och ett lyhört byggföretag lyckas man med konsten att vårda begreppet genom hela byggprocessen och skapa ny årsring i ett av Karlshamns kommuns känsligaste kultur- och naturområden. Arkitekt Sven Gustafsson, White arkitekter. Byggherre: ideella föreningen Kallbadhusets vänner. Byggföretag: JSB.

Karlshamns kallbadhus är ett projekt som trots sin begränsade budget lyckas manifestera god arkitektur. Tack vare en arkitekt som ser möjlighet i begränsningen, en byggherre som delar kommunens definition av god arkitektur och ett lyhört byggföretag lyckas man med konsten att vårda begreppet genom hela byggprocessen och skapa ny årsring i ett av Karlshamns kommuns känsligaste kultur- och naturområden. Arkitekt Sven Gustafsson, White arkitekter. Byggherre: ideella föreningen Kallbadhusets vänner. Byggföretag: JSB.

Emina Kovacic är arkitekt SAR/MSA och stadsarkitekt i Karlshamn.

Kommentarer

  • Robert Lavelid
    juni 28, 2017 — 9:50 e m

    Jättebra skrivet, Emina. Tyvärr är oftast verkligheten fjärran från de stora orden i tidigt skede i vår svenska verklighet.

    • Emina Kovacic
      juli 3, 2017 — 9:17 e m

      Tack Robert. Jag håller verkligen med dig! Det finns mycket kvar att utveckla: från konsten att skapa verklighetsförankrad fotomontage i tidiga skeden (utifrån ett normkritiskt perspektiv & inte enbart ett "säljperspektiv") studera och utveckla vårt agerande i medborgardialogfasen, utbilda sakägare & upplysa övriga aktörer i byggprocessen & mycket, mycket mer... Sommarhälsningar Emina

  • Bo Lagerqvist
    juli 3, 2017 — 10:19 e m

    Ordet "årsringar" används på ett märkligt sätt. I verkligheten går det ju ofta (oftast ?) ut på att klämma in något som skiljer sig totalt från den årsring det placeras i. F.ö. är det viktigt att de som ska leva i miljön får tillfälle att definiera vad de avser med "god" arkitektur. Det är väl i slutändan viktigast att människor trivs med arkitekturen i sin närmiljö ? Jag tror att utvecklingen börjar peka åt det hållet.

    • Emina Kovacic
      augusti 3, 2017 — 1:42 e m

      Hej Bo, och tack för din kommentar...Det är ju inte ordet årsringar det är fel på utan hur vissa människor väljer att använda det, tycker jag. Min definition av en äkta årsring är en byggnad eller en utemiljö som tar avstamp i sitt kulturhistoriska sammanhang och genom sitt väl genomtänkta volym- & materialspel tillför platser nya, samtida värden...Inte genom att härma (och göra det lätt för sig) utan genom att vissa respekt för sitt sammanhang utan att behöva kompromissa bort nuet. För mig handlar det inte enbart att ha respekt för sin historia utan även för nuet som blir våra barns historia... Och vad gäller god arkitektur så anser jag att det är allas angelägenhet och ansvar att förvalta och vårda begreppet: de som planerar, de som beslutar, de som bygger, de som förvaltar och de som nyttjar. Inget hus blir bättre än sin beställares ambitionsnivå! Bästa hälsningar Emina

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *