Bostadspolitiska förslag som missar det viktiga - Sveriges ArkitekterSveriges Arkitekter
Sveriges Arkitekter

Tobias Olsson—22 Jun 2016

När regeringen och alliansen lägger sina bostadspolitiska förslag har bägge missat att ta tag i det absolut viktigaste – bostadsfinansieringsfrågan. Så gott som alla förslag, med undantag för uppskovet på reavinstskatten, handlar om mindre förändringar i hur vi ska bygga. Och det skapar inte fler bostäder.

Jag tar del av regeringens och alliansens och olika förslag om bostadspolitiska åtgärder. En del förslag är helt okej, en del är ganska tokiga och en handfull direkt felaktiga (alliansens förslag om bostäder som riksintresse, till exempel – jisses!).

Sverige har en årstakt på 60 000 nya bostäder om året under första kvartalet. Det är högt – och det klarar vi av med dagens system. De förslag som regering och opposition presenterar kommer antagligen inte ge fler bostäder, bara sämre städer som får bostadsområden med undermålig social service och och låga bostadskvaliteter.

Finansieringsfrågorna är de allra viktigaste för att höja takten i bostadsbyggandet men lyser nästan helt med sin frånvaro. Bostadsförsörjningen för resurssvaga hushåll – vår kanske största ödesfråga – likaså. Det verkar vara enklare att diskutera antal meter för strandskyddet istället.

För mig är det obegripligt att regeringen inte ser fysisk planering som ett sätt att effektivisera och samordna utan enbart som ett problem som försenar. Ingen sparar tid och pengar på att slopa detaljplaneskedet, till exempel. Att flytta hela lämplighetsprövningen fram till bygglovet innebär för stor ekonomisk risk för byggarna, för att inte tala om demokratiaspekten.

Det enklaste knepet för att öka bostadsbyggandet är att öka bostadsbyggandet! Om säg 10–20 kommuner i tillväxtregioner som i dag inte planerar bostäder istället gör just det så skulle takten gå upp väsentligt. Om till exempel Lidingö (som just sagt nej tack i Sverigeförhandlingen till tunnelbana) tänker lite mer som Sundbyberg.

Något som var bra i regeringens förslag var att den identifierar arbetskraftsbristen som en hämmande faktor. De vill satsa på att utbilda nyanlända och utöka utbildningsplatserna. Då utfår jag från att även arkitektutbildningarna får fler platser. Idag tvingas arkitektföretag tacka nej till uppdrag och arbetskraftsbristen i kommunerna försenar planprocessen.

Jag tycker alltså inte att förslagen som läggs fram av regering och opposition är förslag för att öka bostadsbyggandet – men de får stora konsekvenser för vad vi bygger. Göran Cars och Stellan Lundström, båda professorer på KTH, underkänner också kraften i förslagen och frågar sig i en artikel i Svenska Dagbladet var lösningarna finns för hur människor med små inkomster ska ha råd att bo.

Det blir snett när politiken har ”öka takten”-glasögonen på sig men istället tar fram förslag som påverkar kvaliteten. Förbundet ser gärna förenklingar och effektivisering av till exempel planprocessen, men då utifrån perspektivet hur vi bygger våra framtida hållbara städer. Jag tror slutsatserna skulle se annorlunda ut då.

Peter Eriksson, ta semester nu – och kom igen med nya tag efter sommaren.

Tobias Olsson är förbundsdirektör för Sveriges Arkitekter

Skriv kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *